Under de senaste åren har det kom mycket ny forskning som berör barns lärande och hur hjärnan fungerar och reagerar i olika inlärningssituationer (Boaler, 2017; Dweck, 2017; Hattie et.al, 2017; Klingberg, 2016). Parallellt med detta finns det studier som visar hur arbetet med att implementera nya idéer och arbetsmetoder bör ske för att få genomslag ute i verksamhet- erna. Trots detta visar denna studie att det inte händer så mycket ute i verkligheten.
37
- Vad behöver ske för att skolans verksamhet ska präglas av senaste forskning?
- Hur ska verksamheten organiseras för att skapa en god lärandemiljö både för lärare och för elever?
- Hur kan speciallärares uppdrag organiseras för att öka utrymmet för de proaktiva in- satserna?
38
Referenser
Blossing, U. ((2013). Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringspro- cess. Pedagogisk forskning i Sverige, Årg18 3-4.
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset: hur du frigör dina elevers potential. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & kultur.
Boesen, J., Lithner, J & Palm, T. (2018). Assessing mathematical Competencies: an Analysis of Swedish national mathematics Tests. Scandinavian Journal of Educational Reaserch, Feb2018, Vom. 62 Issue 1, 109-124.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dweck, C.S. (2015). Mindset: du blir vad du tänker [Elektronisk resurs]. Natur & Kultur. Engström, A. (2015) Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (Forskningsrapport, 2015:40) Karlstad: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap & Institutionen för mate- matik och datavetenskap.
Erixon, E-L. & Wahlström, N. (2016). In-Service Training Programmes for Mathematics Teachers nested in Transnational Policy Discourses. European Journal of Teacher Education, v39 n1, 94-109.
Goleman, D. & Senge, P. (2016). Trippelfokus: ett nytt synsätt på utbildning. (1. uppl.) Strömsund: Fabricius Resurs.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. & Brown, G. (2007). Technology for School-Based Assessment and Assessment for Learning: Development Principales from New Zealand. Journal of Educational Technology Systems, 2007-2008, Vol. 36 Issue 2, 189-201.
Hattie, J., Fisher, D. & Frey, N. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik: en praktisk handbok. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Johnson, E. & Semmelroth C.L. (2014). Special Education Teacher Evaluation: Why It mat- ters, What makes It challenging, and How to address these Challenges. Assessments for Ef- fective Intervention, v39, n2, 71-82.
Klingberg, T. (2016). Hjärna, gener & jävlar anamma: hur barn lär. (Första utgåvan). Stock- holm: Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
39
Lundström, U. (2015). Systematic Quality Work in Swedish Schools: Intentions and Dilem- mas. Scandinavian Journal of Public Administration, 19(1), 23-44.
Malmö universitet. (2015). Kursplan. Speciallärarprogrammet: Matematikutveckling, 90 hp. Malmö: Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Nehez, J. (2015). Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete: Möjligheter och hinder för planerad förändring (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och specialpedago- gik, 55). Göteborg: Göteborgs Universitet.
Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/40535.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Student- litteratur.
Olteanu, C. & Olteanu, L. (2013). Enhancing Mathematics Communication using critical As- pects and Dimensions of Variation. International Journal of mathematical Education in Sci- ence and Technology, 44(4), 513-522.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Samuelsson, K. & Lindblad, S. (2015). School management, Cultures of teaching and Student outcomes: Comparing the cases of Finland and Sweden. Teaching and Teacher Education, July 2015 49, 168-177.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdep..
Skolverket. (2018). Bedömningsstöd i taluppfattning, årskurs 1-3. Hämtat 2018-05-02, från
https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_1-3/information Skolverket. (2014). BRUK – analysverktyg. Hämtat 2018-05-02, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk
Skolverket. (2014). Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt lärande. Hämtat 2018-05-08, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskapochorganisation/verksamhetsutv eckling/erfarenhetsutbyte-kritisk-del-i-kollegialt-samarbete-1.222269
Skolverket. (2017). Bättre skola. Hämtat 2018-05-02, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/kvalitetsutmarkelse
Skolverket. (2016). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Hämtat 2018-05-02, från
https://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskild- publikat-
40
ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3725 (2018-05-02)
Skolverket. (2015). Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15. Hämtad 2018-05-11, från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikat-
ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3556.pdf%3Fk%3D3556
Skolverket. (2016). Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16. Hämtad 2018-05-11, från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikat-
ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3710.pdf%3Fk%3D3710
Skolverket. (2017). Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17. Hämtad 2018-05-11, från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikat-
ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3871.pdf%3Fk%3D3871
Skolverket. (2016). TIMSS 2015 Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och na- turvetenskap i ett internationellt perspektiv. Hämtat 2018-05-02, från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikat-
ion?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpube xt%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3707.pdf%3Fk%3D3707
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Stu- dentlitteratur.
Sundström, D. & Wahlström, N. (2012). Standards-Based Curricula in a Denationalised Con- ception of Education: The Case of Sweden. European Educational Research Journal, v11 n3 p342-356 2012. 15 pp.
Sverige. Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep..
Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 2018-05-11, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Österholm, M., Bergqvist, T., Liljekvist, Y. & van Bommel, J. (2016). Utvärdering av mate- matiklyftets resultat - Slutrapport (Regeringsuppdrag). Umeå: Institutionen för naturveten- skapernas och matematikens didaktik, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik.
41
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.
42
Bilagor
Bilaga A
Lärande och samhälle
2018-01-24
Missivbrev
Jag heter Maria Hammarstrand och går min sista termin på speciallärarprogrammet, inriktning mate- matik, på Malmö Universitet.
I mitt examensarbete undersöker jag hur olika skolor väljer att utforma det systematiska kvalitetsar- betet i ämnet matematik. Jag behöver hjälp av rektorer och lärare som undervisar i matematik för att få en bild av hur det systematiska kvalitetsarbetet i matematik ser ut i praktiken. Vilka mätverktyg an- vänds? Vilka är ansvariga? Hur ser tidsplanen ut? Hur organiseras analys, reflektion och uppföljning? Vilka konsekvenser får agerandet för verksamheten i stort?
Min tanke är att samla in material med hjälp av bifogat frågeformulär och att sedan, utifrån resultatet göra en uppföljande intervju med några respondenter.
Frågeformuläret behöver besvaras och återsändas till mig senast fredagen den 9 februari. Utifrån svaren på frågorna i formuläret kommer jag att välja ut ett antal respondenter som jag önskar att göra en uppföljande intervju med. Intervjuerna beräknas ta ungefär en timme och kommer att spelas in med hjälp av röstinspelning och transkriberas i sin helhet. Allt material kommer att behandlas i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan vidare förklaringar. -
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examens- arbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP
43
Bilaga A
- Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. Tack på förhand Maria Hammarstrand ……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter: Telefonnummer: xxxx-xxxxxx E-mailadress: xxx
Ansvarig lärare/handledare: Birgitta Lansheim
Kontaktuppgifter Malmö Universitet:
xxx
44
Bilaga B:1