Förslag till fortsatt forskning

Denna studie fokuserade på att undersöka vad lärare i årskurs 1–3 har för inställning till läroboken samt hur de använder sig av läroboken i planeringen och i matematikundervisningen.

Genom en enkät i två grupper på Facebook samlades data in från lärare runt om i Sverige. Jag finner det därför intressant att vidare undersöka hur elever uppfattar användningen av läroboken i undervisningen. För att ta reda på elevernas perspektiv av läroboksanvändning kan en intervju vara till fördel då elever på lågstadiet kan ha svårt att läsa och uttrycka sig i skrift.

Ytterligare förslag till vidare forskning är att undersöka vilka läranderesurser lärare tar till i planeringen och i undervisningen för att komplettera läroboken i matematik.

37

Litteraturlista

Bjerneby Häll, M. (2006). Allt har förändrats och allt är sig likt – En longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning. Linköping: Linköpings Universitet, Institutet för beteende vetenskap.

Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Enkät som redskap. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (1 uppl., ss. 82–96). Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Fjelkner. M. (2012). Makten över läromedlen- Lärarnas möjlighet att styra över läromedlen i undervisningen. Hämtad 2020-01-20, från

https://www.lr.se/download/18.2c5a365d1645ac11059e491/1559028170271/Ra pportLäromedel.pdf

Hadar, L.L. (2017). Opportunities to learn: Mathematics textbooks and students’

achievements. I P. van Petegem (red.). Studies in Educational Evaluation 55, ss. 153–166.

Hedlund, E. (1995). Åldersblandad undervisning i praktiken. Stockholm: Didaktikcentrum, Lärarhögskolan Stockholm.

Heiberg Solem, I., Alsteth, B., Nordberg, G. (2011). Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Håkansson J. & Sundberg D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Johansson, M. (2003). Textbooks in mathematics education: A study of textbooks as the potentially implemented curriculum. Luleå: Luleå University of Technology, Departments of Mathematics.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective. (Doktorsavhandling). Department of Mathematics. Luleå: Luleå University of Technology.

Johnsson Harrie, A. (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938–1991. (Doktorsavhandling).

Linköping: Linköpings universitet.

Jonsson, A-C. (2007). Verktyg för att generalisera och predicera människor. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (1 uppl., ss. 208–211). Stockholm: Liber.

38

Juhlin Svensson, A-C. (2000). Nya redskap för lärare. Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag.

Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (1 uppl., ss. 247–256). Stockholm: Liber.

Karlstads universitet. (2019). GDPR, General Data Protection Regulation.

Hämtad 2020-01-21, från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter

Kihlström, S. & Dimenäs, J. (2007). Observation som redskap. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (1 uppl., ss. 30–46). Stockholm: Liber.

Klafki, W. (1995). Didaktik analysis as the core of the preparation of instruction. Journal of Curriculum Studies, 27(1) ss.13–30.

Lepik, M., Grevholm, B., & Viholainen, A. (2015). Using textbooks in the mathematics classroom - the teacher’s view. Nordic Studies in Mathematics Education, 20 (3– 4), ss. 129–156.

Lindström, G. & Pennlert, L-Å. (2016). Undervisning i teori och praktik. (6. uppl.) Umeå:

Fundo förlag.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Malmqvist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod (1 uppl., ss. 122–132). Stockholm: Liber.

Neuman, J., Hemmi, K., Ryve, A., & Wiberg, M. (2014). Mathematics textbooks’ impact on classroom instruction: Examing the views of 278 Swedish teachers?

Proceedings of the 7th Nordic Conference on Mathematics Education, NORMA 14,(June 3-6) ss. 215–224. Turku: University of Turku.

Nicol, C. C., & Crespo, S. M. (2006). Learning to teach with mathematics textbooks: How preservice teachers interpret and use curriculum materials. Educational Studies in Mathematics, 62(3), ss. 331–355.

Oates, T. (2014). Why textbooks count. Cambridge: University of Cambridge.

Pepin, B. & Haggarty, L. (2001). Mathematics textbooks and their use in English, French and German classrooms: a way to understand teaching and learning cultures. ZDM - The International Journal of Mathematics Education, 33(5), ss. 158–175.

39

Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Rezat, S., & Strässer, R. (2012). From the didactical triangle to the socio-didactical tetrahedron: Artifacts as fundamental constituents of the didactical situation.

ZDM – The International Journal of Mathematics Education, 44(5), ss. 641–

651.

Skolinspektionen. (2009). Undervisning i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. (Skolinspektionens rapport, 2009:5) Stockholm:

Skolinspektionen.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018. (5. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. (Reviderad utgåva). Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Wenemark, M. (2017). Enkätmetodik. Med respondenten i fokus. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

40

Bilaga 1. Informationsbrev

Hej

Jag är lärarstudent med inriktning förskoleklass–årskurs 3 och är nu inne på min sista termin och skriver mitt examensarbete inom matematik. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurserna 1–3 använder sig av läroboken i planering och i matematikundervisning.

För att besvara studiens syfte behöver jag ha hjälp av behöriga lärare i årskurserna 1 – 3. Enkäten tar cirka 5 minuter att besvara och innefattar 15 frågor med

svarsalternativ. Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey & Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet.

Du kommer inte behöva fylla i ditt namn i undersökningen och eftersom IP-adressen räknas som personuppgift kommer den att kodas för att avidentifiera så långt som möjligt. Genom ditt deltagande av enkäten godkänner du att de uppgifter du lämnar används i studien. All insamlade data kommer enbart att användas för att besvara syftet i examensarbetet. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivillig. Du kan när dom helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras i tjänsten Sunet Survey till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.

Examensarbetet kommer att ligga tillgängligt på http://www.diva-portal.org.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen

(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade.

Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen.

Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på̊ Karlstads universitet är dpo@kau.se.

För mer information om behandling av personuppgifter, se https://www.kau.se/gdpr.

Kontaktuppgifter för enkätansvarig:

Student: Sara Ekengren, Lärarstudent, Grundlärarprogrammet Fk–3 Karlstads universitet, Saragunn101@kau.se

Handledare: Kristina Palm Kaplan, Institutionen för matematik och datavetenskap, kristina.kaplan@kau.se

41

Bilaga 2. Enkät

Enkät: Lärobokssanvändning inom matematik