Enligt SVT6 fortsätter smittspridningen att öka och ingen vet hur detta kan komma att utvecklas. Därför är det av vikt att se hur den svenska skolan vidare har hanterat situationen och hur den har hittat möjligheter att skapa en normal skolvardag för eleverna så lärande och utveckling kan fortgå så oberoende som möjligt av pandemins verkningar. Relevant kan vara att se hur, och om, måluppfyllelsen har ändrats och ställa i relation till de förändringar verksamheten har utsatts för. Eftersom måluppfyllelsen ökade något trots pandemisituationen är det intressant att titta på alla de utmaningar som nationella rapporter lyfter fram. Beror ökningen på att alla elever har nått lite högre måluppfyllelse? Eller har högpresterande elever ökat sina meritvärden medan elever i behov av stöd har minskat sina? Eftersom samtliga rapporter påtalar att elever i behov av stöd har drabbats mer än övriga elever kan det vara intressant att se hur måluppfyllelsen kommer att se ut i relation till den fortsatta pandemisituationen.
Vidare kan det tänkas vara intressant att titta på hur undervisningen kan, och/eller bör, förändras framöver så att skolan kan stå bättre rustade inför liknande fenomen. Då pandemisituationen har fortsatt och vi i dagsläget inte vet hur länge det kommer att fortgå skulle det kunna finnas ett behov av att fundera kring detta.
Det hade varit intressant att få med övriga professioners upplevelser om pandemins verkningar och även elevernas och vårdnadshavares upplevelser. Detta hade gett en mer nyanserad bild som hade bidragit till en bättre förståelse för hur eleverna upplevde sin situation.
42
Referenser
Ahlström, B., Leo, U., Norqvist, L., & Isling, P. P. (2020). School Leadership as (Un)usual. Insights From Principals in Seden During a Pandemic. Internationea Studies in Educational
Administration (Commonwealth Council for Educational Administration & Management (CCEAM), 48(2), 35-41.
Alawamleh M, Al-Twait LM, Al-Saht GR. The effect of online learning on communication between instructors and students during Covid-19 pandemic. Asian Education and
Development Studies. doi:10.1108/AEDS-06-2020-0131
Alexandru-Cosmin Apostol. (2020). Student’s perceptions about the impact of COVID-19 on learning process. A sociological approach. Technium Social Sciences Journal, 9, 495-500. Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm:
Liber.
Andersson, B. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi: inbjuden föreläsning hållen vid
Nordisk förenings för pedagogisk forskning konferens i Göteborg 23-26 oktober 1980.
Stockholm: Barnpsykologiska forskningsgruppen, Inst. för pedagogik, Högsk. för lärarutbildning.
Bengtsson, J. & Berndtsson, I. (red.) (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. [electronic resource]:
experiments by nature and design. Harvard Univeristy Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Carter Jr, R.A., Rice, M., Yang, S. & Jackson, H.A. (2020), Self-regulated learning in online
learning environments: strategies for remote learning. Information and Learning Sciences,
121(5/6), 321-329. https://doi.org/10.1108/ILS-04-2020-0114
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm:
Liber.
Gunnarsson, B. (1995). En annorlunda skolverklighet: [elevers upplevelser av traditionell och
alternativ skolmiljö]. Diss. Lund: Univ.. Stockholm.
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi: villkor för elevers utveckling. Lund: Studentlitteratur.
43
Heidegger, M. & Stambaugh, J. (2010). Being and time. Albany: State University of New York Press.
Husserl, E. (1989). Fenomenologins idé. Göteborg: Daidalos.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. (Fjärde utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. (1. uppl.) Stockholm: Runa.
Kim, J. (2020). Learning and Teaching Online During Covid-19: Experiences of Student Teachers in an Early Childhhod Education Praticum. International Journal of Early
Childhood, 52(2), 145-158. https://doi.org/10.1007/s13158-020-00272-6
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska
problem. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2020). Arbetssituationen under coronapandemin .
https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1593510533/701b4e5e983c1ca6f cacdea1293c2605/Specialla_rare_och_specialpedagoger.pdf
Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson I, Wagner JT, Eriksen Ødegaard E. The Coronavirus Pandemic and Lessons Learned in Preschools in Norway, Sweden and the United States: OMEP Policy Forum. International Journal of Early Childhood. 2020;52(2):129-144. Doi: 10.1007/s13158-020-00267-3
SFS 2010:800. (2010). Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2020). Skolhuvudmäns utmaningar och möjligheter under Corona-
pandemin. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-
44
Skolverket (2020). Undersökning om coronapandemins påverkan på skolväsendet.
https://www.skolverket.se/download/18.614394bd171bb7d771b1368/1591623737419/pdf6 774.pdf
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2. uppl.) Lund, Studentlitteratur.
Stockholms universitet (2020). Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk
skola. https://www.ifous.se/app/uploads/2020/03/COVID19-omstllningen-till-
distansundervisning.pdf
Svenska unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Verawardina, U., Asnur, L., Lubis, A. L., Hendriyani, Y., Ramadhani, D., Dewi, I. P., Darni, R., Betri, T. J., Susanti, W., & Sriwahyuni, T. (2020). Reviewing Online Learning Facing the Covid-19 Outbreak. Talent Development & Excellence, 12, 385.
Elektroniska källor:
Folkhälsomyndigheten. Beslut om skärpta allmänna råd i Skåne län. Hämtad 20-11-14 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2020/oktober/beslut-om-skarpta-allmanna-rad-i-skane-lan/ Regeringskansliet. UD:s reseinformation. Hämtad 20-11-28 från
https://www.regeringen.se/uds-reseinformation
Skolverket. Sök statistik om förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad 20-11-08 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning?sok=SokA
45
Skolverket (2016). Vägledning för hälsan. Hämtad 20-12-01 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4205
South China Morning Post. (13 januari 2020). Hämtad 20-11-08 från
https://www.scmp.com/news/china/society/article/3045770/world-health-organisation- links-china-virus-outbreak-single.
Sveriges television. Här sprider sig det nya coronaviruset. Hämtad 20-12-05 från https://www.svt.se/datajournalistik/har-sprider-sig-coronaviruset/
46
Bilagor
1 Missivbrev
2020-10-25