4.8.1 Samarbete - respondent A
Respondent A, som arbetar på en ideell organisation, berättar att deras verksamhet ingår i en paraplyorganisation med flera olika ideella aktörer och välgörenhetsaktörer med ett tätt samarbete. Deras mål och avsikt med respektive verksamhets existens kan skilja sig något åt, vilket kan skapa utmaningar vid samarbeten. Däremot tror respondenten att det kommande producentansvaret kommer knyta samman dem och bli en av deras gemensamma sakfrågor.
Det finns även andra olikheter, några bedriver egen logistikverksamhet och har insamling i egen regi, medan några har butiker dit konsumenter lämnar in textilier. Kommersiella
26
textilaktörer kan se en vinning i att samarbeta med ideella aktörer för att det skapar ett
underlag för deras välvilja till en miljöanpassning. I samarbetet upplåter ofta klädbutikerna en bit yta för insamlingskärl, men de ideella aktörerna behöver dock få ut något mer än några kvadratmeter i respektive butik. Exempelvis skulle de kunna få ta del av butikens egna restprodukter eller ta emot någon form av ersättning. Respondent A berättar vidare att de använder sig av olika insamlingspunkter som boxar och i egna butiker, men att de även samarbetar med kommuner i olika projekt där de åker med och samlar in bland annat textilier.
Allt insamlat material måste ha en manuell hantering i första led oavsett vem som står för insamlingen, där krävs det speciell kompetens för att kunna sortera ut det högkvalitativa materialet som kan säljas vidare. Automatisk sorteringen kan vara effektivt och till stor hjälp, om tekniken är välutvecklad. Som det är idag går det inte med automatisk sortering att sortera ut till återanvändning och därmed har hela poängen missats. Därför belyser respondent A återigen vikten av att ha manuell sortering för att kunna följa miljömålen enligt
avfallshierarkin.
När producentansvaret kom på tal diskuterades det att förslaget som lagts fram inte innehåller någon konkret politisk styrning och att det är troligt att insamlingssystemet kommer drivas och ägas av Svensk Handel, TEKO samt textilimportörer. Respondenten berättar vidare att denne har svårt att se hur konsekvensanalysen, med ett förslag på en avgift på 23 öre per t-shirt, kommer kunna bära systemet vid en inkludering av hanteringen. Det finns en rädsla hos ideella aktörer att bli av med material i samband med ett producentansvar, även om
respondent A inte tror att det kommer att ske nu och anser att branschen behöver mötas i frågan. Samtidigt menar respondent A att de ideella aktörerna i framtiden kan anta ett uppdrag att hantera en del av det insamlade materialet som producentansvaret kommer att generera, detta mot en ersättning.
4.8.2 Samarbete - respondent B
Respondent B, som arbetar på en stor klädkedja, berättar att textilbranschen är en liten värld där alla känner alla och varandras projekt. Respondent B berättar vidare att det troligtvis kommer bildas ett materialbolag och att de inom branschen är ganska överens om vad som bör göras. Det som i första hand borde prioriteras är att sortera ut det som kan återanvändas, och sedan fortsätta att följa avfallshierarkin. Dock kommer det förmodligen att finnas andra påverkande krafter till hur det ska utformas. För att kunna följa avfallshierarkin är det viktigt att ta tillvara på kompetensen som finns hos de ideella aktörerna. De har den kunskap som krävs för att kunna sortera ut vad som kan säljas vidare, det har inte bolag som till exempel I:CO. Respondenten uttrycker en oro över hur det ska gå eftersom dessa aktörer saknar
kompetensen att se vilken modegrad ett plagg har eller om plagget är tillräckligt fräscht för att kunna säljas vidare. Den här klädkedjan har ett system där kunder lämnar in begagnade kläder mot en kompensation i form av 50 kronor rabatt vid köp för minst 300 kronor. De har tidigare använt sig av I:CO, som har tagit hand om dessa insamlade textilier, men har nyligen bytt till Myrorna. Detta då de har en mycket högre andel som går till återanvändning och det är där som den stora miljövinsten ligger. Det var därför ett medvetet val av dem för att kunna förbättra miljönyttan. Vid fiberåtervinning ersätts enbart den jungfruliga fibern och jämfört med att använda jungfruliga material är marginalerna små när det kommer till miljövinsten.
När medborgare tar bilen med sitt textila avfall till insamlingsplatsen finns risken att det inte längre lönar sig ur en miljösynpunkt, berättar respondent B. En annan aspekt är
fiberkvaliteten, det krävs att det går att få ut långa fibrer vid återvinningen för att kunna tillverka plagg med lång hållbarhet. Allt textilmaterial går dock inte att återvinna, men respondenten anser ändå inte att det vore ett rimligt alternativ att använda mono-material och
27
designa med syftet att produkterna ska bli avfall. Detta därför att det krävs olika blandningar för att uppnå slittålighet och komfortegenskaper.
4.8.3 Samarbete - respondent C
Respondent C, som arbetar på en sorteringsanläggning i Europa, berättar att de först sorterar det insamlade materialet manuellt och kontrollerar kvaliteten. Detta för att se om det går att återanvända plaggen, om det är möjligt skickas de vidare till secondhand för försäljning.
Företaget där respondenten arbetar är med i flera forskningsprojekt, som till exempel
WargoTex, för att skapa nätverk och få förståelse för olika aspekter och system i branschen.
Det poängteras att det är viktigt att alla får sin röst hörd vid ett samarbete och att det skapas en tillåtande miljö. Dessutom tror respondenten att en förutsättning för samarbete är att ha
samma värdegrund och arbeta mot ett gemensamt mål, men också att det inte sprids vidare någon sekretessbelagd information, utan att det hålls inom gruppen. Respondenten berättar vidare att samarbete är väldigt viktigt när det nu börjar gå över till mer cirkulära kedjor, istället för att värdekedjorna är linjära. Det börjar synas allt fler pressmeddelanden med olika nischade projekt av aktörer som har arbetat hårt med att utveckla värdekedjan till mer
cirkulär. Samarbete är extra viktigt för att kunna skala upp dessa och för att det ska kunna bli den nya realiteten.
4.8.4 Samarbete - respondent D
Respondent D, som är ansvarig för Utredningen om producentansvar för textil, framhäver de ideella organisationerna och deras kompetens. Alla i samhället måste värdesätta den här professionalismen högre och att det framöver kommer bli brist på kompetent personal. Att den manuella sorteringen på något sätt måste kombineras med den automatiserade sorteringen som håller på att utvecklas nu. Respondent D ger sin personliga åsikt om att det hade varit häftigt om Sverige hade lyckats få ett avtal mellan den privata sektorn och de ideella
organisationerna om förslaget för producentansvaret går igenom. Där de sistnämnda i så fall skulle få ersättning för den manuella sorteringen som de i första hand gör och på så sätt bli en del av de cirkulära kedjorna i en större skala. Med ett kommande producentansvar tror
respondenten att företagen kommer gå samman och bilda ett materialbolag, då det har varit ett vanligt sätt att organisera sig från företagens sida i de andra producentansvaren. I Utredningen om producentansvar för textil har höga målsättningar föreslagits och att dessa ska beslutas i förordning. Målstyrning är den metod som utredningen valt som modell för att genomföra producentansvaret, däremot hur dessa mål ska uppfyllas är i hög utsträckning upp till branschen att bestämma. Det är upp till producenterna själva att bestämma hur stora avgifterna ska vara. Detta för att kunna täcka kostnaderna för att uppfylla målen för producentansvaret.
Respondenten kan se utmaningar med målkonflikter vid genomförandet av förslaget om producentansvar för textil. Exempelvis är vissa material attraktiva för direkt fiber till fiberåtervinning, plagg som egentligen hade kunnat återanvändas eller återvinnas genom re:applikationer. Detta är något som det skulle kunna uppstå diskussioner kring, men även hur samarbetet med de ideella aktörerna ska se ut.
Utöver producentansvaret resonerar respondent D kring olika slags material, att det finns för- och nackdelar med varje enskilt material. Bomull är ett material med stort
användningsområde och är tacksamt att återanvända och återvinna, men
framtagningsprocessen är allt annat än bra. Polyester är ett annat populärt material, om än kritiserat för att inte komma från naturen, dock har det en lång livslängd.
28 4.8.5 Samarbete - respondent E
Respondent E, som arbetar på en utvecklingsarena för sortering som affärsutvecklare, berättade att deras plan inte är att de ska sälja det sorterade materialet i några egna butiker.
Istället ska de ska utföra en tjänst åt textilproducenterna och/eller insamlingsaktörerna och inte själva äga materialet. De vill kunna fokusera på en sak och bli riktigt duktiga på just sortering, utan att behöva tänka på hur olika insamlingar ska gå till eller hur materialet ska säljas vidare, då hade det behövts andra strukturer. På tal om vilka utmaningar som kan uppstå vid ett samarbete tar respondenten upp att det kan uppstå konflikter eftersom flera olika aktörer vill profitera på textilavfallet. Vissa aktörer vill hantera avfallet för den ekonomiska vinningen, medan de ideella organisationerna använder textilavfallet för att finansiera sin verksamhet. Detta gör att det uppstår hinder, som ännu inte lösts, utan respondenten tror på att hitta olika samverkansformer för att båda parter ska kunna få ta del av avgifterna som samlas in, genom till exempel producentansvaret. Respondenten understryker att det är viktigt att utveckla organisationen med marknaden och inte bygga för stort eller för snabbt.
4.8.6 Ekonomiska incitament - respondent A
De ideella organisationerna möjliggör sin verksamhet ekonomiskt genom att plocka ut godbitarna som kan säljas i deras secondhand-verksamheter och är därför i behov av att få in stora volymer textilier. Organisationen, som respondenten arbetar på, vill få fram de bra exemplen på hur det går att arbeta cirkulärt och hur det går att få ekonomi i att hantera ett begagnat flöde. Tidigare har det varit ett ointresse från textilbranschens sida, som har lett till okunskap. Organisationens förhoppning är att kunna bidra med sin syn för att få branschen att ta tag i den textila avfallshanteringen, de kommersiella aktörerna skulle kunna göra det ännu bättre med sina stora resurser. Respondenten tror att det är viktigt från politikers håll att skapa incitament för att utveckla större sorteringsanläggningar i Sverige, men också för att stimulera tekniker och nya affärsmöjligheter för att ta hand om materialet. Inom Europa är de, enligt respondenten, duktiga på att hitta intäktsflöden och har förmågan att se möjligheter inom olika produktkategorier.
För organisationen där respondenten arbetar kostade det, år 2018, 25 kronor för varje kilo textil som sorterades. Detta kilopris kan dock förändras beroende på hur effektiv sorteringen är. På grund av kilopriset ger organisationen inte bort material gratis till kommersiella aktörer i onödan. Respondenten berättar att organisationen ser ett värde i att visa för branschen att det faktiskt kostar att sortera samt hantera materialet och de anser att det är viktigt att producenter förstår att de inte kan få varan gratis. Samtidigt finns en välvilja från textilproducenterna att arbeta mer miljöinriktat, dock anser respondenten att det är svårt för många organisationer att ställa om på riktigt från att mestadels haft fokus på den linjära ekonomiska lönsamheten.
4.8.7 Ekonomiska incitament - respondent B
Respondenten berättar att det finns många återvinningslösningar idag, men att flera av dem inte är testade i stor skala. För att få ekonomi i att använda sig av re:applikationer måste det ske storskaligt. Det är inte ekonomiskt försvarbart för textilproducenter att endast sy om ett fåtal plagg och det kommer inte heller ge någon större miljönytta. Framöver hoppas
respondenten att storskaliga sorteringsanläggningar kommer växa fram i och med
producentansvaret. Detta kan bidra till att producenterna får tillbaka en tillräcklig stor mängd av samma sorts plagg, för att de ska kunna göra en enhetlig lagning av dessa. Likartade
29
lagningar kan göra att kunderna känner igen produkterna och kan bidra till en normalisering av konsumtionen av begagnade plagg.
Det diskuterades kring problematiken att en stor del av de begagnade kläderna nu skeppas till Afrika och om det är rätt att klädföretagen här i Sverige hyllas för detta. När det görs
klimatberäkningar borde hela plaggets livscykel inkluderas och inte endast tills att de når sin destination på andra sidan jorden, anser respondenten.
4.8.8 Ekonomiska incitament - respondent C
Respondent C tar upp att både insamling och sortering av begagnade textilier innebär olika kostnader som måste möjliggöras ekonomiskt. Likt ideella organisationer berättar även respondenten att just deras verksamhet finansieras genom försäljning av textilier med hög kvalitet. Resterande del av de begagnade textilierna som går till återvinning ger inte lika stora intäkter men bidrar också till viss del ekonomiskt.
4.8.9 Ekonomiska incitament - respondent D
Repondent D uttrycker att styrmedel i form av producentansvar kan ses som en
marknadsliberal lösning, branschaktörerna får stort inflytande och kan besluta kring kostnader och utförande. Producenterna sätter produkterna på marknaden och det är också rimligt att det är de som ser till att avfallet som produkterna genererar tas omhand.
Likt andra branscher kan ett samarbete mellan offentliga och privata aktörer behövas för att kunna bygga upp infrastrukturen som krävs och det är främst till en början som stöttning med hjälp av offentliga medel kan behövas. Samtidigt ser respondenten att det hade varit bra om de ideella aktörerna kan få ersättning från privata aktörer för den sortering som de utför. De ideella aktörerna är redan en del av de textila värdekedjorna och skulle kunna få en viktig roll i ett producentansvar.
4.8.10 Ekonomiska incitament - respondent E
För verksamheten där respondent E arbetar är det ett stort fokus på att följa avfallshierarkin, det gör de genom att extrahera så stort värde som möjligt ur det insamlade materialet. I detta fall handlar det om att få ut så mycket säljbara textilier som möjligt som kan gå till
secondhand-aktörer. Nu görs detta manuellt, men det pågår ett arbete med att ta fram sorteringsrobotar som kan fungera som beslutsstöd för sorterarna för att kunna automatisera arbetet ytterligare. Med en mer automatiserad sorteringsprocess går det att få ut en större vinst i snitt per kilo. En annan implementering som respondent E berättar om är möjligheterna med RFID-taggar, att med hjälp av dessa skulle det bli enklare att sortera ut på fler
sorteringsbegrepp.
Respondent E ser att det finns möjligheter till en ekonomisk lönsamhet genom att ha sortering och de strukturer som krävs för detta inom Sverige eller Norden. På så vis kan det
ekonomiska värdet som genereras av sorteringen tas ut här istället för att det exporteras vidare.
30
RESULTAT & ANALYS
I resultat- och analyskapitlet presenteras resultat av analysen som gjorts av det tidigare insamlade empiriska materialet. Med den teoretiska referensramen som grund har det insamlade materialet tolkats och analyserats. Ur detta kapitel kommer diskussionen och slutsatsen i de efterföljande kapitlen att växa fram.