Att bepröva sina erfarenheter på vetenskaplig grund gynnar alla lärare, så fortsatt forskning med learning study som grund utifrån ett variationsvetenskapligt perspektiv gynnar lärare men också elever. Eleverna får en bättre möjlighet till lärande och läraren utvecklar sig själv, vilket alltid är nödvändigt, det finns alltid mer att lära. Studier som denna går också att applicera inom andra ämnen i skolan än just naturvetenskap. Det vore intressant att göra en liknande studie i matematik – geometri och grader, ett begrepp som också har olika betydelse beroende inom vilket område det används.
Referenser
Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap - forskningsresultat som ger nya idéer. Liber: Stockholm
Andersson, B. (2008a). Att förstå skolans naturvetenskap. Forskningsresultat och nya idéer.
Lund: Studentlitteratur.
Andersson, B. (2008b). Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression.
(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Andersson, B., Bach, F., Olander, C. & Zetterqvist, A. (2005) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003, Naturorienterande ämnen. Rapport 252. Skolverket och Göteborgs universitet. Stockholm: Fritzes.
Areskoug, M., Ekborg M., Lindahl, B. & Rosberg, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer: för lärare F-6. Malmö: Gleerups utbildning
Areskoug, M. (2006), Miljöfysik – Energi för hållbar utveckling. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Areskoug, M., & Eliasson, P. (2017). Energi för hållbar utveckling: Naturvetenskap, miljö och teknik i ett historiskt perspektiv. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:
till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur AB.
Baillie, C., Bowden, J.A. & Meyer, J.H.F. (2013) Threshold capabilities: threshold concepts and knowledge capability linked through variation theory. Higher Education, 65(2) ss. 227- 246
Bratt, B. (red.) (1986). Språkvägen till No: ett studiematerial för lärare. Lund:
Studentlitteratur.
Carlgren, I. (2011) Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Om avsaknaden och behovet av en ’klinisk’ mellanrumsforskning i Andersson, B. & Eklund, S. (Red.) Lärare som
praktiker och forskare: om praxisnära forskning. Stockholm: Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
Cummins, J. (2007) What works? Research into practice. Research monograph No. 5. The literacy and numeracy secretariat and the Ontarion association of Deans of education.
Diaz, P. (2014). Arbeta formativt med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. (4. uppl.) Stockholm: Liber.
Ekborg, M., Johansson, M., Lindahl, B., Nilsson, K., Svensson, K., & Zeidler, A. (2018).
Strategier för att utveckla elevernas begreppsförståelse. Skolverket: Stockholm Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, & P. Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–54). Stockholm: Liber.
Gibbons, P. (2013). Lyft språket, lyft tänkandet: språk och lärande. (2., uppdaterade uppl.) Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Helldén, P., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Hewitt, P. G. (2010), Conceptual Physics. 11th edition. San Francisco: Addison Wesley.
Jacobsen, DI. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, E. (2003) Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 42-47
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund:
Studentlitteratur.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Lindqvist, U., Emanuelsson, L., Lindström, J-O. & Rönnberg, I. (2003). Lusten att lära - med fokus på̊ matematik. Skolverket Rapport 221. Stockholm: Fritzes.
Lo, M. L. (2014). Variationsteori - för bättre undervisning och lärande. Lund:
Studentlitteratur.
Lyons, T. (2006) Different countries, same science classes: Students’ experiences of school science in their own words. International Journal of Science Education, 28(6), 591–613.
Maharaj-Sharma, R. & Sharma, A. (2014). A Case Study of What Experiences Contribute to The Ideas of Energy Held By Primary School Students in Trinidad and Tobago, European J of Physics Education, 5(4), 42-53.
Meyer, J.H.F. (2016) Threshold concepts and pedagogic representation, Education + Training, 58(5), 463-475.
Meyer, J. H. F. & Land, R. (2003). Threshold concepts and troublesome knowledge 1: Linkages to ways of thinking and practising within the disciplines. In Rust. C. (Ed.) Improving student learning theory and practice: Ten years on. Oxford: OCSLD.
Meyer, J.H.F. & Land, R. (2005) Threshold Concepts and Troublesome Knowledge (2):
Epistemological Considerations and a Conceptual Framework for Teaching and Learning.
Higher Education, 49(3), 373–388.
Molander, B-O. (2016). Vardagsspråk och naturvetenskapligt språk. Skolverket:
Stockholm.
Naturskyddsföreningen (2015) Vad är energi? Hämtad från:
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/vad-ar-energi_f-6
Opitz, S.T., Harms, U., Neumann, K., Kowalzik, K. & Frank, A. (2015). Students’ Energy Concepts at the Transition Between Primary and Secondary School, Research in Science Education, 45(5), 691-715.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I U.P Ahrne, G. &
Svensson, P (Red.) Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber
Roberts, D. A. (2007) Scientific literacy/science literacy. In S. K. Abell and N. G. Lederman (eds), Handbook of Research on Science Education (Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum), 729–
780.
Runesson, U. (2011). Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study i Andersson, B. &
Eklund, S. (Red.) Lärare som praktiker och forskare: om praxisnära forskning. Stockholm:
Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
Rönnerman, K. (2004). Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Schoultz, J. (2002), Att utvärdera begreppsförståelse. Strömdahl, H. (red.), Att kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2010). Fysik utan dragningskraft: En kvalitetsgranskning om lusten att lära fysik i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen.
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014). Diskutera språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2016). TIMSS 2015. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 338. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
(Reviderad 2019). Stockholm: Skolverket.
Sjøberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Stadler, L. (2008). Att kunna sitt ämne: Lärares tankar om ämneskunskapens betydelse för undervisningen. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Stokes, A., King, H. & Libarkin, J.C. (2007). Research in Science Education: Threshold Concepts. Journal of Geoscience Education, 55(5), 434-438.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande – en variationsteoretisk studie av undervisning och Lärande av grundskolans biologi, diss, Luleå tekniska universitet.
Vikström, A. (2008). What is intended, what is realized, and what is learned? Teaching and learning biology in the primary school classroom. Journal of Science Teacher Education, 19(3), 211-233.
Vikström, A. (2015). Vad är det som gör skillnad: Vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia. Forskning om undervisning och lärande, 15 (3).
Wellington, J., and Osborne, J. (2001) Language and Literacy In Science Education.
Buckingham, Philadelphia: Open University Press.
Young, E. (2005). The Language of Science, The Language of Students: Bridging the Gap with Engaged Learning Vocabulary Strategies. Science Activities: Classroom Projects and Curriculum Ideas, 42(2), 12-17.
Östklint, O., Johansson, S., & Andberg, E. (2012). Fysik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Filmklipp
UR Play (2019). Snabbkoll! Energi. [Film]. Sverige: Sveriges Utbildningsradio. Hämtad från https://urplay.se/program/213574-snabbkoll-energi
Bilaga 1 – Brev till vårdnadshavare
Hej!
Utöver att arbeta på Parkskolan tillsammans med era barn, studerar jag via Luleå tekniska universitet till lärare. Jag är nu inne på min sista termin på grundlärarprogrammet och den här terminen kommer jag att skriva mitt examensarbete inom NO och Teknik.
Syftet med arbetet är att få kunskap om hur elever i årskurs 4–6 kan utveckla sin förståelse för begreppet energi. För att undersöka detta kommer jag att genomföra en lektionsserie i årskurs 5 där eleverna ska får möjlighet att utveckla just sin förståelse kring energibegreppet.
Under lektionerna kommer jag att observera och föra samtal med eleverna som jag spelar in, för detta behöver jag ert godkännande. Under arbetet kommer Vetenskapsrådets
forskningsetiska principer följas. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avslutas.
Materialet kommer att behandlas konfidentiellt och endast användas i den aktuella studien.
Alla elever kommer även att avidentifieras.
Om ni har några frågor så kan ni kontakta mig eller min handledare.
Amanda Granström Anna Vikström
amagra-6@student.ltu.se anna.m.vikstrom@ltu.se
Jag är väldigt tacksam om ditt barn kan hjälpa mig med min studie.
Tack på förhand!
Amanda Granström
JA – jag/vi tillåter att mitt/vårt barn deltar i studien.
NEJ – jag/vi tillåter inte att mitt/vårt barn deltar i studien.
……….
Datum
……….
Elevens namn och skola
……….
Vårdnadshavares underskrift
Bilaga 2 – Lektionsplanering
Avsett lärandeobjekt
Att förstå sig på energins oförstörbarhet och flöde.
Syfte - Varför vi ska arbeta med det här.
Syftet med lektionsserien är att eleverna skall veta vad energi är, vad som menas med energiprincipen och att det finns olika energiformer.
Centralt innehåll – Lgr 11
• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället (Skolverket 2019, s.176).
• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering (Skolverket 2019, s.176).
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen (Skolverket 2019, s.177).
Kunskapskrav - Det här ska du lära dig.
Kunskapskrav för betyget E i årskurs 6
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på̊ ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. (...)Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde. (...)Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
(Skolverket 2019, s.179–180) Lektion 1 (30 minuter):
Gemensam mindmap – vad är energi? När använder vi energi?
Se en kort film – https://urplay.se/program/213574-snabbkoll-energi (ca. 2 minuter) Prata om filmen och dess olika begrepp.
Lektion 2 (45 minuter):
Genomgång – energiprincipen, olika former av energi, variation – energi/materia Titta på bilden – Vad är energi? (Bilaga 4) 2 och 2, sedan alla tillsammans.
Lektion 3 (40 minuter):
Experiment – du strålar energi.
Avsluta med att fylla i varsin exit ticket med några olika frågeställningar kring energi begreppet. För att se om det erfarna lärandets objekt för varje enskild elev överens stämde med mitt avsedda.
Bilaga 3 – Intervjufrågor
Frågeställningar vid intervjuer Vad är energi?
Var kommer energi ifrån?
Kan energi ta slut?
När använder vi energi?
Hur kan man få mer energi?
Bilaga 3 – Exit ticket
Namn: ______________________________