Sammanfattning av resultat

Ovan har svaren från respondenterna analyserats utifrån Klafkis (1995) didaktiska analys med frågorna: Hur använder lärarna läroboken i planering och undervisning? och Vad ser lärarna för fördelar och nackdelar med läroboken? Detta för att besvara forskningsfrågorna och syftet.

Johansson och Svedner (2010) tycker att det kan vara en fördel att redovisa varje forskningsfråga från studiens resultat. Det gör att det blir en sammanfattning av det viktigaste (2010). Här sammanfattas resultaten från studiens frågeställningar.

I vilken utsträckning använder lärare i årskurserna 1–3 läroboken i undervisningen?

Lärarna använder läroboken i hög utsträckning både i planering och i undervisning. Lärarna låter ofta eleverna arbeta i sin lärobok och 82 % använder den i hög eller ganska hög utsträckning vid planering av genomgångar. Det framgår även i kommentarer att lärarna använder läroboken digitalt och den används tillsammans med annat material och läranderesurser.

30

Överlag ser respondenterna mer fördelar än nackdelar med användningen av läroboken. De största fördelarna med läroboken är i planering av genomgångar och strukturen som boken ger.

Utifrån lärarnas svar och kommentarer syns att det finns två inställningar till användningen av läroboken. En inställning är att läroboken endast är ett komplement till andra läranderesurser i undervisningen. Den andra inställningen handlar om att lärarna använder läroboken som bas och kan kompletteras med annat innehåll/material om det behövs.

Finns det några skillnader i hur lärare använder läroboken utifrån olika bakgrundsfaktorerna yrkeserfarenhet, läroboken, den årskurs lärarna arbetar och hur säkra lärarna känner sig på att undervisa i matematik.?

De lärare med lång yrkeserfarenhet använder läroboken i lägre utsträckning än de som har kortare erfarenhet. Dock sticker svaren ut lite från de lärare som arbetat mellan 10–20 år. De lärarna använder läroboken i lika hög utsträckning som de lärarna som arbetat 5 år eller mindre.

Lärarna som varit verksamma i mindre än fem år använder läroboken i hög utsträckning och 40% lyfter i ganska hög utsträckning in innehåll som inte är taget från läroboken. Hur säker läraren känner sig på att undervisa i matematik kan ha betydelse för i vilken utsträckning läroboken används i planering och undervisning i relation till yrkeserfarenhet.

Lärarna använder läroboken i hög utsträckning oavsett årskurs. Lärarna i årskurs 3 avviker lite från tidigare årskurser i användningen. Eleverna arbetar inte lika ofta i läroboken och lärarna har i lite högre utsträckning valt in innehåll i undervisningen som inte var taget från läroboken.

Vad resultatet beror på framgår inte i denna studie.

Lärare som har Favoritmatematik som lärobok använder den i högre utsträckning än övriga och det är de lärare där flest svarat att de känner sig mycket säkra på att undervisa. Här visas inga tecken på att säkerheten i att undervisa i matematik skulle minska läroboksanvändningen.

Generellt sett av alla respondenter kan man se att hur säker läraren känner sig på att undervisa i matematik har betydelse för i vilken utsträckning de använder läroboken.

31

6. Diskussion

I avslutande kapitel diskuteras först resultatet av studien och sedan metoden. Avslutningsvis följer en slutsats av studien och förslag till vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurserna 1–3 använder sig av lärobok i planering och i matematikundervisningen. I denna del diskuteras resultat mot tidigare forskning. De första fyra delarna diskuteras utifrån forskningsfråga 1. I vilken utsträckning använder lärare i årskurs 1–3 läroboken i matematikundervisningen?

I sista delen under resultatdiskussionen diskuteras utifrån forskningsfråga 2. Finns det några skillnader i hur lärare använder läroboken utifrån bakgrundsfaktorerna: yrkeserfarenhet, läroboken, den årskurs lärarna undervisar i och hur säkra lärarna känner sig på att undervisa i matematik?

6.1.1 Lärarna med mindre än 5 år och mellan 10–20 års yrkeserfarenhet använder läroboken i högre utsträckning

Enligt resultaten i denna studie syns det att majoriteten av alla respondenter ofta låter eleverna arbeta i läroboken på lektionen. Lärarna som har längre yrkeserfarenhet använder läroboken i lägre utsträckning vid planeringen. Jag kan se en viss överensstämmelse med tidigare forskning utifrån användningen av lärobok i undervisningen och yrkeserfarenhet. Pepin och Haggarty (2001) visar i resultat från intervjuer att när lärare har mer yrkeserfarenhet inom läraryrket blir undervisningen inte så bunden till läroboken. I min studie syns en större rapporterad läroboksanvändning hos de lärare som arbetat 10–20 år. Lärarna som arbetat i mindre 5 år och mellan 10–20 år är de grupper där flest svarat att de i hög utsträckning använder läroboken i planering av genomgång och flest som ofta låter eleverna arbeta i läroboken. Svaren från lärarna som arbetat mellan 10–20 år frångår därför trenden att läroboksanvändningen blir lägre med mer yrkeserfarenhet. Till viss del motsäger resultatet det Pepin och Haggarty (2001) redovisat om att lärare med kortare yrkeserfarenhet är mer läroboksbundna i undervisningen än lärare med längre erfarenhet. Det är även lärarna som arbetat mellan 10–20 år som tillsammans med lärarna med mer än 40 års erfarenhet där flest svarat att de i hög utsträckning litar på att läroboken berör alla delar från det centrala innehållet i slutet av åk 3. Det kan vara en bakgrundsfaktor som haft betydelse för i vilken utsträckning lärarna använde läroboken, men det är tyvärr inget som framgår från resultaten i denna studie.

6.1.2 Två inställningar som kan ha betydelse för i vilken utsträckning läroboken används

Enligt tidigare forskning (Löwing, 2004; Johansson, 2006; Lepik m.fl., 2015) anpassar lärarna sig efter läroboken och lärarens egna tankar sätts åt sidan. Lärobokens innehåll styr undervisningens upplägg. Den ger en trygghet för lärarna i undervisningen och hjälper till att skapa struktur. Forskning (Johnsson Harrie, 2009) har visat att läroböckerna inte granskas eller uppfyller alla delar från det centrala innehållet. Hälften av lärarna i min studie litar på att läroboken tar upp alla delar från det centrala innehållet och 40% av lärarna valde

32

svarsalternativet koppling till centralt innehåll i frågan om fördelar med användningen av läroboken. Det finns kommentarer om att läroboken borde vara mer uppbyggd efter läroplanen då den används i så hög utsträckning i undervisningen. Det framgår även en uppfattning om att läroboken inte kan innefatta allt från det centrala innehållet och att det är en del i läraryrket att ta beslut om vilka delar som ska användas.

Kommentarerna från lärarna visar förståelse för att ingen bok har allt och att komplement av andra läranderesurser måste finnas för att få en varierande undervisning. 78% av lärarna i min studie har svarat att de i hög eller ganska hög utsträckning använde läroboken till planering av genomgångar. 66% valde ofta att eleverna skulle arbeta i läroboken. Min tolkning är att generellt sett är lärarna från studien inte styrda av läroboken utan anpassar undervisningen efter elevgruppen. De kompletterar med andra uppgifter som exempelvis spel för att öka intresset hos eleverna. Det bekräftar resultaten som Nicol och Crespo (2016) visar i sin studie, lärarstudenterna arbetade och tolkade läroboken på olika sätt vilket bidrog till att innehållet på lektionerna såg olika ut samt att läroboken användes olika mycket.

Jag tolkar resultatet från min studie som att det finns en tvådelad inställning till läroboken. En sida är lärare som svarat att de använder läroboken i låg utsträckning eller aldrig. Läroboken kan användas som komplement till annan undervisning. Den andra sidan består av de lärare som svarat att de i hög eller ganska hög utsträckning använder läroboken i planering och väljer ofta att eleverna ska arbeta med den. De förlitar sig mer på att läroboken uppfyller delarna från det centrala innehållet. Juhlin Svensson (2000) kom genom sin forskning fram till att det fanns två olika inställningar till läroboken bland respondenterna. Den första handlade om att lärarna använde läroboken som grund i undervisningen och den bidrog med struktur. Den andra inställningen av läroboken handlade om att den användes mer tillsammans med andra läranderesurser (Juhlin Svensson, 2000). Utifrån de här två inställningarna till användningen av läroboken både bekräftar och motsäger resultaten i denna studie tidigare forskning (Löwing, 2004 ; Johansson, 2006; Lepik m.fl., 2015). Den tvådelade inställningen som syns visar att en sida av lärarna låter inte läroboken styra innehållet i undervisningen medan den andra sidan är mer bunden till läroboken.

6.1.3 Läroboksanvändning i hög utsträckning kan skapa begränsningar Som tidigare nämnts har över hälften av respondenterna i denna studie svarat att de ofta väljer att eleverna ska arbeta i läroboken under lektionerna. Ändå syns det i kommentarer att boken inte räcker till vid individanpassning eller tilltalar elevernas intresse. Liknande resultat visas i tidigare studier (Pepin & Haggarty, 2001; Neuman m.fl., 2014). I de studierna har lärarna svarat att det är svårt att individanpassa efter läroboken. Neuman m.fl. (2014) redovisar efter enkätundersökning att lärarna använder hastighetsindividualisering för att eleverna ska få arbeta i sin egen takt. Pepin och Haggarty (2001) har genom analys av sina tidigare arbeten kring gymnasielärare visat att lärarna frångick läroboken vid genomgångar men ofta använde läroboken i elevernas arbete. Det finns likheter i resultaten från denna studie och tidigare forskning (Pepin & Haggarty, 2001; Neuman m.fl., 2014). Likheten är att lärarna försöker individanpassa efter läroboken men att det finns begränsningar. Lärarna arbetar olika för att

33

stötta och utmana alla elever. Det framgår i kommentarer att det ligger i lärarens profession att bestämma vad som ska användas från läroboken eller om vissa områden behöver kompletteras med annat material. Lärarna vill att undervisningen ska vara intressant för eleverna och att ingen lärobok har allt. Används läroboken i för hög utsträckning begränsar det variationen på undervisningen. Forskning (Löwing, 2004; Lepik m.fl., 2015) lyfter det faktum att det är läraren som ger läroboken liv och ska leda eleverna genom begrepp och förklaringar. Generellt sett använder lärarna från denna studien läroboken i hög utsträckning men kompletterar med andra läranderesurser för att utmana och stötta alla elever.

6.1.4 Läroboken används i hög utsträckning

Tidigare erfarenheter gällande användningen av läroboken i undervisning är att den i stort sett är det enda material eleverna möter i matematikundervisningen. Precis som tidigare studier (Johansson, 2006, Neuman m.fl.; 2014, Lepik m.fl., 2015; Pepin & Haggarty, 2001) visar även resultaten från respondenternas svar i denna studie att läroboken används i hög utsträckning i planering och undervisning. Just det här resultatet var inte särskilt förvånande då tidigare forskning visat att lärare arbetar så.

Resultatet från min studie visade att de två största fördelarna lärarna såg med läroboken var planeringsmässigt och strukturen. Att läroboken medför struktur har även Oates (2014) sett i analyser av läroböcker. Han menar att det finns olika bakgrundsfaktorer som har betydelse för användningen av läroboken. En av faktorerna var strukturen som läroboken medför (Oates, 2014). Johansson (2006) lyfter i sitt resultat kring användning av läroboken i matematikundervisningen att lärare använder läroboken för att bespara tid (Johansson, 2006).

Min enkätstudie kompletterar tidigare forskning (Oates, 2014; Johansson, 2006) med att läroboken har en viktig betydelse för lärarna i årkurserna 1–3 i planering och struktur.

Oates (2014) är positivt inställd till att läroboken används i hög utsträckning i undervisningen.

Han menar att det inte finns någon forskning som visar att eleverna lär sig bättre utan läroböckerna (2014). Men om läraren gör ett medvetet val att eleverna ska arbeta i läroboken på lektionerna ställs det krav på att läraren ska granska sin lärobok. I denna studie har lärarna svarat att det finns många fördelar med läroboken. Lärarna har kommenterat att de själva väljer vad eleverna ska arbeta med i läroboken och vilka delar som ska tas bort. Hälften av respondenterna har svarat att de i ganska hög utsträckning upplever att de har tillgång till andra läranderesurser förutom läroboken. Det skulle kunna ses som ett försök till variation i undervisningen.

Tidigare har det visats att det viktiga i användningen av läroboken handlar om hur lärarna använder läroboken i undervisningen (Johansson, 2006; Löwing, 2004). Resultaten från denna studie bekräftar detta och visar att lärarna använder läroboken i hög utsträckning men kompletterar den med andra resurser.

34

6.1.5 Kortare yrkeserfarenhet kan ha betydelse för läroboksanvändningen

Med utgångspunkt i forskningsfråga 2 diskuteras det om yrkeserfarenhet kan vara en bidragande bakgrundsfaktor till hur läroboksanvändning ser ut i planeringen och undervisningen. 80 % av lärarna som arbetat upp till 5 år använder läroboken i hög eller ganska hög utsträckning i planering och 70 % väljer ofta att eleverna ska arbeta i den på lektionerna.

Av lärarna som arbetat upp till 5 år är det 40% som har svarat att de i ganska hög utsträckning lyfter in innehåll i undervisningen som inte är taget från läroboken. De lärarna med mindre än 5 års yrkeserfarenhet är de där flest lärare svarat att de ofta eller ibland känner att läroboken begränsar dem att lyfta in annat innehåll i undervisningen. Lärarna med kortare erfarenhet använder läroboken i hög utsträckning samtidigt som de i ganska hög utsträckning lyfter in annat innehåll i undervisningen. Liknande resultat upptäckte Bjerneby Häll (2006) i sin studie.

I intervjuer med lärarstudenter framgick det att lärobokstyrd undervisning där eleverna enbart arbetade i läroboken ansågs som tråkig. När studenterna varit verksamma i tre år hade de en annan inställning till läroboken. Då ansåg de att lektionerna var bra när eleverna arbetade tyst i läroboken. På grund av tidsbrist hann inte lärarna planera mer varierad undervisning (Bjerneby Häll, 2006). Även Nicol och Crespo (2016) har via observationer och intervjuer av lärarstudenter sett att lärarstudenter har en skeptisk syn av läroboken. I den studien tyckte studenterna att det verkade mer professionellt att inte använda läroboken. (Nicol & Crespo, 2016).

Ser lärare andra fördelar och nackdelar med läroboken när de varit ute i verksamheten några år? Resultaten tolkas som att lärarna med mindre än 5 års yrkeserfarenhet använder läroboken i hög utsträckning för att de behöver den i planering och för att skapa struktur. Samtidigt försöker de lyfta in annat innehåll för att variera undervisningen men känner sig begränsade av läroboken för att planera fritt. Jag tolkar det som att resultaten bekräftar tidigare studier (Bjerneby Häll, 2006; Nicol & Crespo, 2006). Lärarstudenter, nya lärare och lärare med längre erfarenhet ser olika fördelar och nackdelar med läroboken. Lärarna med mer yrkeserfarenhet behöver inte ha samma stöttning ifrån läroboken som de med kortare yrkeserfarenhet.

6.2 Metoddiskussion

Enkäten inleddes med ett informationsbrev (bilaga 1) då det enligt Bryman (2011) är viktigt med tydlig information till respondenterna så att de vet vad de deltar i. Det saknades beskrivningar av begrepp i informationsbrevet som kan ha bidragit till att svarsalternativen skiljer sig mellan respondenterna eftersom tolkningar görs efter erfarenheter och kunskap.

Begrepp som lärobok och använder är tolkningsbara och bristen på beskrivning kan ha betydelse för validiteten om respondenterna tolkade begreppen på annat sätt än vad som var tänkt i studien.

När enkäten stängdes ner analyserades svaren och kommentarerna från respondenterna. En miss i utformningen av frågorna blev då synbar. Flera av frågorna inleddes med under den senaste månaden, vilket bidrog till att flera lärare från årskurs 3 poängterade att de hade lagt mer fokus på nationella proven den senaste månaden. Deras svar visade inte hur de annars arbetar i

35

läroboken men tolkningen som görs är att de i vanliga fall använder läroboken mer än vad det gjort den senaste månaden då de frångått den för att arbeta inför nationella proven.

Intervju som metod kunde ha varit ett bra komplement till enkätstudien. Kihlström (2007) belyser att respondenterna i intervjuer bygger sina svar på egna erfarenheter och svaren får ett mer djup än i en enkät med fasta svarsalternativ. Genom att kombinera de olika metoderna ökar validiteten då man undersöker samma sak fast på olika sätt (Kihlström, 2007). Alla frågor är tolkningsbara och i en enkätundersökning kan respondenten inte ställa frågor kring utformningen. Det kan bidra till att de fasta svarsalternativen inte passar det respondenten vill svara, utan att hen bara svarar något för att komma vidare. För att stärka generaliseringen i studien kunde enkäten även innefattat frågor som rör lärarens kommun. Detta för att kunna säkerställa vilka delar av Sverige undersökningen nått.

Med 609 respondenter gick det att se hur en stor mängd lärare använde läroboken i planering och undervisning. Jag kunde dela in lärarna i bakgrundsvariabler och få fram olika resultat i relation till användningen av läroboken. Tillförlitligheten kan ha påverkats i resultaten kring läroboksanvändningen i relation till val av lärobok. 63% av respondenterna använde Favoritmatematik vilket kan ha gjort att resultaten inte blev så tillförlitliga som om respondenterna hade varit jämnare fördelat.

6.3 Slutsats

Studien bidrar med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av läroboken i planeringen och i matematikundervisningen.

En slutsats är att respondenterna använder läroboken i hög utsträckning i planering av genomgångar och i elevers egenarbete för att den bidrar med struktur. Lärarna ser överlag fördelar med läroboksanvändningen. Längre yrkeserfarenhet minskar användningen av läroboken i planering och undervisning bortsett från respondenterna som arbetat 10–20 år där en högre rapporterad användning syns. De lärarna med lägre yrkeserfarenhet ser mer fördelar i strukturen som läroboken medför. Det kan förklaras med resultat från Nicol och Crespos (2009) studie där det poängteras att strukturen från läroboken är något som är bra för nya lärare. Med hjälp av läroboken kan lektioner planeras och det finns viss stöttning i introduktionen av nya begrepp.

Respondenterna ser olika fördelar och nackdelar med läroboken. Antingen används läroboken som ett komplement eller så används komplement till läroboken. Resultaten ger information om att det är en stor del av lärarna som ibland känner att läroboken begränsar innehållet i undervisningen. Enligt lärarna kan läroboken bidra till mindre varierad undervisning för att den innefattar så många sidor. Lärarna anser att det är svårt att individanpassa undervisningen efter enbart läroboken.

Ytterligare en slutsats är att bakgrundsfaktorer har betydelse för läroboksanvändningen.

Yrkeserfarenhet och val av lärobok är bakgrundsfaktorer som påverkat läroboksanvändningen

36

för lärarna i denna studie. Även Pepin och Haggarty (2001) har sett att kortare yrkeserfarenhet är en bidragande faktor till att undervisningen blir lärobokstyrd.

Lärdomar från studien är att lärarnas läroboksanvändning ser olika ut beroende på bakgrundsfaktorer. Läroboken bör inte tas bort helt från undervisningen utan kompletteras med andra läranderesurser för att skapa variation och mer intresse från eleverna. Utan lärobok skulle höga krav ställas på att läraren ser till att eleverna uppnår alla krav från läroplanen.