Den andra slutsatsen som tagits handlar om att alla barn ska ges delaktighet i förskolans utbildning, men med tanke på att vissa förskollärare anger att de inte använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation under hela dagen anser vi att barns möjligheter till delaktighet begränsas till den mån där förskollärares kompetens räcker till språkmässigt.
Som förskollärare är det av vikt att visa intresse och vilja av kompetensutveckling kring detta område, alla barn bör ha rätt till en funktionell kommunikationsmetod i förskolans utbildning.
Den tredje slutsatsen är att tecken som alternativ och kompletterande kommunikation framförs som någonting positivt för alla barns språkutveckling, vilket framkommer i tidigare forskning och litteratur samt av de respondenter som medverkat i studien. Vi upplever att det finns ett stort intresse från förskollärare att utvecklas inom området och ett intresse för vidareutveckling för att stärka den egna kompetensen. Utmaningen för alla som använder sig av TAKK är att kontinuerligt använda TAKK i olika kontexter för att det ska bli en naturlig del i förskolans utbildning.
9. Förslag till fortsatt forskning
Den forskning och litteratur som vi tagit del av i denna studie riktar sig främst mot barn med någon form av språksvårighet, de allra minsta barnen som befinner sig i språkutvecklingens tidiga fas samt att TAKK kan vara en metod för alla barn. De frågor som uppkommit under studiens gång är hur TAKK kan stimulera språkutveckling specifikt för barn med annat modersmål. Kan TAKK användas för att få deras språkutveckling i det svenska språket att utvecklas snabbare? Är TAKK en bättre metod än andra alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder för just dessa barn och i så fall varför?
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 8-16). Liber.
Ardoris, L. (2019). Andra sätt att nå fram: vardagskommunikation med tydliggörande pedagogik. Komlitt.
Bruce, B. (2014). Språkutveckling på olika villkor. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd (2. uppl., s. 63-84). Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (2 uppl.). Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Liber.
Bryne, Á., Pyne, J, & Sheehan, V. (2019). Use of key word signing for children and adults with intellectual disability in an Irish context. Emerald Publishing Limited, 24(3), 113-120. DOI 10.1108/TLDR-07-2018-0023
Cologon, K. & Mevawalla, Z. (2018). Increasing inclusion in early childhood: Key Word Sign as a communication partner intervention. International Journal of Inclusive Education, 22(8), 902-920. https://doi.org/10.1080/13603116.2017.1412515
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 31-74). Studentlitteratur.
Eriksson- Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 34-54). Liber.
Förenta Nationerna. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2008, tillgänglig: http://funktionsratt.se.hemsida.eu/wp-content/uploads/2017/02/FNs-konvention-om-rattigheter-far-personer-med-funktionsnedsattning.pdf [granskad 14 januari 2009].
Grundahl, A. (2013). Tala med tecken!: en bok med enkla tecken och gester för dig som pratar med små barn. Vi tecknar om lek ute!. SignifiSense.
Heister Trygg, B. (2008). Tidig AKK: stöd för stora och små. Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Heister Trygg, B. (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. (2 uppl.). Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Heister Trygg, B. (2012). AKK i skolan: en pedagogisk utmaning : om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskola och skola. Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Hejlskov Elvén., B. & Sjölund, A. (2018). Hantera, utvärdera, förändra: med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Natur & kultur.
Hendar, O. (2016). When two language modalities meet: Speech and sign language, and the impact on education.[Doktorsavhandling, university of copenhagen].
https://www.spsm.se/globalassets/forskning-och-utveckling/ola-hendar-b5-phd-thesis-2016.pdf
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl. A., Hjalmarsson. M. & Franzén, K (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 157-165). Liber.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar.
Studentlitteratur.
Iversen, J., & Goldin-Meadow, S. (2005). Gesture Paves the Way for Language Development.
University of Pittsburgh and University of Chicago. American Psychological Society.
http://www.pitt.edu/~icl/publications/iverson%20&%20goldin-meadow%202005.pdf
Johannesen, N., & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande - några perspektiv.
Liber.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa. Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Studentlitteratur.
Lederer, S. (2015). Teaching Children With Language Delays to Say or Sign More: Promises and Potential Pitfalls. Young Exceptional Children, 21(1), 1-15. https://doi.org/
10.1177/1096250615621358
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö &
C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s. 251-309). Natur & kultur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningsed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl. A., Hjalmarsson. M. & Franzén, K (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32–43).
Liber.
Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik - Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:606868/FULLTEXT01.pdf
Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordisk Barnehageforskning, 9 (7), 1-14.
https://doi.org/10.7577/nbf.1012
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne., & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 220-236). Liber.
Roos, K. (2019, September). Språk-, läs- och skrivutveckling – Förskola. Modul: Flera språk i barngruppen. Del 1. Flerspråkighet och andraspråksutveckling. Skolverket, Lärportalen.
Hämtad 12 April 2021, från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR125329
Roos, K. (2021, Januari). Fonologisk medvetenhet hos barn som är döva och barn med hörselnedsättning. Modul: Döv eller nedsatt hörsel. Tvåspråkig teckenspråkig läs- och skrivutveckling - ett material för lärare i specialskolans F-4. Skolverket, Lärportalen. Hämtad 26 April 2021, från https://www.spsm.se/globalassets/tvasprakig-teckensprakig-las--och-
skrivutveckling/4-fonologisk-medvetenhet-hos-barn-som-ar-dova-och-barn-med-horselnedsattning.pdf
Sandberg, A. (Red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2 uppl.).
Studentlitteratur.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Barns tidiga lärande - en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. [Avhandling, Göteborgs universitet].
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20404/1/gupea_2077_20404_1.pdf
Skollag (2010:800). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (1969). Läroplan för grundskolan: Lgr 69. Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (16 December 2020a). Stödmaterial hörselnedsättning.
https://www.spsm.se/stodmaterial-horselnedsattning/fakta/sprak-och-kommunikation/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (22 April 2020b). Att tala och teckna samtidigt.
https://www.spsm.se/stodmaterial-horselnedsattning/fakta/sprak-och-kommunikation/tecken-som-stod-och-TAKK/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (22 April 2020c). Tvåspråkighet och språkutveckling.
https://www.spsm.se/stodmaterial-horselnedsattning/fakta/sprak-och-kommunikation/tvasprakighet-och-sprakutveckling/
Tisell, A. (2020). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. (2 uppl.). Hatten förlag.
Tonér, S. (2016). Tecken: ett verktyg för ökad kommunikation. Natur & kultur.
UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Utbildningsdepartementet (14 Januari 2011). Förskola i utveckling: bakgrund till ändringar i
förskolans läroplan.
https://www.regeringen.se/49b71e/contentassets/a57a67cdd48e461abdd46c587b0e0575/forsk ola-i-utveckling---bakgrund-till-andringar-i-forskolans-laroplan
Vikingsen, K. (2020). Rum för lärande. Lärarförlaget.
Vetenskapsrådet (2002).
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_
principer_VR_2002.pdf
Vetenskapsrådet (2017, 12 Juni).
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Bilaga 1
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter, Elin Andersson och Elina Vestermark från Luleå tekniska universitetet som nu håller på att skriva vårt examensarbete.
Vårt examensarbete har syftet att undersöka hur förskollärare säger sig arbeta med Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan för att skapa en språkstimulerande miljö. I vår studie ser vi gärna svar från flera olika perspektiv, både från er som arbetar kontinuerligt med TAKK men också från er som kanske inte arbetar lika mycket med TAKK.
Deltagandet i studien innebär att svara på enkätfrågor med svarsalternativ samt tre stycken öppna frågor för att ni ska ges möjlighet att utveckla era svar. Enkätundersökningen kommer att besvaras anonymt i enlighet med Vetenskapsrådets goda forskningssed.
Din medverkan är frivillig och det går att avbryta när som helst under enkätens gång om du känner att du inte vill delta.
För att komma till enkäten, följ länken nedan.
https://www.survio.com/survey/d/Z6C8P8U3R2N8D1V7W?fbclid=IwAR3ydMF6sdWQLeY Qs4qeTRR1H5GsgybfJjRTmBI_L45I41J5DHUyiSsATA4
Tack på förhand!
MVH
Elin Andersson Elina Vestermark
Förskollärarstudenter vid Luleå Tekniska Universitet
Bilaga 2
Enkätfrågor
1. Har du getts möjlighet till att gå någon form av kurs i TAKK för att få utveckla dina kunskaper inom TAKK?
2. Om nej, skulle du vara intresserad om du blev erbjuden någon form av TAKK kurs?
3. Använder du TAKK?
4. Om ja, använder du TAKK med alla barn eller barn som är i extra behov av TAKK av olika anledningar?
5. Om nej, vad beror det på?
6. I vilka situationer använder du TAKK?
7. Hur ofta använder du TAKK?
8. Använder barnen i verksamheten TAKK?
9. Om ja, i vilka situationer?
10. Anser du att TAKK påverkar barns språkutveckling? Om ja, hur?
11. Anser du att det finns ett betydelsefullt syfte med att använda TAKK i barngruppen. Om ja, på vilket sätt anser du TAKK vara av vikt?