Efter en djupare inblick i ämnet specialpedagogik såväl i litteratur som genom de intervjuer som genomförts framhålls ett förebyggande och inkluderande arbetssätt som betydelsefullt i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Detta för att skapa förutsättningar för individens fortsatta lärande och utveckling. Trots betoning av ett förebyggande arbetet finns det relativt lite forskning om specialpedagogik i förskolan utan ämnet sammankopplas främst med skolan. Förslag till fortsatt forskning anser vi således innefattar att på djupet synliggöra hur specialpedagogik kan användas i förskolans verksamhet. Vilka metoder som finns för att främja varje barns olikheter trots skilda förutsättningar, vilken betydelse miljö har samt hur specialpedagogiken kan användas för att barn i behov av särskilt stöd ska bli en självklar del av verksamheten.
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning i
Sverige, 12(2), 84-95. Från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/download/7723/6778
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2.uppl., s.8-16). Stockholm: Liber. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Asp-Onsjö, L. (2017). Specialpedagogik - arbete med elever i skolsvårigheter. I U.P Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. (4.uppl., s.395-414). Stockholm: Natur & Kultur.
Assarson, I. (2010). Subjektiviering på tvärs?. I R. Helldin & B. Sahlin, (Red.), Etik i
specialpedagogisk verksamhet. (1.uppl., s.97-118). Lund: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på
förskolan: barn i behov av stöd. (s.23-44). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P. & Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt
lärarskap: synsätt och förhållningssätt. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska
området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på
förskolan: barn i behov av stöd (2.uppl., s. 215–230). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Gustavsson, A., Forslund Frykedal, K. & Samuelsson, M. (Red.) (2016).
Specialpedagogik - i, om, för och med praktiken. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Bromsa smittan - det här kan du som privatperson göra. Hämtad 21 april, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/alla-har-ansvar-att-forhindra-smitta-av-covid-19/bromsa-smittan--det-har-kan-du-som-privatperson-gora/
Gerland, G. & Aspeflo, U. (2009). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa
förskolebarn med en annorlunda utveckling. Enskededalen: Pavus utbildning.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt och/eller metodologiskt begrepp.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv - forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 45-57. ISSN: 1401-6788
Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning, 8(1–2), 1–6. Göteborg: Göteborgs universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte
anses lagom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén, (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1.uppl., s.144-156) Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (Akademiskt avhandling, Stockholms universitet, Institutionen för individ, omvärld och lärande).
Olsson, B. & Olsson, K. (2017). Barn med utmanande beteende: tidiga insatser i förskola och
skola. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet [Elektronisk resurs]: om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö Studies in Educational Sciences No. 63. Diss. Malmö: Lunds
universitet. ISSN 1651-4513. Från
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl., s.220-236). Stockholm: Liber. Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla [Elektronisk resurs].
Pedagogisk forskning i Sverige. (12:2, 109-118). Från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-468
Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik - ett försök till analys av skola i förändring. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Sandberg, A. & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (s.45-62). Lund: Studentlitteratur.
Simonsson, M. (2016). Förskolan - en inkluderande arena för alla barn. I A-L. Eriksson Gustavsson, K. Forslund Frykedal & M. Samuelsson, (Red.), Specialpedagogik - i, om, för
och med praktiken. (1. uppl., s.36-50). Stockholm: Liber.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2016). Ökat fokus på skolor med större utmaningar. Skolverkets erfarenheter och resultat 2015. Regeringsrapport 2016.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2019). Specialpedagogik. Hämtad 3 april, 2020, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik SOU 1999:63. Att lära och leda - en lärarutbildning för samverkan och utveckling. Från https://www.regeringen.se/49b721/contentassets/85511ab267814612b419488e3baea39f/sou-199963a
Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: kvalitativa
metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativa analyser. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl., s.208-219). Stockholm: Liber.
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsobjekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2.uppl., s.17–33). Stockholm: Liber. Svensson Höstfält, S. (2016). Specialpedagogik 1. (2., [utök.] uppl.) Stockholm: Sanoma utbildning.
Vernersson, I. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. (2., [uppdaterad och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2015). En likvärdig förskola för alla barn: innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin & B. Sahlin, (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl., s.49-72). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1 Informationsbrev
April 2020 Hej!
Vi heter Signe Brännström och Stina Åström och går sista terminen på
förskollärarprogrammet via Luleå tekniska universitet. Just nu skriver vi vårt examensarbete inom området specialpedagogik.
Till vårt examensarbete efterlyser vi pedagoger verksamma i förskolan som vill delta i vår studie. Syftet med vår studie är att få fatt i hur pedagoger uttrycker sig om just
specialpedagogik samt hur de eventuellt använder sig av denna pedagogik för att skapa en utbildning som är utformad och anpassad efter varje individs särskilda behov utan att särskilja barnen. Detta avser vi att få svar på via intervju med verksamma pedagoger.
Då samhället ser ut som det gör i dagsläget på grund av Covid-19 har vi valt att utföra intervjuer via mail istället för besök på eventuell förskola, detta för att så långt som möjligt minska smittspridningen. Vi ser även fördelar med denna form av intervju då det innebär anonymitet för deltagarna samt möjlighet att själv avsätta tid för att besvara frågorna. Då denna typ av intervju i sig blir i skriftlig form kommer vi använda oss direkt av svaren från pedagogerna i vårt arbete. Kommun, ort eller namn på förskola kommer inte framgå någonstans i arbetet.
Intervjun består av 6 stycken frågor och vi beräknar att det inte tar mer än ca 30 minuter att besvara dessa. Frågorna är av ett öppet slag och syftar till att få en djupare förståelse kring hur verksamma arbetar med specialpedagogik.
Vi hoppas att du som rektor har några verksamma pedagoger (1-4st) som vill delta i vår studie om så är fallet skickar vi frågorna till dig för vidarebefordran till berörda pedagoger och önskar svar under vecka 17 för att kunna sammanställa arbetet. Självklart går det bra att kontakta oss vid eventuella frågor eller funderingar.
Med vänlig hälsning
Signe Brännström Stina Åström
sigbrn-5@student.ltu.se sitstj-6@student.ltu.se
Bilaga 2 Intervjuguide
April, 2020
Hej!
Tack för att du vill delta och bidra till vår studie inom ämnet specialpedagogik.
Syftet med vår studie är att få fatt i hur pedagoger uttrycker sig om just specialpedagogik samt hur de eventuellt använder sig av specialpedagogik för att skapa en utbildning som är
utformad och anpassad efter varje individs särskilda behov utan att särskilja barnen.
På grund av rådande samhällssituation i och med Covid-19 utförs intervjuer via mail. Detta ser vi som en fördel då du som deltagare kan vara anonym, i arbetet kommer det heller inte framkomma i vilken kommun eller ort studien är utförd. De svar vi får in kommer sedan användas i sin helhet i vår analys, därför önskas så utförliga svar som möjligt. När examensarbetet är godkänt publiceras detta i databasen Diva och är då tillgängligt för allmänheten.
Intervjun består av 6 frågor som presenteras på nästa sida. När frågorna är besvarade önskar vi att dessa mailas tillbaka till någon av oss. För att färdigställa arbetet önskar vi svar under senast vecka 17.
Vid eventuella frågor eller funderingar före, under eller efter besvarandet av intervjufrågor går vi att nås på mail eller telefon som är presenterat nedan.
Åter igen, tack för ditt deltagande!
Med vänlig hälsning
Signe Brännström Stina Åström
sigbrn-5@student.ltu.se sitstj-6@student.ltu.se