Genom att läsa tidigare forskning har det blivit tydligt att det inte verkar finnas bestämda begrepp för grupper av matematiska områden. Olika forskare använder sig av egna begrepp för områden eller begrepp på egna grupper av områden, exempelvis så har både Aunio och Räsänen (2016) och Stock m.fl. (2007) kommit fram till betydelsen av förmågan att snabbt kunna uppfatta små mängder, subitisering, och representationer av tals storlek för en god utveckling inom taluppfattning. Men Aunio och Räsänen (2016) benämner denna grupp som symbolisk och icke-symbolisk taluppfattning medan Stock m.fl. (2007) benämner gruppen som förmågan att kunna jämföra tals storlek (eng: magnitude comparison). Att det inte finns tydliga namn på grupper av begrepp gör att det blir svårt att tillgängliggöra den forskning som finns, för alla. Speciallärarens roll på en skola är bland annat att fortbilda övriga lärare och pedagoger, vilket skulle kunna innebära att berätta om den senaste forskningen för att tillgängliggöra den för alla. En stark specialpedagogisk implikation som har genomsyrat hela min studie är att det är viktigt att elevernas grundläggande kunskaper följs upp systematiskt både för att kontrollera att resultaten av bedömningsstödet (Skolverket, 2019a) överensstämmer med elevens faktiska matematikkunskaper och för att undervisningen möter eleven i dennes närmsta utvecklingszon. En förebyggande insats utifrån studiens resultat skulle kunna vara att komplettera de skriftliga bedömningsstöden (Skolverket, 2019a) med enskilda samtal med de elever som har påvisat en sårbarhet inom något eller några områden. Genom samtalet kan sedan ett åtgärdande arbete utföras genom att läraren förstår hur eleven har tänkt och därmed även avgöra om det handlar om den matematiska sårbarhet som bedömningsstödet har påvisat eller om det kanske handlar om en helt annan missuppfattning, så som i fallet med platsvärde i denna studie.
En annan specialpedagogisk implikation efter att ha gjort denna studie är att ta reda på hur resultatet av det nationella bedömningsstödet (Skolverket, 2019a) faktiskt påverkar undervisningen. Används resultatet som det är tänkt som en utgångspunkt för läraren i planeringen av undervisningen och på så vis blir en förebyggande insats, eller används det mer som ett konstaterande att elever kan eller inte kan vissa aritmetiska områden. Som speciallärare skulle jag vilja stötta lärare i att följa upp elevers kunskaper, som ett åtgärdande arbete genom att säkerställa att undervisningen sker inom elevernas närmsta utvecklingszon. I ett sådant
34
arbete bör samtidigt matematiska sårbarheter inom den tidiga taluppfattningen genom missförstånd kunna minskas.
Resultatet av bedömningsstöden skulle även kunna verka som ett förebyggande arbete genom att ligga till grund för vilka extra anpassningar som eleverna bör få i undervisningen, på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. På individnivå skulle det kunna handla om stöd i undervisningen så som exempelvis förtydligande genom bildstöd, på gruppnivå skulle det kunna innebära undervisningens innehåll och/eller nivå på innehåll och på organisationsnivå skulle det exempelvis kunna innebära förändringar i lärmiljön eller utbildning av undervisande lärare.
I min framtida roll som speciallärare kommer jag definitivt att ta med mig kunskapen av att aritmetiska områden kan ha ett samband, så som resultatet visar i denna studie och som Aunio och Räsänen (2016) även framhåller genom att vissa områden utvecklas sammanflätade, trots att det finns forskning som motbevisar det (Clarke m.fl., 2002). Redan från början av elevernas möte med matematik i skolan skulle en förebyggande insats vara att ge ett större utrymme för elevernas röster i undervisningen. Både för att i möjligaste mån utesluta missförstånd men även eftersom att det är genom samtal som yngre elever befäster grundläggande begrepp (Dyson m.fl., 2015). Det känns också ytterst viktigt att de elever som är i matematiska sårbarheter får stöttning i att förstå situationen så att missuppfattningarna inte blir inbitna och består upp i vuxen ålder (McIntosh, 2008).
Metoddiskussion
I valet av undersökningsgrupp hjälpte den undervisande läraren till att göra urvalet. Elever som hade givit felaktiga lösningar på minst tre frågor utav det nationella bedömningsstödet (Skolverket, 2019a) ansågs vara lämpliga för studien. Därefter talade läraren med eleverna och skickade hem missivbrevet för underskrift. I denna process borde kanske undersökningsgruppen ha blivit tillfrågade om de skulle vilja vara med i studien. Detta fick eleverna istället reda på genom läraren och missivbrevet och sina vårdnadshavare. I starten av intervjun berättade jag kort om studien och informantens viktiga del av att i längden kunna påverka matematikundervisningen och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Detta valde en informant att göra efter ca 30 minuters intervju, och löste därför inte den sista uppgiften i bedömningsstödet. För att utesluta ett sådant avhopp, borde eleven inledningsvis själv ha fått välja om denne skulle delta i studien eller ej.
35
Eftersom att studien är inspirerad av ett fenomenologiskt angreppssätt var det viktigt att ta reda på informanternas egna tankar och uppfattningar (Denscombe, 2018). Därför var valet att använda sig av enskilda intervjuer för att kunna ta del av elevernas egna livsvärld ett enkelt val. Annars kanske det skulle vara lättare att intervjua så pass unga elever i en mindre gruppkonstellation men för att svara på studiens syfte var det viktigt att utföra intervjuerna enskilt.
För att skapa ett större utrymme för informanterna att berätta, användes semistrukturerade intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2014). Informanterna fick svara på samma öppna frågor för att för att skapa en hög giltighet (Bryman, 2018) men också för att resultatet lättare skulle innehålla teman av olika slag (Kvale & Brinkmann, 2014). I intervjuerna var det dock viktigt att efter den öppna frågan ställa riktade följdfrågor för att informanterna skulle utveckla sina svar, detta på grund av deras unga ålder (Kvale & Brinkmann, 2014). För att öka studiens trovärdighet bör val som har gjorts i studien synliggöras och även grunden för resultatet motiveras (Stukát, 2011). Tillvägagångssättet har därför beskrivits noga, både vid insamling och bearbetning av data. I analysen av empirin var det viktigt att låta materialet få tala för sig själv. Genom ett induktivt förhållningssätt har de teman som framkom i studien bottnat i det transkriberade materialet och inte utifrån studiens inledande syfte (Kvale & Brinkmann, 2014). Kvale och Brinkmann (2014) beskriver dock en diskurs av att vara absolut objektiv som en omöjlighet, på så vis har säkerligen resultatet påverkats av mig både vid intervjutillfället och vid analysen av empirin. För att öka studiens trovärdighet har därför elevernas resonemang genom citat redovisats, så att läsaren kan följa de val som har gjorts i studien. Denscombe (2018) beskriver vikten av att låta informanternas uppfattningar synas och inte forskarens. För att öka studiens trovärdighet skulle en komplettering av andra undersökningsmetoder, så som observation av undervisningen, kunna göras för att då en djupare bild av informanternas upplevelser (Stukát, 2011).
Studiens syfte har i enlighet med ett fenomenologiskt angreppssätt varit att lyfta fram elevernas uppfattningar (Denscombe, 2018). Även Bryman (2018) framhåller att syftet med en kvalitativ studie inte är att generalisera dess resultat. Resultatet skulle ändå kunna vara representativt för andra elevgrupper, genom att resultatet av denna studie skulle kunna stämma överens med andra elevers upplevelser av matematiken. Resultatet och analysen av dessa sex elevers tankar och resonemang har gett mig en större möjlighet att förstå och kunna möta elever i liknande situationer.
I presentationen av studiens resultat och analys har en etisk aspekt gällande det vetenskapliga ansvaret tagits i beaktande (Kvale, 1997). Det kunskapsbidrag som skapas genom
36
denna studie är i syfte att främja relevansen av det nationella bedömningsstödets (Skolverket, 2019a) resultat och förhoppningsvis bidra till kunskap kring varför bedömningsstödet genomförs och på vilket sätt resultatet skulle kunna påverka undervisningen.