Under denna rubrik presenteras förslag till fortsatt utredning inom det studerade området.
Något som framkommit under studiens gång, som ej har varit inom ramen för denna rapport, men som kan vara av intresse för fortsatt utredning skulle kunna vara att undersöka vilka möjligheter en RFID-implementering kan ge samt en kostnadskalkyl för detta. En annan aspekt som kan undersökas är att med stöttning av denna rapports identifierade utmaningar och möjligheter utforma hur samarbeten ska se ut mellan branschens olika aktörer. Ett annat område är att undersöka vilket material som är mest hållbart inom textilindustrin.
42
SLUTSATS
Här presenteras svaren på studiens syfte och frågeställningar samt slutsatser som kunnat dras utifrån tidigare delar.
Den första frågeställningen som denna studie ska besvara är: Vilka möjligheter och
utmaningar kan uppstå när flera företag inom textilbranschen ska samarbeta i den här typen av cirkulära system? Det som framkommer ur studien är att det redan nu finns en väl
utarbetad grund för att samarbeta i textilbranschen, med flera gemensamma initiativ. För att utnyttja de identifierade möjligheterna och överkomma utmaningarna kan en samarbetsarena upprättas. I denna blir nästa skede för branschen att tillsammans bearbeta möjligheterna och utmaningarna och inledningsvis utforma en gradering över vad som ska prioriteras och vad som är mest hållbart. Aktörernas olika mål och arbetsområden måste också här tas i beaktning för att inte riskera en målförskjutning där vissa parter kommer prioritera att uppfylla sina egna miljömål och ha en fin fasad utåt. Något som ses som en stor utmaning är de ideella
aktörernas fortsatta överlevnad när fler ska konkurrera om textilavfallet. Det framgår dock att aktörer efterfrågar olika fraktioner av avfallet och genom en potentiell samarbetsarenas gemensamma direktiv kan detta istället utnyttjas och bli en möjlighet, inte minst för branschens hållbarhetsarbete.
Den andra frågeställningen som denna studie ska besvara är: Vilka ekonomiska incitament finns det för företag att ansluta till detta cirkulära system? En förutsättning för att skapa ekonomisk lönsamhet i det cirkulära flödet är att normalisera konsumtionen av produkter som tillverkats genom textila re:applikationer. Detta kan möjliggöras genom att influera den yngre generationen, som anses ha störst förmåga att kunna påverka andra.Det i sin tur leder till en större efterfrågan av dessa produkter, något som berättigar en uppskalning av sådan
produktion och det är först i stor skala som de ekonomiska vinningarna uppstår. Med rätt affärsmodeller, som innefattar re:applikationer och som är applicerbara i stor skala, finns förutsättningarna att finna en relativt outforskad inkomstkälla. När aktörerna samverkar för att gagna produktion med textila re:applikationer skapas möjligheten att behålla textilierna i Sverige. Det är inte längre moraliskt försvarbart att vår slit- och slängkonsumtion blir ett sopberg någon annanstans. Att låta hela cirkeln ske inom landet innebär flera positiva
aspekter och ekonomiska vinningar. Användandet av re:applikationer och en svensk storskalig sorteringsanläggning bidrar till att skapa och behålla lönsamheten i Sverige och är i sig ett starkt ekonomiskt incitament.
43
REFERENSER
Aitken, J., Harrison, A., Skipworth, H. & Van Hoek, R. (2019). Logistics Management and strategy Competing through the supply chain. 7. uppl., London: Pearson Education Limited.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl., Malmö: Liber.
Bambora (2020). Hur påverkar generation köpbeteende?
https://www.bambora.com/sv/se/artiklar/hur-paverkar-generation-kunders-kopbeteende/
[2021-03-17]
Bengtsson, L., Holmqvist, M. & Larsson, R. (1998). Strategiska allianser: från marknadsmisslyckande till lärande samarbete. Malmö: Liber Ekonomi.
Bengtsson, M., Kock, S. & Raza-Ullah, T. (2014). The coopetition paradox and tension in coopetition at multiple levels. Industrial Marketing Management, 43(2), ss. 189-198.
doi:10.1016/j.indmarman.2013.11.001
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet: från behov till användning. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bisnode (2018). Vad handlar individbaserad marknadsföring om?
https://www.bisnode.se/kunskap/vara-tankar-om/vad-handlar-individbaserad-marknadsforing-om/ [2021-04-14]
Blomkvist, P. & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer: Examensarbete enligt 4-fasmodellen. Lund: Studentlitteratur.
Cooper, T., Mont, O., Singh, J., Sung, K. & West, K. (2019). Challenges and opportunities for scaling up upcycling businesses – The case of textile and wood upcycling businesses in the UK. Resources, Conservation and Recycling, 150. doi:10.1016/j.resconrec.2019.104439 Ekström, K.M, Salomonson, N. (2012). Nätverk, trådar och spindlar: samverkan för ökad återanvändning och återvinning av kläder och textil. Borås: Högskolan i Borås.
Eskilstuna Energi & Miljö (2019). Så mycket textilier samlar vi in med den rosa påsen.
https://www.eem.se/privat/atervinning/sortera/insamling-rosa-pasen/ [2021-03-15]
European Commission (2018). Impacts of circular economy policies on the labour market:
Final report. Bryssel: Europeiska
Unionen. https://circulareconomy.europa.eu/platform/sites/default/files/ec_2018_-_impacts_of_circular_economy_policies_on_the_labour_market.pdf
European Commission (2020a). Circular Economy Action Plan: For a cleaner and more competitive Europe. Bryssel: Europeiska Unionen.
https://ec.europa.eu/environment/circular-economy/pdf/new_circular_economy_action_plan.pdf
44
European Commission (2020b). Commission announces actions to make Europe’s raw materials supply more secure and sustainable.
https://ec.europa.eu/growth/content/commission-announces-actions-make-europe%E2%80%99s-raw-materials-supply-more-secure-and-sustainable_en [2021-03-12]
Europeiska Unionen (2020). Förordningar, direktiv och andra rättsakter.
https://europa.eu/european-union/law/legal-acts_sv [2021-01-31]
European Parliament (2020). The impact of textile production and waste on the environment (infographic).
https://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/society/20201208STO93327/the-impact-of-textile-production-and-waste-on-the-environment-infographic [2021-01-31]
European Parliament (2021). The impact of textile production and waste on the environment (infographic).
https://www.europarl.europa.eu/news/en/headlines/society/20201208STO93327/the-impact-of-textile-production-and-waste-on-the-environment-infographic [2021-03-11]
Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EC om avfall (EUT L 150/109, 14.6.2018).
FN-förbundet (2012). FN-fakta: hållbar utveckling (FN-fakta nr 2/12).
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/faktablad/attachment/faktablad-2-12-hallbar-utveckling/
FN-förbundet (u.å.a). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/ [2021-03-14]
FN-förbundet (u.å.b). Mål 9: hållbar industri, innovationer och infrastruktur. https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/M%C3%A5l-9.pdf [2021-03-21]
FN-förbundet (u.å.c). Mål 12: hållbar konsumtion och produktion. https://fn.se/wp-content/uploads/2018/03/M%C3%A5l-12.pdf [2021-03-21]
Fretex (u.å.). About Fretex. https://www.fretex.no/om-fretex/about-fretex [2021-03-08]
Frick, P. & Hedenmark, M. (2016). Vad är cirkulär ekonomi? Stockholm: Re-Makers.
Fujitsu (u.å.). RFID Tags for Fashion Apparel and
Accessories. https://www.fujitsu.com/us/Images/RFID_WT-A533L_WT-A522LA-042017.pdf [2021-03-21]
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (u.å.a). Ny anläggning för sortering av plastförpackningar. https://www.ftiab.se/plastanlaggning.html [2021-03-16]
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (u.å.b). Om förpacknings- och tidningsinsamlingen.
https://www.ftiab.se/148.html [2021-03-13]
45
Förpacknings- och tidningsinsamlingen (u.å.c). Vi ger pappersförpackningarna nytt liv!
https://www.ftiab.se/219.html [2021-04-18]
Gustavsen, B. & Hofmaier, B. (1997). Nätverk som utvecklingsstrategi.
Stockholm: SNS Förlag.
Hau, L. & Özer, Ö. (2007). Unlocking the value of RFID. Production and operations management, 16(1), ss. 40-64. doi:10.1111/j.1937-5956.2007.tb00165.x
Hutton, M. & Woodland, R. (2012). Evaluating Organizational Collaborations: Suggested Entry Points and Strategies. American Journal of Evaluation, 33(3), ss. 367-383.
doi:10.1177/1098214012440028
I:Collect (u.å.). I:CO Closes Loops. https://www.ico-spirit.com/en/services/ [2021-03-08]
International Solid Waste Association (ISWA) (2017). Waste sorting plants: Extracting value from waste.
IVL Svenska Miljöinstitutet (2002). Manuell och maskinell sortering av avfall - nationella och internationella erfarenheter av teknik och arbetsmiljö. Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
https://www.ivl.se/download/18.34244ba71728fcb3f3f624/1591704292282/B1452.pdf Jakobsson, E., Svensson, L. & Åberg, C. (2001). Utvecklingskraften i nätverk - om lärande mellan företag. Stockholm: Santérus Förlag.
Januariöverenskommelsen (u.å.). Januariöverenskommelsen.
https://www.januarioverenskommelsen.se/ [2021-04-16]
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Jutterström, M. & Norberg, P. (2011). Företagsansvar – CSR som managementindé.
Lund: Studentlitteratur.
Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademin (IVA) (2020). Resurseffektiv textil i Sverige – Textil från avfall till resurs. Stockholm: IVA.
https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/resurseffektivitet-och-cirkular-ekonomi/201911-iva-rece-branschrapport-textil-l.pdf
Laitala, K. & Grimstad Klepp, I. (2018). Motivations for and against second-hand clothing acquisition. Oslo: Oslo Metropolitan University.
https://oda.oslomet.no/bitstream/handle/10642/6638/REUSE%20motivations%20-%20proofread%20version%20with%20figures.pdf?sequence=3&isAllowed=y
Larsson, C-H. (2019). Hållbar utveckling: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Karlskrona: Factlab
Lunds Universitet (2020). Vad är hållbarhet? https://www.hallbarhet.lu.se/forskning/vad-ar-hallbarhet [2021-03-19]
46
Mistra future fashion (2018). Developments in global markets for used textiles and implications for reuse and recycling (Rapport 2018:4). Göteborg: Mistra future fashion.
http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2018/09/Mistra-Future-Fashion-2018.04-M-Elander-D.3.3.4.1.pdf
Mistra future fashion (2019). Environmental assessment of Swedish clothing consumption - six garments, sustainable futures (Rapport 2019:05). Göteborg: Mistra future fashion.
http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2019/08/G.Sandin-Environmental-assessment-of-Swedish-clothing-consumption.MistraFutureFashionReport-2019.05.pdf Miva (2020). Producentansvar.
https://miva.se/avfallochatervinning/sorteraavfall/producentansvar.4.41ff12231266c40a5bf80 00198.html [2021-03-19]
Myrorna (u.å.). Så hanterar vi gåvorna.
https://www.myrorna.se/ommyrorna/sa-hanterar-vi-gavorna/ [2021-03-08]
Myrorna (2018). Så använder svenskarna - En rapport från Myrorna. Stockholm: Myrorna.
https://www.myrorna.se/app/uploads/sa-anvander-svenskarna-en-rapport-fran-myrorna-2018.pdf
Nationalencyklopedin (u.å.a). Brundtlandrapporten. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2021-03-18]
Nationalencyklopedin (u.å.b). Cirkulär ekonomi. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2021-02-01]
Nationalencyklopedin (u.å.c). CSR. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2021-03-19]
Nationalencyklopedin (u.å.d). Hållbar utveckling. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2021-03-18]
Nationalencyklopedin (u.å.e). Materialbolag. Tillgänglig: Nationalencyklopedin.
[2021-04-18]
Nationalencyklopedin (u.å.f). Samarbete. Tillgänglig: Nationalencyklopedin. [2021-04-12]
Naturskyddsföreningen (u.å.). Cirkulär ekonomi - istället för slängsamhället.
https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi [2021-03-13]
Naturskyddsföreningen (2017). Rätt plast på rätt plats: om svårnedbrytbar plast i naturen och plastens roll i den cirkulära ekonomin. Stockholm: Naturskyddsföreningen.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/ratt_plast_pa_ratt_plats_0.pdf
Naturvårdsverket (2015). Textilåtervinning: Tekniska möjligheter och utmaningar.
Stockholm: Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6685-7.pdf?pid=15536
47
Naturvårdsverket (2016). Förslag om hantering av textilier – Redovisning av regeringsuppdrag. Stockholm: Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/uppdelat-efter-omrade/hallbar-konsumtion/redovisning-regeringsuppdrag-hantering-textilier-2016-09-26.pdf
Naturvårdsverket (2019). Textilavfall och cirkulära textilflöden.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Textilavfall/ [2021-02-01]
Naturvårdsverket (2020a). Kommunalt avfall. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Kommunalt-avfall/
[2021-03-15]
Naturvårdsverket (2020b). Producentansvar.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/ [2021-03-03]
Naturvårdsverket (2020c). Producentansvar för däck. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Producentansvar/Dack/ [2021-01-30]
Naturvårdsverket (2020d). Vägledning om producentansvar.
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Producentansvar/
[2021-01-30]
Naturvårdsverket (2021). Textilavfall, insamling.
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Textilavfall/
[2021-04-06]
Nordiska Ministerrådet (2014). Towards a Nordic textile strategy (TemaNord 2014:538).
Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:720964/FULLTEXT01.pdf
Nordiska Ministerrådet (2016). Exports of Nordic Used Textiles: Fate, benefits and impacts (TemaNord 2016:558). Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1057017/FULLTEXT03.pdf
Ostrom, E. (2009). Allmänningen som samhällsinstitution. Lund: Arkiv Förlag.
Psykologifabriken (2017). Mänskliga naturresurser.
https://www.psykologifabriken.se/manskliga-naturresurser/ [2021-04-07]
Regeringskansliet (2020a). Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige.
Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/4a3baa/contentassets/619d1bb3588446deb6dac198f2fe4120/20081 4_ce_webb.pdf
48
Regeringskansliet (2020b). Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.
https://www.regeringen.se/regeringens- politik/finansmarknad/taxonomi-ska-gora-det-enklare-att-identifiera-och-jamfora-miljomassigt-hallbara-investeringar/ [2021-03-17]
Regeringskansliet (2021). Cirkulär ekonomi - handlingsplan för omställning av Sverige.
Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2021/01/cirkular-ekonomi---handlingsplan-for-omstallning-av-sverige/
Regeringskansliet (u.å.). Agenda 2030 och globala målen.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ [2021-03-14]
Renewcell (u.å.). About Renewcell.
https://www.renewcell.com/en/section/about-renewcell/ [2021-03-21]
Research Institutes of Sweden (RISE) (u.å.). Informationssystem för framtidens textilier (RFID).
https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/informationssystem-for-framtidens-textilier-rfid [2021-03-21]
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.
Stockholmsregionens Avfallsråd (2008). Producentansvar.
http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=123 [2021-03-13]
Stockholm vatten och avfall (2019). Sortera textil och kläder.
https://www.stockholmvattenochavfall.se/avfall-och-atervinning/sortera-dina-sopor/privatkund/sortera-dina-sopor/textil-och-klader/ [2021-03-07]
Styhre, A. (2011). Knowledge Sharing in Professions: Roles and Identity in Expert Communities. Aldershot: Gower Publishment.
Svenska MiljöEmissionsData (2011). Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall (Rapport 2011:46). Norrköping: SMED.
http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1115123/FULLTEXT01.pdf
Svenska MiljöEmissionsData (2016). Plockanalyser av textilier i hushållens restavfall (Rapport 2016:176). Norrköping: SMED.
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/regeringsuppdrag/2016/redovisade/plockanalyser-av-textilier-i-hushallens-restavfall-smed-rapport-2016-06-17.pdf
Svenska MiljöEmissionsData (2018). Svenska textilflöden - textilflöden från välgörenhet och utvalda verksamheter (Rapport 2018:2). Norrköping: SMED.
http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1241255/FULLTEXT01.pdf Svensk Handel (2015). Hållbar handel är lönsam handel. Stockholm: Svensk Handel.
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/hallbar-handel/hallbarhetsundersokning-20152.pdf
49 Sveriges avfallsportal (2021). Avfallstrappan.
https://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/saa-styrs-avfallet/avfallstrappan/ [2021-03-16]
Swerea IVF (2018). Klimatdata för textilier (Uppdragsrapport 27402). Mölndal: Swerea IVF.
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- sverige/uppdelat-efter-omrade/hallbar-konsumtion/rapport-klimatdata-for-textilier-swerea-2018.pdf
Sysav (2020). Om anläggningen.
https://www.sysav.se/om-oss/forskning-och-projekt/siptex/ [2021-03-07]
Sälj! (2018). Nya trenden: Sälj klimatsmart!
https://www.saljarnas.se/salj/artiklar/2018/10/nya-trenden-salj-klimatsmart [2021-03-18]
Textile Exchange (2020). Preferred Fiber & Materials: Market Report 2020.
Lamesa: Textile Exchange.
https://textileexchange.org/wp-content/uploads/2020/06/Textile-Exchange_Preferred-Fiber-Material-Market-Report_2020.pdf
United Nations (u.å.). Social Sustainability. https://www.unglobalcompact.org/what-is-gc/our-work/social [2021-06-11]
Utredningen om producentansvar för textil (2020). Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2020:72). Stockholm: Miljödepartementet.
Världsnaturfonden (2019). Overshoot Day 29 juli: Jordens förnybara resurser slut för i år [pressmeddelande], 29 juli.
Wargön Innovation (u.å.a). Etablering av test- och demo-anläggning för textila resurser.
https://wargoninnovation.se/projekt/wargotex-development/ [2021-02-09]
Wargön Innovation (u.å.b). Ny teknologi sorterade kläder från Vargön.
https://wargoninnovation.se/2018/03/sorteringspiloten-avslutad/ [2021-02-09]
Wargön Innovation (u.å.c). Om Wargön Innovation.
https://wargoninnovation.se/om/ [2021-02-09]
Wargön Innovation (2017). Affärsplan: En industriell nordisk sorteringsanläggning för kläder och textilier [internt material]. Vargön: Wargön Innovation.