SLUTSATS 5: TILLÄMPAD ETIK OCH CMC
6.7 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Under arbetets gång har flera förslag till intressanta frågeställningar dykt upp. Min undran finns delvis kvar och att försöka hitta en annan metod att komma svaret närmare är en utmaning. Vilka andra metoder kan användas för att få fram epostens gränser?
Epost och tillämpad etik utgör ett intressant forskningsområde där frågor om etiska dilemman kan fokuseras. Vilka etiska dilemman finns inom epostanvändningen och hur uppnås en hög etisk kompetens inom en organisation?
En annan intressant fråga är hur ålder påverkar användningen av epost och vilka krav olika åldersgrupper har på epost. Påverkar ålder synen på lämplig/olämplig användning av epost?
Epost och pedagogiska processer, i exempelvis distansutbildning, är ett annat intressant område att studera eftersom det kan ses som en makt/beroendesituation. Hur påverkar relationen lärare – student epostkommunikationen?
Epost används också när det gäller känsliga och mycket personliga frågor. BRIS får till exempel ta emot epost från barn som far illa. Det finns en rad andra områden där epost är ett hjälpmedel i en svår situation. Vilka krav ställs på den som tar emot sådana epostmeddelanden?
Referenser
Alonzo, M. & Aiken, M. (2004). ”Flaming in electronic communication”, Decision Support
Systems, 36, 205-213.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och Reflektion, Studentlitteratur, Lund. Banaka, H. W. (1981). Djupintervju, Natur och Kultur, Malmö.
Beach, D. (1996). The Responsible Conduct of Research, VCH, Weinheim.
Berghel, H. (1997). “Email – The Good, The Bad, and The Ugly”, Communication of the
ACM, Vol 40 (4), 11-15.
Bloor, M., Frankland, J., Thomas, M. & Robson, K. (2000). Focus Groups in Social
Research. London: Sage.
Brief, A. P. & Weiss, H. M. (2002). Organizational behavior: Affect in the Workplace,
Annual Rev. Psychol, Vol. 53, 279-307.
Bryman, A. (1995). Quantity and Quality in Social Research, Routledge, London. Burgoon, M., Hunsaker, F. G. & Dawson, E. J. (1994). Human Communication, Sage
Publication, Thousand Oaks, California.
Burleson, B. B. & Planalp, S. (2000). ”Producing Emotion(al) Messages”, Communication
Theory, Vol 10 (2), 221-250.
Burleson, B. R. & Goldsmith, D. J. (1998). ”How Comforting Process Works: Alleviating Emotional Distress through Conversationally Induced Reappraisals”, i Andersen P. A. & Guerrero L. K. (eds.). Handbook of Communication and Emotion, Research,
Theory, Applications, and Contexts, Academic Press, San Diego.
Butler, M. (2003). Spam – the meat of the problem, Computer Law & Security Report, Vol 19 (5) 388-391.
Bälter, O. (1998). Electronic mail in a working context, (dokt.avh.) Kungliga Tekniska Högskolan, HMI, Stockholms universitet.
Cacioppo J. T. & Gardner W. L. (1999). ”Emotion” Annual Rev. Psychol. Vol. 50, 191- 214.
Carlson J. R. & Zmud R.W. (1999). ”Channel expansion theory and the experimental nature of media richness perceptions”, Academy of Management Journal, 42, 153- 170.
Carr N. (1998). “Code of E-mail practice”, Harvard Business Review, mars/april, vol 76, num. 2, 12-13.
Collste, G. (ed.) (2000). Ethics in the Age of Information Technology, Centre for Applied Ethics, Linköpings universitet, Studies in Applied Ethics 7.
Cunningham, M. R. (1988). ”Does happiness mean friendliness? Induced mood and heterosexual self-disclosure”, Personality and Social Psychology Bulletin, 14, 283- 297.
Daft, R. L. & Lengel, R. H. (1984). "Information richness: A new approach to managerial behavoir and organization design.", i B. M. Staw and L. L. Cummings (eds.),
Research in Organizational Behavior, 6, 191-233. Greenwich, CT: JAI Press . Daft, R. L., Lengel, R. H. och Trevino, L. K. (1987). ”Message Equivocality, Media
Selection, and Manager Performance: Implications for Information Systems”, MIS
Danielsson, P. (1996), ”Pseusodynms, Mailbots, and Virtual Letterheads: The Evolution of Computer-Mediated Ethics” i Ess, C. (ed.) (1996). Philosophical Perspectives on
Computer-Mediated Communication, State University of New York Press, Albany. Davenport, T. H. (1997). Information Ecology – mastering the informations and knowledge
environment, Oxford University Press, Oxford.
Davenport, T. H. & Beck, J. C. (2001). The Attention Economy – Understanding the New
Currency of Business, Harvard Business School Press, Boston, Massachusetts. Denzin, N. K. (1970). The Research Act in Sociology, Chicago: Aldine.
Dervin, B. (1983). ”An overview of sense-making research: concepts, methods, and results to date”, International Communication Association Annual Meeting, Dallas, Texas, USA.
Dervin, B. (1998). ”Sense-making theory and practice: an overview of user interests in knowledge seeking and use”, Journal of Management, Vol 2 (2), Dec.
Edenius, M. (1996). Ett modernt dilemm@ - Organiserandet kring elektronisk post, (dokt.avh.), Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Eriksen, T. H. (2001). Ögonblickets tyranni – snabb och långsam tid i
informationssamhället, Nya Doxa, Falun.
Ess, C. (ed.) (1996). Philosophical Perspectives on Computer-Mediated Communication, State University of New York Press, Albany.
Falk, T. (2000). Teknikskifte och en ny affärslogik. Stockholm: Industriförbundet.
Fehr, B. & Baldwin, M. (1996). ”Protype and script analyses of laypeople’s knowledge of anger”, I G. J. O. Fletcher & J. Fitness (eds.), Knowledge structures in close
relationships , 219-245, Mahwah, NJ: Erlbaum.
Fischer, C. D. & Ashkanasy, N. M. (2000).”The emerging role of emotions in work life: an introduction”, Journal of Organizational Behavior, 21, 123-129.
Forgas, J. P. (1995). Mood and judgment: The affect infusion model (AIM). Psycholigical
Bulletin, 117, 39-66.
Frenckner, P. (1986). ”Motiverat vägval vid avhandlingar i företagsekonomi”, i Olve, N-G & Samuelsson, L. A. (red.), Från Kostnadsberäkning till ekonomisk styrning, Stockholm: Sveriges Mekanförbund, 235-257.
Fulk, J., Schmitz, J. & Schwarz, D. (1992). “The dynamics of context-behaviour interactions in computer-mediated communication”, i Lea, M. ed.: Contexts of
Computer-Mediated Communication. Harvester Wheatsheaf.
Gadamer, H-G (1976). Philosophical Hermeneutics, University of California Press, Berkeley, CA.
George, JM. (1996). Group affective tone. I Handbook of Work Group Psychology, (eds) M West. Sussex, UK: Wiley.
George, JM. (2000). ”Emotions and leadership: the role of emotional intelligence”, Human
Relations, 53 (8), 1027-1055.
Guba, E. & Lincoln, Y. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research. I N. Denzin & Lincoln Y. (red.) Handbook of Qualitative Research, Thousands Oaks: SAGE. Gotlands Allehanda (2002). Artikel ”100 vid företaget varslas om uppsägning - Personalen
Gärdenfors, P. (1995). ”Human communication: What happens?”, Lund University
Cognitive Studies – LUCS 43.
Gärdenfors, P. (1996). Fängslande information, Natur och Kultur, Stockholm. Hallowell, E. M. (1999). ”The Human moment at work”, Harvard Business School
Publishing, jan/feb, vol 77, num 1, 58-66.
Hellgren, B. & Löwstedt, J. (1997). Tankens företag – kognitiva kartor och
meningsskapande processer i organisationer, Nerenius & Santérus, Stockholm. Heide, M. (2002). Intranät – en ny arena för kommunikation och lärande, (dokt.avh.)
Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund.
Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2005). Kommunikation & Organisation, Liber, Kristianstad.
Herring, S.C. (ed.) (1996). Computer-Mediated Communication; Linguistic, Social and Cross-Cultural Perspectives, John Benjamins Publishing Company, Amsterdam. Holme, I. M. & Solvang, B. K., (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Studentlitteratur, Lund.
Horrigan, J. B. & Rainie, L. (2002). ”The broadband difference: how online Americans’ behavior changes with high-speed Internet connections at home”, Pew Internet &
American Life Project. Tillgänglig online:
http://www.pewinternet.org/reports/toc.asp?Report=63. (Hämtad 2004-04-02) Hård af Segerstad, P. (1982). Information och kommunikation – En bok om människans
förmåga att tänka, tala och förstå, Studieförlaget, Uppsala.
Jansson, E. (2005). Working Together when Being Apart, (dokt.avh.) Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet.
IT Fact.biz (2004). ”Average corporate user receives sends 34, receives 99 e-mails a day”, Tillgänglig online http://www.itfacts.biz/index.php?id=C0_8_1 (Hämtad 2004-12- 13).
Kavathazopoulus, I. (2000). ”Ethical Competence and Confidence for IT Users and Designers” i Collste, G. (ed.) (2000). Ethics in the Age of Information Technology, Centre for Applied Ethics, Linköpings universitet, Studies in Applied Ethics 7. Kiesler, S, Siegel, J. & McGuire, T. (1984). ”Social psychological aspects of computer-
mediated communication”, Am. Psychol. 39 (Okt.), 1123-1134.
Klein, H. K. & Myers, M. D. (1999). ”A Set of Principles for Conducting and Evaluating Interpretative Field Studies in Information Systems”, MIS Quarterly Vol. 23 (1), 67-94.
Kolb, D (1996). “Discourse across Links” i Ess, C. (ed.) (1996). Philosophical Perspectives
on Computer-Mediated Communication, State University of New York Press, Albany.
Lamb, L. & Peek J. (1995). Using email effectively, O’Reilly & Associcates, Sepastopool, Ca.
Laswell, H. D. (1948). The structure and function of communication in society, In L. Bryson (Ed.), The communication of ideas, s, 37-51, New Yoirk, Harper & Row. Lea, M. (1992). Contexts of Computer-Mediated Communication. Harvester Wheatsheaf. Levitt, M. & Mahovald, R. P. (2002). There Should be More to Collaboration than Email,
Lindsey, A. E. (1996). ”Affect-congruency in message content: A Preliminary evaluation of two accounts”, Communication Quarterly, 44, 440-451.
Lyman, P. & Varian, H. R. (2000). ”How Much Information?”, The Journal of Electronic
Publishing, Dec. vol 6, Issue 2.
Lyman, P. & Varian, H. R. (2003). ”How much Information 2003?”, Online: http://www.sims.berkeley.edu/research/projects/how-much-info-2003/ (Hämtad2005-03-16).
Mallon, R. & Oppenheim C. (2002). ”Style used in electronic mail”, Aslib Proceeding, vol 54, num 1, 8-22.
Markus, M. L. (1990). ”Towards a ’Critical Mass’ Theory of Interactive Media”, i Fulk J. & Steinfeld C. (ed.), Organizations and Communication Technology, Newbury Park: Sge Publications.
Markus, M. L. (1994). ”Finding a Happy Medium: Explaining the Negative Effects of Electronic Communication on Social Life at Work”, ACM Transaction on
Information Systems, Vol 12 (2), 119-149.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur, Lund. Motley, M. T. & Camden, C. (1985). ”Nonlinguistic influences on lexical selection:
Evidence from double-entenderes”, Communication Monographs, 52, 124-135. Ngwenyama O. K. & Lee A. S. (1997). ”Communication richness in electronic mail:
critical social theory and the contextuality of meaning”, MIS Quarterly, Vol 21 (2), 145-167.
Nilsson B, et al, (1994). Kommunikation - Samspel mellan människor, Studentlitteratur, Lund, 1994
Palme, J. (1989). Elektronisk post, Studentlitteratur, Lund.
Palme, J. (1995). Electronic mail. Artech House, Inc., Norwood, MA, USA.
Panteli N. (2002).”Richness, power cues and email text”, Information & Management, 40, 75-86.
Planalp, S. (1998). ”Communicating Emotion in Everyday Life: Cues, Channels, and Processes”, i Andersen P. A. & Guerrero L. K. (eds.). Handbook of Communication
and Emotion, Research, Theory, Applications, and Contexts, Academic Press, San Diego.
Rogerson, S. (2000). ”Email Ethics”, Ursprungligen publicerat i ETHIcol - IMIS Journal Volume 10 No 1 (Febuary), tillgänglig online
http://www.ccsr.cse.dmu.ac.uk/resources/general/ethicol/Ecv10no1.html (Hämtad 2005-01-10).
Rowe, F. & Struck D. (1999). “Cultural values, media richness and telecommunication use in an organization”, Accounting Management and Information Technologies, 9, 161-192.
Simonsson, C. (2002). Den kommunikativa utmaningen: En studie av kommunikationen
mellan chef och medarbetare i en modern organisation, (dokt.avh.) Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund.
Sproull, L. & Kiesler, S. (1986). ”Reducing social context cues: Electronic mail in organizational communication”, Management Science. 32 (Nov), 1492-1512. Sproull L. & Kiesler, S. (1995). Connections: new ways of working in the networked
Starrin, B. & Svensson, P.-G. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund.
Steinfeld, C. W. (1985). ”Dimension of Electronic Mail Use in an Organizational Setting,” in Academy of Management Proceedings, R.B. Robinsson and J. A. Pearce (eds.), San Diego, California, 239-243.
Svenska Språknämnden (online, uppdaterad 2005-03-31)
http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26231;objekttyp =lan (Hämtad 2005-03-31).
Svenska Akademins Ordbok (online, uppdaterad 2004-09-08) http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (Hämtad 2005-03-31).
Tooby, J. & Cosmides, L. (1997). “Evolutionary Psychology: A Primer”, Center for Evolutionary Psychology, University of California, Santa Barbara
Tillgänglig online: http://www.psych.ucsb.edu/research/cep/primer.html, (Hämtad 2005-01-19
Walsham, G. (1995). Interpretative case studies in IS research: Nature and method,
European Journal of Information Systems, 4, 167-185.
Weick K. E. (1979). The Social Psychology of Organizing, McGraw-Hill, New York. Weick K. E. (1985). ”Cosmos vs. chaos: Sense and nonsense in electronic contexts”,
Organizational Dynamics, Fall 14, nytryck i Weick K. E. (2001). Making Sense of
the Organization, Blackwell, Oxford.
Weick K. E. (1990). “Technology as equivoque: Sensemaking in New Technologies”, i Goodman P. S., Sproull m.fl., red. Technology and organisations. San Fransisco, Jossey Bass.
Weick K. E. (1995). Sensemaking in Organizations, Sage, Thousands Oaks, CA. Weick K. E. (2001). Making sense of the Organization, Blackwell, Oxford. Yin, R. K., (1994) Case Study Research-Design and Methods, SAGE Publications,
Thousand Oaks, California.
Zavoina A. (2003). ”What really happens when you make an e-mail error?” ABA Banking
Journal, mars, vol 95, num3. 62.
Länkar till sidor på Internet med etiska regler
http://web4health.info/en/answers/project-this-site-rules.htm http://web4health.info/en/answers/project-detailed-rules.htm http://www.apps.ietf.org/rfc/rfc1855.html http://www.ccsr.cse.dmu.ac.uk/resources/general/ethicol/Ecv10no1.html http://its.massey.ac.nz/policies/email_policy.pdf http://www.ccsr.cse.dmu.ac.uk/resources/general/ethicol/Ecv11no1.html
Frågeformulär intervju Bilaga 1
Kommentar: Frågorna som ställdes i pilotstudien var färre än de frågor som ställdes i fallstudien.
Din befattning/yrke: Ålder:
Man/Kvinna:
Är du chef? I så fall, antal underställda.
Hur länge har du varit anställd inom organisationen? Har du haft andra befattningar inom organisationen?
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 1. Hur sprids information inom organisationen?
2. Enligt din uppfattning, till vad används epost inom organisationen? (internt/externt/top- down;bottom-up/grupp/individuellt/verksamhetsrelaterade/annat etc)
3. a. Finns det en formell epostpolicy som gäller inom organisationen?
b. Om inte, anser du, att det finns informella regler som till viss del styr användandet? c. Vad innehåller dessa formella eller informella regler?
4. Hur skulle du vilja beskriva/känneteckna epostkulturen inom organisationen? Tycker du att du får för mycket eller för lite epost? Gäller posten dig eller kan du slänga mycket av det? Hur behandlas språket i epostmeddelanden? Används många förkortningar? 5. Är spam ett problem inom organisationen?
Ja: Har förekomsten av spam påverkat användandet av epost och i så fall hur? Nej: Hur har ni löst problemet med spam
6. Uppfattar du virusangrepp som ett problem inom organisationen och i så fall hur påverkar det användningen av epost?
7. Hur viktig är eposten som arbetsverktyg för dig?
Finns det andra sätt att kommunicera elektroniskt som är viktigare för dig?
8. Hur många epost får du om dagen efter bortsortering av spam (om spam är ett problem inom organisationen)?
Hur många av dessa är från en-till-en och hur många är från en-till-många? 9. Hur många epost skickar du om dagen (ungefär)?
Hur många av dessa går till en person och hur många går till en grupp?
10. Från vem får du merparten av din epost? (chefen, kollegor på samma nivå, underställd personal , kunder, andra)
11. Till vem skickar du merparten av din epost? (chefen, kollegor på samma nivå, underställd personal , kunder, andra)?
12. Vad brukar din epost innehålla? (Både den du skickar och den du får.)
13. Finns det specifika tillfällen då epost är lämpligt och olämpligt att använda? Kan du tänka dig någon typ av meddelande som du inte skulle vilja ha via epost och i så fall varför? 14. Har du exempel på epostmeddelanden som du har fått eller har skickat och som har skapat problem eller en oväntad reaktion?
15. Har du exempel på att samarbete genom en längre serie sammanhängande meddelanden och svar skapat problem eller gett upphov till en oväntad reaktion?
Om nej på fråga 14 och 14 fortsätt till fråga 19.
16. Hur skulle du vilja beskriva konsekvenserna av dessa exempel (fråga 12-13)? Det vill säga vad hände?
17. Vad är dina tankar kring orsaken till att reaktionerna blev som de blev? 18. Om effekterna blev negativa hur skulle dessa ha kunnat undvikas?
19. Har du förändrat ditt sätt att använda epost de senaste 5 åren? Ser du att andra har ändrat sitt sätt?
20. Hur viktig anser du att möjligheten till elektronisk kommunikation är för organisationen idag? Hur ser du på utvecklingen?