Vad som avses med kvalitet i forskning beror på den forskartradition som finns inom olika vetenskapliga discipliner. Den kvantitativa metodtraditionen betonar vikten av generalisering det vill säga att de resultat som forskningen genererar kan gälla även andra situationer eller personer än de som studerats eftersom kvantitativ forskning bygger på ett stickprov som skall representera en hel population. Om det inte går att generalisera till en större population är forskningens resultat ointressanta.
Två begrepp förekommer i samband med diskussionen om generaliserbarhet. Det ena begreppet är validitet. En vanlig definition på validitet är att de data som har framkommit i undersökningen mäter det som de är avsedda att mäta. I experimentsammanhang brukar det också talas om extern validitet det vill säga att de resultat som framkommer i ett experiment även gäller utanför experimentsituationen. Den
inre validiteten, som är vanligare vid kvalitativa undersökningar, handlar om trovärdigheten det vill säga att forskaren beskriver hur en undersökning är genomförd, i vilken utsträckning som deltagarna kan påverka resultatet samt någon form av triangulering för att säkerställa resultaten. Inre validitet är också kopplat till forskarens förmåga till objektivitet. Det andra begreppet som förekommer i samband med diskussionen om generaliserbarhet är reliabilitet. Ett undersökningsresultat anses ha hög reliabilitet när en upprepad studie uppnår samma resultat. Ett av de mest grundläggande dragen i kvalitativ forskning är målsättningen att se eller uttrycka händelser, handlingar, värden och normer med någon annans ögon (Bryman 1995). Detta leder till att den information som samlas in oftast är mångfacetterad och kan leda fram till flera olika tolkningar. Undersökningarna görs i en viss kontext vilket leder till att de kvantitativa kraven på hög validitet och reliabilitet inte nödvändigtvis uppfylls.
I en artikel av Klein och Myers (1999) diskuteras ett antal principer för genomförande och utvärdering av tolkande fallstudier inom området informationssystem. Principerna är fundamentala vilket inte innebär att de är obligatoriska, men de kan hjälpa
forskarna att systematiskt designa olika undersökningar. En annan följd är att principerna kan hjälpa en forskare att försvara sitt arbete.
Den första är den fundamentala principen om den hermeneutiska cirkeln enligt Klein och Myers (1999) som använder Gadamer (1976) som referens. Eftersom originaltexten av Gadamer (1976) är svårtillgänglig har jag valt Klein och Myers tolkning av Gadamers diskussion om den hermeneutiska cirkeln. Principen om den hermeneutiska cirkeln är grunden till all tolkande forskning och också en metaprincip på vilken de andra principerna utvecklats. Den hermeneutiska cirkeln innebär att vi får en förståelse för helheten genom att betrakta delarna och hur de samverkar. Det omvända gäller också; vi kan betrakta helheten för att se hur delarna samverkar och i en växelverkan mellan dessa två synsätt kan vi få en ökad förståelse. Vad som är helhet och vad som kan betraktas som delar är inte givet utan beror på studiens syfte och utveckling.
Om diskussionen om helhet och delar förs över till detta arbete är det inte heller här självklart vad som är helheten och vad som är delarna. Sammanhanget det vill säga den fysiska undersökningsmiljön, Barn- och utbildningsförvaltningen, kan stå för helheten. I denna miljö verkar ett antal medarbetare som tillsammans arbetar mot gemensamma mål, men som också har sina egna mål inom ramen för verksamheten. Användningen av epost generellt kan utgöra en helhet, medan varje epostmeddelande som diskuterades i undersökningen kan utgöra en del. Samtliga befintliga teorier (helheten) som på olika sätt tillhandahåller förklaringsmodeller som kan användas för att genomföra analysen och dra slutsatser kan ställas i relation till de teorier som har valts ut (delarna). I dessa exempel på helhet och delar har under arbetets gång fokus flyttats mellan detaljer, situationer, infallsvinklar etc. för att se vad dessa har för betydelse för helheten
Den andra principen fokuserar kontextualiseringen. En viktig faktor att belysa är hur mening skapas i olika kontext och därför skall det sociala och historiska sammanhanget klargöras för att läsaren skall förstå hur de aktuella frågeställningarna i en viss situation har vuxit fram. Människor är inte passiva utan aktiva medskapare av sin fysiska och sociala realitet. Eftersom individerna skapar sin verklighet förändras denna hela tiden, något som måste tas i beaktande vid analysen. I kapitel 5 som redovisar undersökningsresultatet har medvetet försökts ge en bakgrund till verksamheten genom att återge de dokument som skall vara ledstjärnor i arbetet inom förvaltningen. Redovisningen är också ganska detaljrik i ett försök att beskriva hur olika media för information används. Berättelsen handlar därför inte bara om epost även om det är epost som är i fokus i denna avhandling.
Den tredje principen handlar om interaktionen mellan forskaren och subjektet och betonar vikten av att forskaren måste ställa sig till kritisk till vilket inflytande hon har haft på det insamlande materialet. Både forskaren och de individer som ingår i studien tolkar händelser och påverkar därför utvecklingen. Jag är väl medveten om att när jag ställer mina frågor och får en dialog med respondenterna händer något. Självklart påverkar jag de intervjuade av den enkla anledningen att frågorna, som jag har formulerat, är bärare av mina värderingar även om jag försöker förhålla mig neutral vid frågetillfället. Min förförståelse och undran har genererat frågor som jag är intresserad av och vill ha svar på. I och med det för jag över mitt intresse för den problematik som jag ser, till dem som jag intervjuar.
Den fjärde principen försöker beskriva hur långtgående abstraktion och generalisering är möjlig inom kvalitativ forskning. För att detta skall vara möjligt krävs att den andra och tredje principen ställs i relation till allmänna, teoretiska koncept som beskriver mänsklig förståelse och sociala handlingar. Jag har inga svårigheter att se att det går att generalisera resultatet av detta arbete eftersom svaren på åtminstone den andra och tredje forskningsfrågan tenderade att bli generella och allmänmänskliga. Svaren på forskningsfrågorna ger ett praktiskt bidrag som jag ser det och steget till abstraktion blir därför stort.
Den femte principen pekar på vikten av ett dialogiskt resonemang förs genom en analys av det som är motsägelsefullt mellan den teoretiska förförståelse som har legat till grund för studiens design och de resultat som framkommer. Denna princip kräver en kontinuerlig revision av forskarens tidigare kunskap. Jag har i inledningen till detta kapitel beskrivit avhandlingsarbete som en iterativ process där jag hela tiden har fått gå tillbaka i och med att jag har kommit i kontakt med nya studier och teorier. Denna process har pågått hela tiden och fortsätter förmodligen även sedan detta arbete är avslutat och ett nytt påbörjas.
Den sjätte principen handlar om nödvändigheten att som forskare vara medveten om att deltagarna förmodligen tolkar samma situation på olika sätt. För att skapa en förståelse för det studerade fenomenet krävs en analys av vad de olika berättelserna står för. Naturligtvis behöver det inte förekomma en rad olika berättelser utan deltagarna kan vara överens om tolkningen av en situation. Principen handlar om att det är viktigt att ha en medvetenhet om att det kan var möjligt att få en rad olika tolkningar av samma fenomen. Jag har inte sett att olika tolkningar av samma situation har varit ett problem i denna studie. Självklart har vi olika syn på hur vi skall informera och kommunicera i en organisation. Dessutom ser vi inte de tekniska möjligheterna med samma ögon vilket framkom ganska klart i intervjuerna. Att vi har olika syn på samma fenomen är inte ett problem som jag ser det utan är något som berikar den verklighet vi delar.
Den sjunde och sista principen handlar om misstänksamhet mot möjliga ensidiga tolkningar och systematiska förvrängningar från deltagarna. Motiven till eventuella förvrängningar kan vara av olika karaktär, men kräver en klarsynt misstänksamhet från forskarens sida för att resultatet inte skall påverkas. Det fenomen som jag studerade var inte på något sätt hotande för deltagarna eftersom vi förde en diskussion på ett allmänt plan. Risken finns naturligtvis att jag inte fick kännedom om krisartade händelser som hade blivit ett resultat av felval av medium. Det finns å andra sidan en möjlighet att epostanvändningen inte innebar några svåra ställningstaganden om vad som kan betraktas som lämpligt och olämpligt.
Klein och Myers (1999) inleder med att skriva att den hermeneutiska cirkeln är en förutsättning för de andra principerna. I detta perspektiv är det viktigt att se hur de olika principerna medverkar till att skapa en helhet. Om en forskare bortser från någon princip skall detta inte ske godtyckligt utan vara ett resultat av noggranna överväganden. Principerna kan inte användas som en checklista eftersom beroende på hur arbetet utvecklas kommer dessa att påverkas på olika sätt. Klein och Myers (1999:79) hävdar att:
We therefore conclude this section by reiterating the point that the whole story resulting from the application of the individual principles is greater than the sum of the parts i.e., the separate application of each principle. Interpretive researchers need to write an account that is not only interesting, but also plausible and convincing. Our suggested set of principles is designed to help interpretive researchers improve the plausibility and cogency of their accounts.
4 Epost, kommunikation
och meningsskapande
processer
Vad kännetecknar god kommunikation? Vad utmärker god elektronisk kommunikation? Hur kan diskussionen om god kommunikation påverka användningen av epost? Med god
kommunikation avses i detta arbete att kommunikationen har alla de nödvändiga egenskaper som krävs för att den ska medverka i individernas meningsfulla meningsskapande processer.
Fokus i avhandlingen flyttas mellan allmän kommunikationsteori, elektronisk kommunikation och epostkommunikation. Kommunikationsteori berör all mänsklig kommunikation och några aspekter har valts ut som kan anses vara speciellt viktiga för kommunikation med epost. Elektronisk kommunikation är ett vidare begrepp än epostkommunikation och innebär alla former av kommunikation med hjälp av elektroniska medier. Trots det kommer diskussionen ibland att handla om elektronisk kommunikation i stället för enbart epost eftersom det finns vissa faktorer som förenar olika elektroniska medier. Med elektroniska medier avses program för chatt, diskussionsgrupper och elektroniska anslagstavlor.
Utgångspunkten i den teoretiska diskussionen är att tanke, känsla och handling påverkar varandra i en ständig pågående dynamisk process. Vi är inte alltid medvetna om vad det är som styr vårt handlande. En ökad kunskap om hur känslor och tankar påverkar den kommunikativa processen kan lägga en grund för effektiv epostkommunikation. Figur 3 är en övergripande bild av hur olika teorierna i detta kapitel utgör en helhet runt tre begrepp - tanke, känsla och handling. Det finns ingen knivskarp gräns mellan vilka teorier som behandlar de olika områdena inom tanke, känsla och handling eftersom teorierna ofta är gränsöverskridande.
Fråga 6: Vilken roll spelar känslor och sinnestämning i
produktion och konsumtion av epostmeddelanden? Fråga 5: Vad har teorin om
mediers rikhet för implikationer när det gäller epostanvändning?
Fråga 3: Varför är det viktigt att ha
kunskap om individens meningsskapande processer? Fråga 2: Varför är kommunikation med epost speciell?
Fråga 4: Varför skulle ett epostmeddelande från en chef uppmärksammas på ett speciellt sätt? Information Richness Theory Teorier om känslor och sinnes- stäm- ningar CMC