7.3 Resultatdiskussion
7.3.3 Förslag till fortsatt forskning
Mer forskning om patienters upplevelse av traumavård vid det akuta omhändertagandet, samt fortsatt forskning inom hela vårdkedjan för traumavård behövs. En framtida studie som utforskar och undersöker samordningen inför utskrivning skulle vara av värde då brist inom området förekom som ett bifynd i resultatdelen. Förslag till fortsatt forskning är att
undersöka specialistsjuksköterskors kunskaper och attityder gällande smärta och smärtlindring vid trauma, då patienterna i resultatet upplevde bristfällig smärtlindring.
8
SLUTSATS
Syftet med examensarbetet var att beskriva patienters upplevelser av traumavård, har besvarats. Vårdpersonalens kompetens och interaktion, den interpersonella vården, god och anpassad kommunikation samt stöd i den mellanmänskliga relationen i traumavården är av betydelse för patienters upplevelse av trygghet, säkerhet och förtroende. Ökad kunskap om smärta vid trauma är i behov av utveckling för specialistsjuksköterskor, då smärtlindringen av traumapatienter var bristfällig och orsakade lidande. System- och vårdorganisatoriska faktorer behöver förbättras och förändras avseende samordning, uppföljning, rehabilitering, behandlingar samt kontinuitet i vården. Genom att belysa problemområdet ger det en ökad
kunskap hos specialistsjuksköterskor som i sin tur kan minska lidande, och främja hälsa genom förändrad attityd och arbetssätt för bättre vårdupplevelser. Examensarbetets resultat kan även användas och vara till nytta i andra liknande vårdsammanhang.
REFERENSLISTA
Alzghoul, M. (2014). The experience of nurses working with trauma patients in critical care and emergency settings: A qualitative study from Scottish nurses’ perspective. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 18(1), 13-22. https://doi.org/10.1016/j.ijotn.2013.04.004
Attree, M. (2001). Patients' and relatives' experiences and perspectives of 'good' and 'not so good' quality care. Journal Of Advanced Nursing, 33(4), 456-466. doi:10.1046/j.1365 2648.2001.01689.x
*Beaton, A., O’Leary, K., Thorburn, J., Campbell, A. & Christey, G. (2019). Improving patient experience and outcomes following serious injury. International Journal of
Integrated Care, 19(4). https://doi.org/10.5334/ijic.s3079
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B. I. (2019). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt (s. 97-114). (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
*Berg, M., Spaeth, M., Sook, M., Burdsal, M., & Lippoldt, M. (2012). Trauma Patient Perceptions of Nursing Care: Relationships Between Ratings of Interpersonal Care, Technical Care, and Global Satisfaction. Journal of Trauma Nursing, 19(2), 104-110.
https://doi.org/10.1097/JTN.0b013e3182562997
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 265-275). Lund: Studentlitteratur.
Boström, M., Magnusson, K., & Engström, Å. (2012). Nursing patients suffering from trauma: Critical care nurses narrate their experiences. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 16(1), 21-29.
https://doi.org/10.1016/j.ijotn.2011.06.002
CODEX. (2020). Oredlighet i forskning. Stockholm. Hämtad den 5 juni 2020 från
http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
*Doohan, I., & Saveman, B. (2014). Impact on life after a major bus crash – a qualitative study of survivors’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 155- 163. https://doi.org/10.1111/scs.12040
*Franzén, C., Björnstig, U., & Jansson, L. (2006). Injured in traffic: Experiences of care and rehabilitation. Accident & Emergency Nursing, 14(2), 104-110.
https://doi.org/10.1016/j.aaen.2006.01.003
Freeman, L., Fothergill-Bourbonnais, F., & Rashotte, J. (2014). The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study. Intensive & Critical Care Nursing, 30(1), 6-12. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2013.06.004
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (141-152). (3.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Fromm, R. E. & Varon, J. (2002). Critical care transport. Critical Care Clinics, 16(4), 695- 705. https://doi.org/10.1016/S0749-0704(05)70141-X
*Gabbe, B., Sleney, J., Gosling, C., Wilson, K., Hart, M., Sutherland, A., & Christie, N. (2013). Patient perspectives of care in a regionalised trauma system: lessons from the
Victorian State Trauma System. Medical Journal of Australia, 198(3), 149-152.
https://doi.org/10.5694/mja12.11179
Goldsmith, H., Curtis, K., & McCloughen, A. (2017). Effective pain management in recently discharged adult trauma patients: Identifying patient and system barriers, a
prospective exploratory study. Journal of Clinical Nursing, 26(23/24), 4548-4557. doi:10.1111/jocn.13792
*Granström, A., Strömmer, L., Falk, A., & Schandl, A. (2019). Patient experiences of initial trauma care. International Emergency Nursing, 42, 25-29.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.08.003
*Hayes, S., & Tyler-Ball, S. (2007). Perceptions of Nursesʼ Caring Behaviors by Trauma Patients. Journal of Trauma Nursing, 14(4), 187-190.
https://doi.org/10.1097/01.JTN.0000318920.83003.a2
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.411-420). (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Henricson, M. & Bilhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.111-120). (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Höglund, E., Schröder, A., Möller, M., Andersson-Hagiwara, M. & Ohlsson-Nevo, E. (2018). The ambulance nurse experiences of non-conveying patients. Journal of Clinical Nursing 28, 235-244. DOI: 10.1111/jocn.14626.
Johannesson, K. B. M. & Michel, P. O. (2017). Psykologiskt bemötande och stöd till skadade. I S. Lennquist (Red.), Traumatologi (s. 549-562). (2.uppl.). Stockholm: Liber AB. *Kaufman, E., Richmond, T., Wiebe, D., Jacoby, S., Schwab, C., & Holena, D. (2016). Patient
Experiences of Trauma Resuscitation. Journal of the American College of Surgeons, 223(4), 114-114. https://doi.org/10.1016/j.jamcollsurg.2016.06.236
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.57-80). (2.uppl.). Lund:
Kongsuwan, W., Matchim, Y., Nilmanat, K., Locsin, R., Tanioka, T., & Yasuhara, Y. (2016). Lived experience of caring for dying patients in emergency room. International Nursing Review, 63(1), 132-138. https://doi.org/10.1111/inr.12234
Kruithof, N., Traa, M. J. Karabatzakis, M., Polinder, S., de Vries, J. & de Jongh, M. A. C. (2018). Perceived changes in quality of life in trauma patients: A focus group study. Journal of Trauma Nursing, 25(3), 177-186. DOI: 10.1097/JTN.0000000000000364 Laidsaar-Powell, R., Butow, P., Bu, S., Charles, C., Gafni, A., Fisher, A., & Juraskova, I.
(2016). Family involvement in cancer treatment decision-making: A qualitative study of patient, family, and clinician attitudes and experiences. Patient Education and Counseling, 99(7), 1146-1155. https://doi.org/10.1016/j.pec.2016.01.014
Laidsaar-Powell, R., Butow, P., Bu, S., Fisher, A., & Juraskova, I. (2016). Attitudes and
experiences of family involvement in cancer consultations: a qualitative exploration of patient and family member perspectives. Supportive Care in Cancer, 24(10), 4131- 4140. https://doi.org/10.1007/s00520-016-3237-8
Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (2017). Nationella traumalarmskriterier – Säker trauma. Hämtad den 13 april 2020 från https://lof.se/patientsakerhet/vara-
projekt/rekommendationer-saker-trauma/
Lavoie, S., Talbot, L., & Mathieu, L. (2011). Post-traumatic stress disorder symptoms among emergency nurses: their perspective and a “tailor-made” solution. Journal of
Advanced Nursing, 67(7), 1514-1522. https://doi.org/10.1111/j.1365-
2648.2010.05584.x
Lennquist, S. (2017). Effekter av olika typer av våld Stort trauma. I S. Lennquist (Red.), Traumatologi (39-48). (2.uppl.). Stockholm: Liber AB.
Lennquist, S. (2017). Organisation och metodik. I S. Lennquist (Red.), Traumatologi (19-38). (2.uppl.). Stockholm: Liber AB.
Li, L., Reinhart, J. D., Van Dyke, C., Wang, H., Lkiu, M., Yamamoto, A., Chen, Q. & Hu, X. (2020). Prevalence and risk factors of post- traumatic stress disorder among elderly survivors six months after the 2008 Wenchuan earthquake in China. BMC Psychiatri 20(78), 1-10.
Lin, J., Smith, C., Feder, S., Bickell, N., & Schulman‐Green, D. (2018). Patients’ and oncologists’ views on family involvement in goals of care conversations. Psycho‐ Oncology, 27(3), 1035-1041. https://doi.org/10.1002/pon.4630
*Lindsay, G., Mior, S., Côté, P., Carroll, L., & Shearer, H. (2016). Patients’ Experiences with Vehicle Collision to Inform the Development of Clinical Practice Guidelines: A Narrative Inquiry. Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics, 39(3), 218-228. https://doi.org/10.1016/j.jmpt.2016.01.005
Lundby, T. (2013). Akutpatienter på sjukhus. I I. Hovind (Red.), Anestesiologisk omvårdnad (427-436). (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Martino, C., Russo, E., Santonastaso, D. P., Gamberini, E., Bertoni, S., Padovani, E., Tosatto, L., Ansaloni, L. & Agnoletti, V. (2020). Long-term outcomes in major trauma patients and correlations with the acute phase. World Journal of Emergency Medicine, 15(6), 1-7.
*Merrill, S., Hayes, S., Clukey, S., & Curtis, S. (2012). Do they Really Care? How Trauma Patients Perceive Nurses’ Caring Behaviors. Journal of Trauma Nursing, 19(1), 33-37.
https://doi.org/10.1097/JTN.0b013e318249fcac
Nationellt kompetenscentrum för anhöriga. (2016). Hämtad den 7 juni 2020 från
https://www.anhoriga.se/stod-och-kunskap/fakta-om-anhorig/anhorigas-
stodbehov/
*O’Brien, J., & Fothergill-Bourbonnais, F. (2004). The Experience of Trauma Resuscitation in the Emergency Department: Themes from Seven Patients. Journal of Emergency Nursing, 30(3), 216-224. https://doi.org/10.1016/j.jen.2004.02.017
Patel, M. I., Periyakoil, V. S., Blayney, D. W., Moore, D., Nevedal, A., Asch, S., Coker, T. R. (2017). Redesigning Cancer Care Delivery: Views from Patients and Caregivers. Journal of Oncology Practice, 13, 291-302. doi: 10.1200/JOP.2016.017327 Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters
Raley, J., Meenakshi, R., Dent, D., Willis, R., Lawson, K. & Duzinski, S. (2017). The Role of Communication During Trauma Activations: Investigating the Need for Team and Leader Communication Training. Journal of Surgical Education, 74(1), 173-179.
https://doi.org/10.1016/j.jsurg.2016.06.001
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård. Stockholm:
Swenurse.se. Hämtad den 1 maj 2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med
_inriktning_mot_akutsjukvard.pdf
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Stockholm: Swenurse.se. Hämtad den 1 maj 2020 från
https://www.swenurse.se/globalassets/aktuellt-och-press-svensk-
sjukskoterskeforening/ambulans.kompbeskr.webb.pdf
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeföreningen (2019). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
Swenurse.se. Hämtad den 1 maj 2020 från https://aniva.se/wp-
content/uploads/2019/11/kompetensbeskrivning-anestesi-2019-slutlig.pdf
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeföreningen (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Stockholm: Swenurse.se. Hämtad den 1 maj 2020 från https://aniva.se/wp-
content/uploads/2014/12/kompetensbeskrivning_intensivvard.pdf
*Ringdal, M., Plos, K., & Bergbom, I. (2008). Memories of being injured and patients’ care trajectory after physical trauma. BMC Nursing, 7(1). https://doi.org/10.1186/1472-
6955-7-8
*Sandström, L., Engström, Å., Nilsson, C., & Juuso, P. (2019). Experiences of suffering multiple trauma: A qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing, 54, 1-6.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2019.07.006
*Sandström, L., Engström, Å., Nilsson, C., Juuso, P. & Forsberg, A. (2020). Trauma patients’ Health – related quality of life and perceptions of care: A longitudinal study based on data from the Swedish Trauma Registry. International Emergency Nursing, 100850. Doi: https://doi.org/10.1016/j.ienj.2020.100850
Sandström, L., Nilsson, C., Juuso, P., & Engström, Å. (2016). Experiences of nursing patients suffering from trauma – preparing for the unexpected: A qualitative study. Intensive & Critical Care Nursing, 36, 58-65. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2016.04.002
*Sandström, L., Nilsson, C., Juuso, P., & Engström, Å. (2017). The helicopter as a caring context: Experiences of people suffering trauma. International Emergency Nursing, 32. Retrieved from http://search.proquest.com/docview/2041718551/
Sjöberg, F. (2017). Intensivvård av skadade. I S. Lennquist (Red.), Traumatologi (187-198). (2.uppl.). Stockholm: Liber AB.
*Skene, I., Pott, J., & Mckeown, E. (2017). Patients’ experience of trauma care in the
emergency department of a major trauma centre in the UK. International Emergency Nursing, 35. http://search.proquest.com/docview/2061050741/
*Sleney, J., Christie, N., Earthy, S., Lyons, R., Kendrick, D., & Towner, E. (2014). Improving recovery — Learning from patients’ experiences after injury: A qualitative study. Injury, 45(1), 312-319. https://doi.org/10.1016/j.injury.2012.12.025
Socialstyrelsen (2015). Traumavård vid allvarlig händelse. Hämtad den 1 juni 2020 från
https://plus.rjl.se/info_files/infosida44689/traumavard_vid_allvarlig_handelse.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017a). Litteratursökning. Stockholm: SBU. Hämtad den 26 april 2020 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel04.pdf?fbclid
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017b). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: SBU. Hämtad den 27 april 2020 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård. Hämtad den 9 juni 2020 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2 016.pdf
Svenska Traumaregistret (2018). Årsrapport 2018. Hämtad den 1 juni 2020 från
http://rcsyd.se/swetrau/wp-content/uploads/sites/10/2019/09/Årsrapport- SweTrau-2018-v2-190923.pdf
*Tan, K., Lim, L., & Chiu, L. (2008). Orthopaedic patients’ experience of motor vehicle accident in Singapore. International Nursing Review, 55(1), 110-116.
https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2007.00581.x
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F. A. Davis Company. Trevino, C., Harl, F., deRoon-Cassini, T., Brasel, K., & Litwack, K. (2014). Predictors of
chronic pain in traumatically injured hospitalized adult patients. Journal of Trauma Nursing, 21(2), 50-56. https://doi-
org.sll.idm.oclc.org/10.1097/JTN.000000000000003
*Tutton, E., Seers, K., & Langstaff, D. (2008). Professional nursing culture on a trauma unit: experiences of patients and staff. Journal of Advanced Nursing, 61(2), 145-153.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04471.x
Vella MA, Warshauer A, Tortorello G., Fernandez-Moure, J., Giacolone, J., Chen, B., Cabulong, A., Chreiman, K., Sims, C., Schwab, W., Reilly, P. M., Lane-Fall, M. & Seamon, M. J. (2020). Long-term Functional, Psychological, Emotional, and Social Outcomes in Survivors of Firearm Injuries. JAMA Surgery, 155(1), 51-59.
doi:10.1001/jamasurg.2019.4533
Wenji, Z., Turale, S., Stone, T., & Petrini, M. (2015). Chinese nurses’ relief experiences following two earthquakes: Implications for disaster education and policy development. Nurse Education in Practice, 15(1), 75-81.
https://doi.org/10.1016/j.nepr.2014.06.011
*Wiman, E., Wikblad, K., & Idvall, E. (2007). Trauma patients’ encounters with the team in the emergency department—A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 44(5), 714-722. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2006.01.014
*Wright, A. J. (2011). Trauma Resuscitations and Patient Perceptions of Care and Comfort. Journal of Trauma Nursing, 18(4), 239-240.
BILAGA A
DATABAS &
DATUM
SÖKORD
BEGRÄNSNINGAR TRÄFFAR
LÄST
TITEL/ABSTRAKT
VALDA ARTIKLAR
SÖKNING 1 PubMed 9/4 – 20 ((Patient perspective [Title] OR experience [Title])) AND (Trauma care [Title] OR trauma resuscitations [Title] OR trauma injury [Title] OR accident [Title])Full text. 2000 – 2020. Humans. English. 50 50 lästa titlar. 8 lästa abstract. 2 valda SÖKNING 2 CINAHL Plus 9/4 – 20 (patient experience or patient perspective or patient view) AND TI (Trauma care or trauma or injury or trauma injury or accident) AND (emergency department or emergency room)
Full text. 2000 – 2020. 47 47 lästa titlar.
7 lästa abstract. 1 vald SÖLNING 3 CINAHL Plus 9/4 – 20 (Patient experience of care* or Perception* or Attitude* or View* or Perspective*) AND TI (trauma care or injury* or accident*) AND (Trauma cent* or Trauma uni* Trauma patient*)
Full text. 2000 – 2020. 75 75 lästa titlar.
5 lästa abstract. 1 vald. SÖKNING 4 PubMed 9/4 – 20 ((patient) AND
experience) AND trauma care
Full text. 2000 – 2020. Nursing Journals.
740 740 lästa titlar,
150 lästa abstract.
DATABAS &
DATUM
SÖKORD
BEGRÄNSNINGAR TRÄFFAR
LÄST
TITEL/ABSTRAKT
VALDA ARTIKLAR
SÖKNING 5 PubMed 9/4 – 20 ((Patient experience* [Title] OR patient perspective* [Title] OR patient view* [Title] OR patient perception [Title] OR patient satisfaction* [Title] OR assesment* [Title])) AND (Trauma or trauma care or phy* injury or injury* or trauma resuscitation*)2000 – 2020. Humans. English. 222 222 lästa titlar. 20 lästa abstract.
4 valda varav 1 hittats tidigare.
SÖKNING 6 CINAHL Plus 9/4 – 20 (trauma patient perception or Trauma patient perspective or memorise*) AND (Nurs* Caring or care or trauma care or emergency care or) AND (injury or traffic)
2000 – 2020. Peer Reviewed. Journal of Trauma Nursing. 18 18 lästa titlar. 2 lästa abstract. 1 vald. SÖLNING 7 MEDLINE 9/4 – 20
Accident, traffic AND outcome assessment AND patient experience
2000 – 2020. Peer Reviewed. English. Humans. 35 35 lästa titlar. 5 lästa abstract. 1 vald. SÖKNING 8 MEDLINE 9/4 – 20
trauma care, patient satisfaction, interpersonal care 2000 – 2020. 21 21 lästa titlar. 5 lästa abstract. 1 vald. SÖKNING 9 MEDLINE 9/4 – 20
bus crash, consequences, experiences
2000 – 2020. 3 3 lästa titlar.
3 lästa abstract
DATABAS &
DATUM
SÖKORD
BEGRÄNSNINGAR TRÄFFAR
LÄST
TITEL/ABSTRAKT
VALDA ARTIKLAR
SÖKNING 10 MEDLINE 9/4 – 20
traffic injury, patient experience, caring
2000 – 2020. 9 9 lästa titlar.
3 lästa abstract.
2 valda varav 1 hittats tidigare.
SÖLNING 11 MEDLINE 9/4 – 20
Sandström, Engström 2000 – 2020. Author. 13 13 lästa titkar.
4 lästa abstract.
3 valda varav 2 hittats tidigare.
SÖKNING 12 CINAHL Plus 9/4 – 20 Perception* or perspective* or experience* or perception of care) AND (Trauma Patients or traffic* or injur*) AND (nurs* care or Trauma care)
2000 – 2020. Peer Reviewed. Journal of Trauma Nursing.
114 114 lästa titlar.
5 lästa abstract.
3 valda varav 2 hittats tidigare.
SÖKNING 13 MEDLINE 9/4 – 20 memories, injured, physical trauma 2000 – 2020. 27 27 lästa titlar. 3 lästa abstract 1 vald. SÖKNING 14 MEDLINE 9/4 – 20 experience of trauma resuscitation AND emergency department 2000 – 2020. Journal of Emergency Nursing. 3 3 lästa titlar. 1 lästa abstract. 1 vald. SÖKNING 15 MEDLINE 9/4 – 20
Nursing as caring, trauma patients 2000 – 2020. Journal of Trauma Nursing. 21 21 lästa titkar. 6 lästa abstract. 1 vald.
Manuell sökning från Sandström et al., (2017) → Doohan & Saveman (2015) → Doohan & Saveman (2014).
BILAGA B KVALITETSGRANSKNING
Resultat artiklar Tydlig avgränsad frågeställning/ problemformuler ing/ syfte? Är urvalet beskrivet och relevant? Tydlig urvalsproc ess? Tydlig datainsam ling? Relevant datainsa mling? Relevant och tydlig dataanalys? Förs det något etiskt resonema ng? Tydligt resultat förståeligt resultat? Finns det en metoddis kussion? Poäng/ Kvalité Beaton, A. et al. (2019) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9Berg, M. et al. (2012) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 8
Doohan, I. et al. (2014) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Franzén, C. (2006) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 8 Gabbe, B. J. et al. (2013) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Granström, A., et al. (2019)
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Hayes, J., et al. (2007) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 8
Kaufman, et al. (2017) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 8
Lindsay, G. et al. (2016) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Merrill, S., et al. (2012) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 8
O’Brien, J-A., et al. (2004)
Resultat artiklar Tydlig avgränsad frågeställning/ problemformuler ing/ syfte? Är urvalet beskrivet och relevant? Tydlig urvalsproc ess? Tydlig datainsam ling? Relevant datainsa mling? Relevant och tydlig dataanalys? Förs det något etiskt resonema ng? Tydligt resultat förståeligt resultat? Finns det en metoddis kussion? Poäng/ Kvalité Ringdal, M., et al. (2008) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Sandström, L., et al. (2019) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Sandström, L., et al. (2020) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Sandström, L., et al. (2017) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Skene, I., et al. (2017) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Sleney, J., et al. (2014) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Tan, K., et al. (2008) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Tutton, E., et al. (2008)
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
Tutton, E., et al. (2012)
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 8
Wiman, E., et al. (2007)
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9
BILAGA C ARTIKELMATRIS
Databas, tidskrift, land, år
Titel, författare Syfte Metod, design, deltagare, analys
Resultat
ARTIKEL 1 PubMed
The New Zealand Medical Journal, Nya Zeeland, 2019
S5
Improving patient experience and outcomes following serious injury
Beaton, A., O’Leary, K., Thorburn, J., Campbell, A. & Christey, G.
Att undersöka traumapatienters upplevelse av vård för att identifiera områden som kan förbättras inom slutenvård och primärvård.
Kvalitativ. Explorativ design.
Semistrukturerade intervjuer. 8 patienter, 5 kvinnor och 3 män. 16–79 år.
Tematisk analys.
Patienter uppfattade sin sjukhusvård och akutvård som hög kvalitet och uppskattade personalens vänlighet, uttryckte oro över tillgång till psykosociala tjänster för att hantera pågående psykologiska trauma, den höga beroende av nyckelpersoner, otillräcklig information om vad man kan förvänta sig i förhållande till resan genom hälsosystemet och brist på beredskap för utskrivning. Traumapatienter uppfattade också behovet av en enda kontaktpunkt för samordning av vård efter utskrivning.
ARTIKEL 2 MEDLINE
Journal of Trauma Nursing, USA, 2012
S8, S12
Trauma patients’ perceptions of Nursing care: Relationships Between Ratings of Interpersonal Care, Technical Care, and Global Satisfaction.
Berg, M., Spaeth, M., Sook, M., Burdsal, M. & Lippoldt, M., 2012
Att undersöka sambanden mellan omvårdnad och patienttillfredsställelse för traumapatienter. Kvantitativ. Prospektiv tvärsnittsstudie Skattningsskala 278 traumapatienter, 178 män, 100 kvinnor. 0-4 (25 st, anhöriga besvarar). 15->65.
Beskrivande och jämförande dataanalys
Patienterna som uppskattade högt på Interpersonell vård (att vara sympatisk, vänlig, känslofull) skattade även högt på ”perceived technical care (PTC)” (att de upplevde sjuksköterskor vara kompetenta, god erfarenhet och utbildning) och då högt på tillfredställelsen.
Patienterna som skattade lägre på Interpersonellvård skattade även lågt på PTC och låg tillfredställelse.
Databas, tidskrift, land, år
Titel, författare Syfte Metod, design, deltagare, analys
Resultat
ARTIKEL 3 MEDLINE
Scandinavia Journal of Caring Sciences, Sverige, 2014 S9
Impact on life after a major bus crash – a qualitative study of survivors’ experiences.
Doohan, I. & Saveman, B. I.
Att beskriva och analysera de icke- fysiska konsekvenserna av en multidödlighet – bussolycka i Sverige och den efterföljande effekten på de överlevande passagerarnas liv.
Kvalitativ. Deskriptiv design.
Semistrukturerade intervjuer via telefon.
56 patienter (28 kvinnor, 34 män), 18 - 64 år.
Innehållsanalys.
I sin helhet var patienterna nöjda med vården. Specifika saker uppskattades särskilt, ex att få något varmt att dricka och äta i väntan på att få åka in till sjukhuset. Negativa upplevelser var saknaden av filtar på olycksplatsen, känsla av smärta och obehag under förflyttning från bussen och transport till sjukhus. Läka med socialt stöd (vänner, familj). Att få formellt och professionellt stöd. Upplevelse av brist på information.
ARTIKEL 4 MEDLINE
Accident and Emergency Nursing, Sverige, 2006
S10
Injured in traffic: experiences of care and rehabilitation
Franzén, C., Björnstig, U., & Jansson, L.
Att beskriva traumapatienters
upplevelser av prehospital vård, akutsjukvård samt rehabilitering
Kvalitativ. Deskriptiv design.
Semistrukturerad intervjustudie. 9 patienter (8 kvinnor, 1 man). 19 - 63 år.
Innehållsanalys.
En känsla av säkerhet och förtroende beskrevs när professionella vårdgivare anlände och tog kommandot med instruktioner som var enkla att följa. En känsla av förtroende utvecklades också när vårdgivare hanterade dem som individer med unika behov. Betonar vikten av anhörigas närvaro. Aktivit lyssnande förstärkte förtroendet. Information muntligt och skriftligt uppskattades. En känsla av avsaknad av säkerhet och support av vårdgivare→ vårdgivare hade inget intresse av att lyssna eller förklara händelseförloppet.