Syftet med studien var att undersöka några elevers missuppfattningar inom den tidiga taluppfattningen och att ta reda på huruvida det nationella bedömningsstödet (Skolverket, 2019a) fångar in dessa missuppfattningar. I en kommande studie skulle det vara intressant att komplettera elevintervjuerna med lektionsobservationer och även att intervjua den undervisande läraren. På så vis skulle lärarnas tankar kunna fördjupa analysen av bedömningsstödets resultat, om den påverkar undervisningens upplägg och även undersöka om lärarna anser att resultatet ger dem en bra grund för att planera matematiklektioner.
En frågeställning som uppkommit under analysarbetet är ifall det skulle kunna finnas ett samband mellan att läsa omkastade tal och att vara i en sårbarhet inom läsriktning, vilket även skulle vara intressant att undersöka vidare.
Den forskning som finns gällande den grundläggande taluppfattningen grundas främst i elevers kompetens inom området, istället för att ha fokus på den undervisning de möter (Andrews & Sayers, 2015). På ett liknande sätt framhåller Lunde (2011) att forskarsamhället istället borde kartlägga den undervisning som eleverna erbjuds, än att kartlägga deras kunskaper eftersom att undervisningen är avgörande i elevers utveckling av taluppfattning. I en kommande studie skulle det därmed vara intressant att följa några lärares arbete i ett processarbete. Där speciallärarens roll kunde vara att ha inspirerande samtal utifrån det nationella bedömningsstödets resultat med den undervisande läraren. Fokus skulle då kunna vara kring vilket sätt det nationella bedömningsstödet påverkar undervisningen och samtidigt även elevernas förståelse.
37
Referenser
Andrews, P. & Sayers, J. (2015). Identifying Opportunities for Grade One Children to
Acquire Foundational Number Sense: Developing a Framework for Cross Cultural Classroom Analyses. Early Childhood Education Journal. 43. 257-267.
Aunio, P., Hautamäki, J., Heiskari, P. och Van Luit, J. E. H (2006). The Early Numeracy
Test in Finnish: Children´s norms. Scandinavian Journal of Psychology 47. 369-378.
Aunio; P. & Räsänen, P. (2016). Core numerical skills for learning mathematics in
children aged five to eight years – a working model for educators. European Early
Childhood Education Research Journal, (24)5, 684–704
Bentley, P. O. & Bentley, C. (2011). "Det beror på hur man räknar!": matematikdidaktik
för grundlärare. Stockholm: Liber
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset: hur du frigör dina elevers potential. Stockholm: Natur & kultur
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Clarke, D., Cheeseman, J., Gervasoni, A., Gronn, D., Horne, M., McDonough, A., Montgomery, P., Roche, A., Sullivan, P., Clarke, B. A. & Rowley, G. (2002). Early
Numeracy Research Project Final Report, February, 2002. Australia: Department of
Education, Employment and Training.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber
Dowker, A. (2005) Early Identification and Intervention for Students With Mathematics
Difficulties. Journal of Learning Disabilities (38)(4):324-32
Dyson, N.; Jordan, N.; Beliakoff, A. & Hassinger-Das, B. (2015). A kindergarten
number-sense intervention with contrasting practice conditions for low-achieving children. Journal for Research in Mathematics Education, (46)(3):331-370.
Gelman, R. & Gallistel, C. R. (1978). The child's understanding of number. Cambridge: Harvard University
Hayes, N. (2000). Doing psychological research: gathering and analysing data. Buckingham: Open University Press
38
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om
svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för
matematikutbildning, Göteborgs universitet
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur
McIntosh, A., Reys, B. & Reys, R. (1992). A proposed framework for examining basic
number sense. For the Learning of Mathematics, 12. 2–8.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Munn, P. & Reason, R. (2007). Arithmetical difficulties: Developmental and instructional
perspectives. Educational and Child Psychology, 24(2), 5–15.
Olsson, I. & Forsbäck, M. (2008). Alla kan lära sig matematik. Stockholm: Natur & Kultur.
Pope, Nakia; Green, Susan K.; Johnson, Robert L. Mark & Mitchell, Mark (2009):
Examining teacher ethical dilemmas in classroom assessment. Teaching and Teacher
Education, 25(5), 778-782.
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019a): Bedömningsstöd. Hämtad 2019-09-12 från
https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod Skolverket (2019b): Bedömningsprotalen. Hämtad 2018-09-12 från
https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_1-3/information
Skolverket (2019c): Kartläggningsmaterial ”Hitta matematiken”. Hämtad 2019-09-12 från https://bp.skolverket.se/web/forskoleklass/start
Stock, P., Desoete, A. & Roeyers, H. (2007). Early markers for arithmetic difficulties. Educational and Child Psychology 24,28–39
39
Stukát, S. (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Van Luit, J.E.H., Van de Rijt, B.A.M. & Pennings, A.H. (1994). De Utrechtse
Getalbegrip Toets [The Utrecht Early Mathematical Competence Test]. I Aunio, P.,
Hautamäki, J., Heiskari, P. och Van Luit, J. E. H (2006). The Early Numeracy Test
in Finnish: Children´s norms. Scandinavian Journal of Psychology (47)369–378.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2019-10-10 från https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla- publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
40
Bilaga 1 - intervjuguide
Intervjuguide utifrån studiens frågeställningar
- Vilka missuppfattningar inom den tidiga taluppfattningen kan upptäckas genom att
använda sig av Skolverkets bedömningsstöd inom matematik?
- På vilket sätt överensstämmer de missuppfattningar som bedömningsstödet visar med
elevens faktiska kunskaper?
Urvalet görs utifrån genomförda bedömningsstöd. Elever som inte har klarat vissa delar får räkna om dessa, enskilt och förklara högt hur de tänker.
Inledande frågor
o Vad är matematik för dig? o Vad tycker du om matematik?
o Vad tycker du om matematik i skolan? Finns det något område som är intressantare/roligare/tråkigare än annat?
- Vilka strategier använder elever inom den tidiga taluppfattningen?
Frågor under tiden eleverna arbetar med bedömningsstödet. Det som undersöks är: o Viket tillvägagångssätt använder eleverna när de får en benämnd uppgift? o Vilka strategier använder eleverna?
41
Bilaga 2 – Missivbrev och samtyckesblankett
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
Datum 2019-09-24