Som vi tidigare tagit upp står det i Skolverkets (2014) allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram att det är viktigt att skolan gör en kartläggning och ser över organisationen kring eleven innan man sätter in stödinsatser riktade mot individen. Vilka frågor skolan väljer att ställa vid kartläggningen kommer att påverka vad man får syn på i elevens skolsituation. Om frågorna redan från start riktas mot elevens
41
individuella svårigheter, finns det risk att fokus stannar vid det. Med detta i åtanke vore det mycket intressant att studera vilket fokus kartläggningarna har och vilka frågor de ställer eftersom det i sin tur påverkar hur man ser på orsaken till svårigheterna och vilka åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen. Elevers delaktighet vid upprättande av åtgärdsprogram och hur deras måluppfyllelse påverkas av detta vore också ett intressant forskningsområde att gå vidare med.
42
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. Göteborg: University of Gothenburg
Andreasson, I. Asp-Onsjö, L- & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on
Individual Educational Plans in Sweden: Obstacles, opportunities and future challenges. European Journal of Special Needs Education 28(4), 413-426.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 248). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, E., Isaksson, J. & Lindqvist, R. (2007). School problems or individual
shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education Vol. 22, No. 1, Februari 2007.
Burr, V. (2003). Social constructionism. East Sussex: Routledge.
Cooper, P. (1996). Are Individual Education Plans a waste of paper? British Journal of Special Education, 23(3), 115-119.
Dempsey, I. (2012). The use of individual education programs for children in Australian schools. Australasian Journal of Special Education, 36(1), 21-31.
Emanuelsson, I., & Persson, B. (1997). Who is considered to be in need of special education: why, how and by whom?. European Journal of Special Needs Education, 12(2), 127-136.
43
Florian, L., Hollenweger, J., Simeonsson, R., Wedell, K., Riddell, S., Terz, L.i & Holland, A (2006). Cross-cultural perspectives on the classification of children with disabilities: Part I.
Issues in the classification of children with disabilities. The Journal of Special Education, 40(1): 36–45.
Fylling, I. (2008) Meget er forskjellig men noe blir problem. En sosiologisk studie av spesialundervisningens institusjonelle praksis. Bergen, Norway. Allkopi.
Goepel, J. (2009). Constructing the Individual Education Plan: confusion or collaboration? Support For Learning 24 (3), 126-132.
Grosche, M. & Volpe, R.J. (2013). Respons-to-intervention (RTI) as a model to facilitate inclusion for students with learning and behavior problems. European Journal of Special
Needs Education 28 (3), 255-260.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.
Jørgensen, M & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Lund: Studentlitteratur.
Malmö universitet. (2017). Examensordning Specialpedagogprogrammet. Hämtad 2017-12- 26 från https://edu.mah.se/sv/Program/LASPP.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige, 10(2), 124-135.
44
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Fokus på förebyggande arbete. Hämtad 2017-12-16 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
omraden/specialpedagogik/strukturella-faktorer/fokus-pa-forebyggande-arbete-1.194458. Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande
och konsekvenser: delrapport från projektet Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Diss. Göteborg: Universitetet Göteborg.
Persson, B. (2004). Specialpedagogik och dokumentation i en skola för alla. En fråga om likvärdighet, rättvisa eller rättigheter? Utbildning & Demokrati, 13(2), 97-113.
Rose, R., Shevlin, M., Winter, E., O'Raw, P. & Zhao, Y (2012). Individual Education Plans in the Republic of Ireland: an emerging system. British Journal of Special Education 39(3), 110–116.
Sanches-Ferreira, M., Lopes-dos-Santos, P., Alves, S., Santos, M., & Silveira-Maia, M. (2013). How individualised are the Individualised Education Programmes (IEPs): an analysis of the contents and quality of the IEPs goals. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 507-520.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2015). Särskilt stöd - det granskar vi. Hämtad 2017-12-26 från https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-mojlighet/Sarskilt- stod/Sarskilt-stod-Det-granskar-vi/
Skolverket (2014). Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
45
Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan – en sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014) Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning - En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Stockholm: FritzesSkolverket (2016) Tillgängliga lärmiljöer? - En nationell studie av skolhuvudmännens
arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning.Stockholm: Fritzes
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes
SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av utredningen om skolans inre arbete: SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Takala, M., Pirttimaa, R., & Törmänen, M. (2009). Inclusive special education: the role of special education teachers in Finland. British Journal of Special Education, 36(3), 162-173.
Tideman, M., Rosenqvist, J., Lansheim, B., Ranagården, L., & Jacobsson, K. (2004). Den
stora utmaningen. Om att se olikhet som resurs i skolan. Halmstad: Högskolan i Halmstad
och Malmö Högskola.
Thurén, Torsten (2016). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm.
Wingård, B. (2007). Åtgärdsprogram - för vems skull? IOL/Forskning nr 36. Stockholm: Lärarhögskolan.
46
Widén, P, (2015). Kvalitativ textanalys. Frejes, A & Thornberg, R. (red), Handbok i kvalitativ
analys. Stockholm: Liber.