Förslag på fortsatt forskning på detta område skulle kunna vara att genomföra samma studie dock med ett representativt urval på hela skolan utifrån personalantal och profession. Ett annat förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka uppfattningar av fenomenet relation inom fältet relationell pedagogik. Ett tredje förslag på vidare forskning är att undersöka hur skolan utifrån ett ekologiskt helhetssystemperspektiv skulle kunna utforma elevhälsoarbete som bygger på lärare och elevers uppfattningar kring förebyggande och hälsofrämjande.
40
Referenser
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Egypten: Liber.
Antonovsky, Aron (2005). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Akinola, Yetunde, & Gabhainn, Saoirse (2014). Children’s participation in school: a cross- sectional study of the relationship between school environments, participation and ealth and well-being outcomes. BMC Public Health 14:964. doi: 10.1186/1471-2458-14-964
Arneback, Emma (2012). Med kränkningen som måttstock – om planerade bemötanden
av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan. (Doktorsavhandling, Örebro studies
in education, 34) Örebro: Örebro Universitet. Tillgänglig: http://oru.diva- portal.org/smash/get/diva2:459673/FULLTEXT02.pdf
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences, 248) Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/16941
Asp-Onsjö, Lisa & Holm, Ann-Sofie (2014) Styrning genom prov och betyg. I Öhrn, Elisabeth & Holm, Ann-Sofie (Red.), Att lyckas i skolan – om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker (s. 31-56). Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis.
Back, Christina & Berterö, Carina (2016). Interpretativ fenomenologisk analys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 148-161). Kina: Liber.
Bengtsson, Jan (2005). Med livsvärlden som grund. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, Jan (2001). Sammanflätningar – Husserl och Merleau-Pontys fenomenologi. Stockholm: Bokförlaget Daidalos.
Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Kina: Liber.
Byström, Anette. & Nilsson Ann-Charlotte. (2003). Specialpedagogers verksamhet efter examen. Malmö: Malmö universitet.
Dahlgren, Lars Ove & Johansson, Kristina (2016). Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-175). Kina: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 grundrapport.
Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/fbcbd76d2cae4fc0981e35dddf2 46cf0/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-14.pdf
41
Folkhälsomyndigheten. (2016). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cf d1dffb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf
Gustafsson, Jan-Erik, Allondi Westling, Mara, Alin Åkerman, Britta, Eriksson, Charli, Eriksson Lilly, Fischbein, Siv, Granlund, Mats, Gustafsson, Per, Ljungdahl, Sofia, Ogden, Terje, Persson, Roland. (2010) School, Learning and Mental Health – A systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien.
Gustafsson, Jan. (2014) Differentiering genom individualisering. I Öhrn, Elisabeth & Holm, Ann-Sofie (Red.), Att lyckas i skolan – om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in educational sciences, 363) (s. 57-78). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37427
Gustafsson, Lars H. (2011). Elevhälsa börjar I klassrummet. Indien: Studentlitteratur.
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (2011). Diverse perspectives on pupil health among professionals in school-based mulit-professional teams. School Psychology
International, 33(2), 135-150. DOI: 10.1177/014303431 14159000
Hattie, John. (2014). Synligt lärande – en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hesjedal, Elisabeth, Hetland, Hilde, Iversen, Anette Christine, Manger, Terje. (2015) Interprofessional collaboration as a means of including children at
risk: an analysis of Norwegian educational policy documents. International Journal of Inclusive Education,19(12), 1280-1293. Doi:10.1080/13603116.2015.1057241
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa I en skola för alla – Elevhälsa och
förhandling om normalitet i den svenska skolan. Spanien: Studentlitteratur.
Husserl, Edmund (1989). Fenomenologins idé. Uddevalla: Daidalos.
Hylander, Ingrid (2011). Samverkan – professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande Forum för organisations- och gruppforskning. Linköpings universitet. FOG-rapport nr 69/ 2011. Kroksmark, Tomas (2007). Fenomenografisk didaktik. Didaktisk Tidskrift 17/12. Tillgänglig:
http://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf .
Kvale Steinar, Brinkmann Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Polen: Studentlitteratur.
42
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva- 32578
Lindqvist, Maja (2017). Elevhälsoarbete för specialpedagoger – en handbook. Polen: Studentlitterarut.
Lindqvist, Gunilla. (2011). Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. I Bartholdsson, Åsa; Hultin, Eva (Red). Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna. (sid. 89-107). Falun: Högskolan Dalarna.
Marthon, Ference (1981). Phenomenography – describing concepts of the world around us. Instructional Science, 10(2) 177-200. Doi: 10.1007/BF00132516
Marton, Ference, Booth, Shirley (2008). Om lärande. Malmö: Studentlitteratur.
Marton, Ference, Svensson, Lennart. (1978). Att studera omvärldsuppfattning. Två bidrag till metodologin. Rapporter från Pedagogiska institutionen Göteborgs universitet. Nr 158, 1978. Göteborg: Göteborgs universitet
Prop. 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2001/10/prop.-20010214/
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den- nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.- 20092010165
Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina (2011). Begreppen Hälsa och hälsofrämjande –
en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(2) 124-138. Tillgänglig:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8031/7080
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
43
Sjöberg, Ingela (2010). Hälsofrämjande skolutveckling – en satsning på relationer, förhållningssätt och bemötande. I Skolverket, Inget slår en skicklig lärare (s. 76-80). Tillgänglig: https://gratisiskolan.se/ma/wp-content/uploads/2013/08/Inget-slar-en- skicklig-larare.pdf
Skolinspektionen. (2011). Olika elever – samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning. Stockholm:
Skolinspektionens rapport. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/ar srapporter/olika-elever-samma-undervisning.pdf
Skolverket. (2010). Elevhälsan i skollagen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. (2014). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens
utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3286
Soares, Marcia Fatima, Ferreira, Rachel Concecão, Travassos, Denise Vieira, Paiva, Saul Martins, Ferreira e Ferreira, Efigênia (2015). Individual and collective empowerment and associated factors among Brazilian adults: a cross-sectional study. BMC Public Health 15:775. Doi: 10.1186/s12889-015-2113-7
Socialstyrelsen. (2007). Strategi för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Västerås: Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och
Rikspolisstyrelsen. Tillgänglig:
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/340/42.pdf
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-11-4
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2000/03/sou-200019/
Sotardi, Valerie A. (2016). Understanding student stress och coping in elementary school: a mixed-method, longitudinal study. Psychology in the Schools 53/7 sid. 705-712. doi: 10.1002/pits.21938
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Där man söker får man svar – Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Tillgänglig:
44
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/dar-man-soker-far- man-svar-pdf/
Starrin, Bengt. & Svensson, Per-Gunnar. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Danmark: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2018). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Världshälsoorganisationen. (2014). Growing up unequal: gender and socioeconomic differences in young people’s health and well-being – Health Behaviour in School- aged Children (HBSC) study: main findings from the 2013/2014 survey. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater- undersokningar/skolbarns-halsovanor/hbsc-key-findings.pdf
Warne, Maria (2013). Där eleverna är – ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. Östersund: Mittuniversitetet. Tillgänglig: http://miun.diva- portal.org/smash/get/diva2:662148/FULLTEXT02.pdf
Öquist, Oscar (2013). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Slovenien: Gothia fortbildning.
Öquist, Oscar (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori – mönster, sammanhang och nya möjligheter. Litauen: Gothia fortbildning.
45
Bilaga 1
Intervjufrågor – frågeguide
Berätta om och beskriv ditt arbete på skolan.
Beskriv vad du menar främjande elevhälsoarbete innebär. Beskriv vad du menar förebyggande elevhälsoarbete innebär.
Beskriv samarbetet kring främjande och förebyggande arbete i ditt arbetslag. Beskriv din roll i skolans främjande och förebyggande arbete.
Beskriv förutsättningar på skolan för främjande och förebyggande arbete.
I läroplanens första kapitel kan man läsa att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vad innebär det för dig?
(1) Vad innebär det att skolans verksamhet ska präglas av omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling?
(2) Upplever du någon skillnad mellan att verksamheten i skolan ska präglas av omsorg och att skolan aktivt ska motverka tendenser till diskriminering och kränkande behandling?
Skolan måste enligt styrdokumenten bemöta intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vad innebär detta för dig?
Enligt skollagen ska elevhälsan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Vad innebär det för dig?
Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Vad innebär det för dig?
46
Bilaga 2
2018-02-01
Hej!
Jag heter Kristoffer och är student vid Malmö Universitet där jag läser sista terminen på specialpedagogprogrammet – med examen nu till sommaren.
Jag skriver till dig då det i min utbildning ingår att skriva ett examensarbete och jag hoppas att du vill delta i undersökningen knuten till arbetet. Studien har en fenomenografisk ansats och syftar till att undersöka lärares uppfattningar av främjande arbete och förebyggande arbete. Datainsamlingen – och därmed också det jag skulle vara tacksam till om du ville delta i – består av en semistrukturerad intervju som kommer ta mellan 30 – 45 minuter. Du behöver inte förbereda dig inför intervjutillfället, och inget fokus kommer att läggas på att ”kontrollera” faktakunskaper e.dyl.
Dokumentation av intervjun kommer, med din tillåtelse att genomföras med hjälp av ljudinspelning, då använder jag en diktafon. Ljudinspelningen kommer att transkriberas, varefter ljudfilen kommer raderas. Ljudinspelning underlättar för datainsamlingen, men vill du inte att intervjun ska spelas in så kommer jag istället att föra anteckningar kring dina intervjusvar. Datamaterialet kommer att
avidentifieras, vilket innebär att det inte kommer gå att identifiera vem som blivit intervjuad och/eller sagt vad – det är bara jag som kommer att ha tillgång till datamaterialet i sin helhet.
Studien tar hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som du kan läsa mer om här
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, och här http://www.codex.vr.se/index.shtml. Det är självklart frivilligt att delta i studien och du som deltar har också självklart rätt att när som helst avbryta din medverkan utan några negativa konsekvenser eller vidare påtryckningar om att fortsätta. Som tidigare
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö Universitet skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö Universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
47
nämnts kommer alla deltagare, och även de verksamheter inom vilka de verkar, avidentifieras i det färdiga arbetet. Det insamlade materialet kommer endast att användas i aktuell studie och kommer att destrueras när denna är examinerad.