Ett område som skulle vara intressant att utforska är logopedernas roll i skolan. Logopeder har tidigare mest varit anställda inom landsting, men på senare tid har även skolorna börjat efterfråga logopedernas kompetens. Vilka arbetsuppgifter arbetar dessa med rent konkret i skolan och hur beskriver de sitt uppdrag i förhållande till andra yrkesgrupper som verkar där?
41
Ett annat perspektiv som hade varit intressant att fördjupa är skolledarnas syn på de olika specialiseringarna, och då särskilt för min del specialiseringen grav språkstörning. Detta rymdes dock inte inom ramarna för detta arbete.
42
Referenser
Ahlberg, A. (red) (2009). Specialpedagogisk forskning - En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik-att bygga broar. Stockholm: Liber.
Bjar, L. (2006). Det hänger på språket. Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2010) Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red)Barn utvecklar sitt språk. (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (red)(2018) Att vara speciallärare. Malmö: Gleerups.
Bruce, B., Ivarsson U., Svensson, A-K & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Byström, A. (2018). Specialläraren-en specialistkompetens i skolans värld. En studie av speciallärarens uppdrag inom språk-, skriv- och läsutveckling. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad. Nr 15
Byström, A. & Bruce B. (2018). Specialisering barn och elevers språk-, skriv och läsutveckling. Bruce, B (red) Att vara speciallärare. Malmö: Glerup.
Byström, A. Grahm, C. & Sjunnesson H. (2018). Specialläraren i elevhälsoarbete. I: Bruce, B(red.) Att vara speciallärare. Malmö: Glerup.
Dockrell, J.E., & Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties-the teachers´perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369- 394.doi:10.1080/030544980120067410
Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur och kultur.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur och kultur.
43
Jerome, A.C., Fujiki, M., Brinton, B., & James, S.L. (2002) Self-esteem in children with specific language intervention impairment. Journal of Speech, Language & hearing, 45(4), 700-714.
Klang, N., Gustafson, K., Möllås, G., Nilholm, C. & Göransson, K. (2017) Enacting the role of special needs educator- six case studies, European Journal of Special Needs Education, 32:3, 391-405, DOI:10.1080/08856257.2016.1240343
Kragh, M. & Plantin Ewe, L. (2018). Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner I: Bruce, B. (red) Att vara speciallärare. Malmö: Glerup.
Kvale, S. & Brinkmann (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som funkar. Stockholm: Natur och kultur.
Nettelbladt, U. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn- Fonologi, grammatik, lexikon. Nettelbladt, U., Salameh, E.K.( red) Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Pragmatik - teorier,
utveckling och svårigheter. Nettelbladt, U. & Salameh, E. K(red). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Norbury, C.F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E.,… Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. Journal of Child Psycholgy and Psychatry, 57(11), 1247-1257
Normell, M. (2004). Pedagogernas inre rum- om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur.
Reichenberg, M. & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Rhoad-Drogalis, A., Justice, L.M., Sawyer, B.E, & O´Connell, A.A. (2018). Teacher- child relationships and classroom-learning behaviours of children with developmental language disorders. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(2), 324-338. Doi:10.1111/1460-6984.12351
Runström Nilsson, P. 2:a upplagan (2012). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups utbildning.
44
SFS 2010:800. Skollagen. (2010:800) Hämtad 2019-03-25 www.skolverket.se
SFS2011:688.(2011). Svensk författningssamling. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket,(2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning- en nationell kartläggning om skolans behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning.
Statistiska centralbyrån (2019) Hämtad 2019-04-10 www.scb.se
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik: boken om The big 5. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs-och skrivundervisning. En bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Utbildningsdepartementet. (2016) Samordning, ansvar och kommunikation-vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU:2016:46). Stockholm
45
46
Bilaga 1
Lärande och samhälle
2019-01-15
Missivbrev
Mitt namn är Helena Widegren Lantto och jag går sista året på speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning.
Jag ska under våren 2019 genomföra mitt examensarbete. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ett antal speciallärare med specialisering grav språkstörning berättar om sina arbetsuppgifter och uppdrag i förhållande till inriktningen. Jag kommer samla in data till min studie genom att intervjua ett antal lärare. Som minnesstöd kommer jag under intervjun att uppta ljudinspelningar med mobiltelefon och göra vissa fältanteckningar vid behov. Ljudinspelningarna och anteckningarna kommer endast jag och handledaren ha tillgång till.
Jag kommer under hela forskningsprocessen beakta Vetenskapsrådets forskningsetiska principer(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) och detta innebär bl.a.:
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö universitet skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP
47
Helena Widegren Lantto
………
Kontaktuppgifter: Helena Widegren Lantto Telefonnummer: 0739-XX XX XX
E-mailadress helenawidegren@yahoo.com
Ansvarig lärare/handledare: Olof Sandgren Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i studien:
Ja O
Nej O
Namn: ……… Underskrift ……….. Datum och ort: ……….
48
Bilaga 2
Intervjuguide
Syfte:
Syftet med studien är att synliggöra ett antal speciallärares uppdrag och arbetsuppgifter i förhållande till specialiseringen grav språkstörning.
Frågeställningar:
- Vad berättar SL om sitt arbete/ sina arbetsuppgifter? - Vad berättar SL om sitt uppdrag?
- Vad anger SL som orsak till utformningen av deras uppdrag? ( T ex elevens behov, föräldrars inflytande, styrdokument, speciallärarens specialisering etc)
- Hur svarar arbetsuppgifterna/ uppdraget mot specialiseringen grav språkstörning?
Bakgrundsinformation
Lärarexamen, årtal? Speciallärarexamen, årtal?
Nuvarande arbetsplats: Skolans läge, antal elever, antal personal antal speciallärare deras eventuella inriktning, socioekonomiskt upptagningsområde, eventuell inriktning?
Fråga 1- Arbetsuppgifter
Vilka är dina konkreta arbetsuppgifter, på individ- grupp-och organisationsnivå?
Vilka tre arbetsuppgifter uppskattar du att du ägnar mest tid åt under en arbetsvecka?
Vilka aktörer samverkar du med?
49 Har du någon arbetsbeskrivning? Vad anges där?
Vad skulle du önska stod där, vad vill du bidra med på din arbetsplats?
Vad anser du primärt utforma ditt uppdrag/ dina uppgifter?
( Styrdokument, elevers behov, ekonomi, föräldrars förväntningar/krav, din specialisering eller annat)
Fråga 3- Specialisering grav språkstörning
På vilket sätt får du användning av din specialisering grav språkstörning?
Vad hade du önskat mer av i din utbildning, som du ser att du behöver i din nuvarande yrkesroll?
Finns det något du lärt dig under utbildningen som inte kommer till användning i din nuvarande yrkesroll?