Vi upplever att det finns ett behov av mer forskning om hur skolan kan arbeta för att tillgängliggöra lärmiljön för elever som har språkstörning. Flera av våra artiklar beskriver effektivt språkutvecklande interventioner som logopeder utför tillsammans med elever. En artikel undersöker hur lärare kan dra nytta av logopedernas kunskap och strategier i
45
klassrumsundervisningen. Vi tror att ytterligare forskning som undersöker hur ett samarbete mellan logopeder och skolans verksamhet kan utformas, vore värdefullt i syfte att inkludera elever med språkstörning i den ordinarie grundskolan.
46
Referenslista
Bruce, B., & Hansson, K. (2019). An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues. Child
Language Teaching and Therapy, 35 (3), 189-201.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber
Carson, K., Gillon, G., & Boustead, T. (2013). Classroom Phonological Awareness Instruction Literacy Outcomes in the First Year of School. Language, Speech and hearing services in
schools, 44, 147-160.
Chow, J. Walters, S., & Hollo, A. (2020) Supporting Students With Co-Occuring Language and Behavioral Deficits in the Classroom. TEACHING Exceptional Children, 52 (4), 222-230. Eadie, P., Conway, L., Hallenstein, B., Mensah, F., McKean, C., & Reilly, S. 2018. Quality of
life in children with developmental language disorder. International Journal of Language &
Communication Disorders, 53 (4), 799-810.
Eriksson Barajas, K. Forsberg, C. Wengström Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Gibbons, P. (2008). “It taught good and learned a lot”: intellectual practices and ESL learners in the middle years. Australian journal of language and literacy. 31 (2), 155-173.
Hallin. A E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. Stockholm: Natur och Kultur. Holmström, K. (2015). Lexikal organisation hos en – och flerspråkiga skolbarn med
språkstörning. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lund University Faculty of
Medicine Doctoral Dissertation Series 2015:125. https://lup.lub.lu.se/record/8166993 Håkansson, G. och Hansson, K. (2007). Grammatiska problem hos barn med språkstörning. I
Nettelbladt, U & Salameh E-K (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 171-198). Lund: Studentlitteratur.
Isoaho, P., Kauppila T., & Launonen, K. (2016). Specific language impairment (SLI) and reading development in early school years. Child Language Teaching and Therapy, 32 (2), 147-157.
Lindberg, 2006. Med andra ord i bagaget. I Bjar, L. (Red.). Det hänger på språket! (s. 57-91). Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, M. (2017). Elevhälsoarbete för specialpedagoger - en handbok. Lund: Studentlitteratur.
47
Lyons, R., & Roulstone, S. (2018). Well-being and Resilience in Children With Speech and Language disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 61, 324-344. Magnusson, E., & Nauclér, K. (2006) Läsa som ett rinnande vatten - om läsförståelse och
språkstörning. I Bjar, L. (Red.). Det hänger på språket! (s. 189-209). Lund: Studentlitteratur.
Matson, G., & Cline, T. The impact of specific language impairment on performance in science and suggested implications for pedagogy. Child Language Teaching and Therapy, 28 (1), 25-37.
McCartney, E., Ellis, S., Boyle. J., Turnbull, M., & Kerr, J. Developing a language support model for mainstream primary school teachers. Child Language Teaching and Therapy, 26 (3), 359-374.
McNeill, P., Buckley-Foster. P, & Gillon, G. (2011). Supporting children with reading difficulties within the New Zealand English curriculum. British Journal of Learning support,
26 (3), 115-121.
Nauclér, K., & Magnusson, E. (2002). What’s the point of going to school? A longitudinal study of reading and writing development of students differing in linguistic abilities. Working
papers 50, Department of Linguistics, Lund University, s. 109-123.
Nettelbladt U. (2007). Lexikala problem hos barn med språkstörning. I I Nettelbladt, U & Salameh E-K (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 231-253). Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U., & Salameh E-K. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn.
Pragmatik - teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur
Nettelbladt, U., & Salameh E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I Nettelbladt, U & Salameh E-K (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn (s. 13-33). Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige, 10 (2), 124-138.
Reichenberg, M., & Emanuelsson (2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie. Acta Didactica Norge, 8 (1). 1-17.
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön – en studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning. [Doktorsavhandling, Växjö universitet]. Växjö University Press. http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:206682/FULLTEXT01.pdf
48
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för
elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Runström Nilsson, P (2019). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers
behov av särskilt stöd (4 uppl.). Malmö: Gleerups utbildning.
Runström Nilsson, P (2017). Elevhälsa samverka, förebygga, bygga. Malmö: Gleerups utbildning.
Salameh E-K. (2018). Språkstörning hos flerspråkiga barn. I Salameh, E-K & Nettelbladt, U (Red.) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Flerspråkighet - utveckling och
svårigheter (s. 71-98). Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, C. (2020). Språkstörning hos barn 3-7 år. Stockholm: Gothia Fortbildning
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014) Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Statens offentliga utredningar (2016). Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad
kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Statens
offentliga utredningar.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedt.
Steele, S., & Mills, M. (2011). Vocabulary intervention for school-age children with language impairment: a review of evidence and good practice. Child Language Teaching and Therapy. 27 (3), 354-370.
Säljö, R. (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, P., Säljö, R., Liberg, C. (Red.). Lärande skola bildning - grundbok för lärare (s.139-197). Stockholm: Natur & Kultur.
Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å (2015). Kunskapsöversikt om läs- och
skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tommerdahl, J., & Semingson, P. (2013). Behavioral Problems in the Classroom and Underlying Language Difficulties. Journal of Education and Training Studies. 1 (2), 217-223.
Vygotskij, L S. (1934). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
49
och 6. Forskning och undervisning om lärande, 7 (2), 95-110.
Wickremesooriya, S. F. (2015). A right to speak and a right to be heard. Canadian Journal of
Action Research, 16 (1), 3-21.
Zourou, F., Ecalle, J., Magnan, A., & Sanchez, M. The fragile nature of phonological awareness in children with specific language impairment: Evidence from literacy development. Child
50
Bilaga 1
Databas Sökord Antal
träffar Antal valda artiklar
ERIC via EBSCO
(development language disorder OR DLD OR language impairment OR specific language impairment OR SLI) AND (support OR teacher student relationship OR scaffolding)
365 7
Swepub (språkstörning OR development language disorder OR DLD OR language impairment OR specific language impairment OR SLI) AND (support OR teacher student relationship OR scaffolding OR stöttning OR lärare OR relationer)