Beskrivningskategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Hälsa främjas genom lärarnas ärliga tillit till eleverna och till deras vilja, förmåga och ärlighet.
I intervjumaterialet ges uttryck för uppfattningen att ärlighet främjar hälsa genom tillit. Lärare som är ärliga i sitt beteende, i vad de säger och i hur de handlar kommunicerar att de går att lita på till eleverna. Elever som känner tillit till sina lärare har också lättare att känna tillit till andra på skolan, särskilt i de fall då lärarna öppet och ärligt visar att de känner tillit till de andra. Följande citat illustrerar denna uppfattning: ” vad jag tänker kring det så är det väll att se till att elever får ett bra mående och, ja […] på nåt sätt tänker jag att man ser till att skapa tillit mellan barn och barn, barn och vuxna, vuxna, barn hela skolan” (Respondent 1).
En variation av uppfattningen är att hälsa främjas genom att skolan är ärlig med att eleverna kan lita på att de får stöd och hjälp om de skulle ha behov av det samt att detta är tydligt kommunicerat till eleverna. Detta illustreras av följande citat: ” att man kanske på något sätt kanske ger elever strategier för om något skulle ske vilka vägar finns att gå, kanaler, en öppenhet i organisationen, så att eleverna känner att det finns många tydliga sätt att kunna prata med lärare och så vidare” (Respondent 1).
31
Ytterligare en variation av uppfattningen är att elevernas hälsa främjas av att de känner sig trygga, sedda och hörda. En elev som upplever, och litar på att lärare och andra ser och lyssnar på henne känner sig också trygg och som en del av ett sammanhang. Följande citat illustrerar detta:
jag skulle säga det så är det ju att för mig så betyder det ju att eleverna känner sig trygga och säkra när dom är i skolan, och att dom blir inkluderade sedda och hörda […] att dom ska komma till skolan och känna att lärarna ser dom och att dom vet att dom är där. (Respondent 2)
Vidare är en annan variation av uppfattningen att hälsa främjas genom en lärmiljö som grundas i respekt samt i förståelsen av att lärande sker i misstagen. En lärmiljö där alla ska få plats och respekteras genererar också elever som upplever att det är tillåtet att få vara duktig och att få göra misstag, att säga eller svara fel och uttrycka känslor och att det är tillåtet att uttrycka att man kan eller inte kan. Genom detta förhållningssätt skapar lärare i sin undervisning rimliga utmaningar för eleverna så att dessa får göra lagom många misstag men ändå uppleva att de lyckas och blir respekterade. Ett citat som illustrerar detta är: ”att man jobbar för att det ska vara en öppen miljö, där dom känner att det är högt i taket och det är okej att säga fel och det är okej att säga att jag inte kan” (Respondent 4).
En variation av uppfattningen är att hälsa främjas genom gemensamma förhållningsregler som har förhandlats fram i en demokratisk process. Respondent 5 uttrycker sig ”engagemang och faktiskt ett öppet samtalsklimat är jätteviktigt, att elever ska få provtänka och testa idéer, sambestämma det som ska gälla”. Vidare uttrycks att det ska vara självklart för alla i skolan att ingen ska godtyckligt anklagas för någonting. Vetskapen om och tilliten till att om en regel bryts så får man alltid först förklara sig, man blir alltid lyssnad till.
där kommer ju tillhörigheten in när eleverna upplever att det finns en tydlighet i vad som gäller, ramarna för vad man får och inte får göra är tydligt satta och man vet att om man går över den här gränsen så kommer man att få förklara varför man gjorde så eventuellt korrigeras, samtidigt, och det var därför som jag sa att man får förklara sig först, för vi kan ju ha ramar, men de kan ju alltid brytas av olika skäl och det kan ju finnas faktiskt någon bakomliggande orsak att man plötsligt bryter mot någon regel men… det skapar en trygghet (Respondent 1)
Vissa regler måste också få bli testade för att vinna giltighet. Andra regler som exempelvis närvarokontrollen främjar hälsa genom att den markerar tillhörighet. Lärare eller elever som uppmärksammar om någon är borta visar omsorg ”jag bryr mig om när du inte är här och jag bryr mig om när du är här” (Respondent 3).
Analys
Lärarnas uppfattningar kännetecknas av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt, där hälsa främjas genom lärarnas ärliga tillit till eleverna och till deras vilja,
32
förmåga och ärlighet. Skolverket (2014) menar att det hälsofrämjande arbetet som tillhör den främjande nivån av elevhälsoinsatser handlar om att lärare och elever tillsammans utvecklar en lärmiljö där elever kan trivas, växa och utvecklas. Medin och Alexanderson lyfter fram empowerment som en essentiell faktor för hälsofrämjande. Empowerment definieras i en brasiliansk (Soares m.fl., 2015) studie som en process som kan underlätta för individer och för kollektivet att kontrollera faktorer som påverkar hälsa i syfte att stärka hälsa. Lärarna beskriver att de försöker vara ärliga och ha tillit till eleverna, vilket här tolkas som en process som underlättar för eleverna att kontrollera faktorer som påverkar deras hälsa positivt. Warne (2013) menar att lärarnas förmåga att synliggöra och ta tillvara elevernas perspektiv är en betydande hälsofrämjande faktor. Lärarnas tillit till elevernas vilja och förmåga skapar förutsättningar för eleverna att vara delaktiga i undervisningen och även för att vara delaktiga i utformningen av undervisningen. Processen leder till att eleverna får en känsla av kontroll över deras eget lärande och att de samtidigt kollaborativt är delaktiga i kollektivet, klassens, lärande. Lärarnas ärliga och tillitsfulla förhållningssätt till eleverna liknas vid Antonovskys (2005) salutogena perspektiv på hälsa och lärarnas förhållningssätt är en främjande faktor som bidrar till att eleverna upplever meningsfullhet vilket också bidrar till inre motivation till djupare engagemang i skolan och lärande. Det går att dra paralleller mellan hur Gustafsson (2014) beskriver faktorerna socialt kapital som resurs och samarbete som kollektiv strategi, och begreppet coping, eftersom de båda faktorerna, enligt Gustafsson (2014) hjälper eleverna att förändra själva situationen som framkallar stress – d.v.s. kraven att prestera i skolan. Det går också att dra en parallell mellan lärarnas hälsofrämjande förhållningssätt och det förhållningssätt Gustafsson (2014) beskriver som gynnande för att faktorerna ska utvecklas och främja goda skolresultat.