Den svenska textilbranschens väg mot en cirkulär ekonomi

D EN SVENSKA TEXTILBRANSCHENS VÄG MOT EN CIRKULÄR EKONOMI :

E

Högskoleingenjörsutbildning i Industriell Ekonomi Arbetsorganisation och ledarskap

Anna Carlsson Alva Hägerström

i

Program: Industriell Ekonomi – Arbetsorganisation och ledarskap Svensk titel: Den svenska textilbranschens väg mot en cirkulär ekonomi Engelsk titel: The Swedish textile industry's path towards a circular economy Utgivningsår: 2021

Författare: Anna Carlsson & Alva Hägerström Handledare: Andreas Hagen

Examinator: Sara Lorén

Nyckelord: Cirkulär ekonomi, incitament, re:applikationer, samarbete, textilier, återanvändning

ii

Förord

Från den allra första dagen på utbildningen stod det klart för oss att vi skulle ta oss igenom detta och slutligen göra examensarbetet tillsammans. Under dessa åren har två kriterier sakta vuxit fram, examensarbetet fick inte innefatta textil eller miljö. Nu står vi här, tre år senare, och har nyss skrivit klart sista meningen i vårt arbete om just exakt detta. Det är tack vare att Stig Fredriksson ledde oss in på ämnet och introducerade oss för Wargön Innovation som detta arbete möjliggjordes. I takt med varje genomläst rapport och varje steg närmare slutet har vår uppfattning tagit en helomvändning, textil och miljö är ju faktiskt intressant,

utvecklande och givande!

Genom arbetets gång har det varit många givande diskussioner, både med vår handledare på Wargön Innovation, Joel Arnoldsson och de andra sakkunniga inom ämnet som vi har

intervjuat. Ett stort och hjärtligt tack till dig, Joel som under hela arbetet har svarat på oändligt många frågor med stort tålamod, alltid haft tid för oss och varit vårt bollplank genom hela arbetet.

Tack även till vår handledare på Högskolan i Borås och tack till våra tålmodiga familjer som har stått ut med att vi har levt helt i vår egna bubbla. Slutligen, tack till oss själva för att vi tog oss igenom dessa år och gjorde det tillsammans med många djupa diskussioner och många hysteriska skrattanfall, tack!

iii

Sammanfattning

Sverige konsumerar idag som om det finns betydligt mer resurser än vad som faktiskt finns tillgängligt på vår jord och textil är den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Detta har politiker bland annat inom Sverige och på EU-nivå fått upp ögonen för och har tagit fram handlingsplaner för en cirkulär ekonomi. Bland annat har det beslutats om att begagnade textilier ska samlas in separat, senast år 2025, och inte längre får behandlas som hushållsavfall. Sverige har beslutat om ett producentansvar och ett förslag kring hur det ska utformas har tagits fram. Wargön Innovation har en pilotanläggning för sortering av textilavfallet och projektet WargoTex undersöker nu möjligheterna för en uppskalning av pilotanläggningen. Det kommer krävas att branschens aktörer går samman och tillsammans hittar lösningar för hur målen ska uppnås och samtidigt att de ser lönsamheten i den framtida cirkulära kedjan, med morgondagens innovativa tekniker.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som påverkar när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta när det kommer till re:applikationer av textilier. Samt vilka vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi.

För denna rapport har en kvalitativ metod valts och intervjuer med sakkunniga inom olika områden i textilbranschen har utförts. Utöver detta bygger rapporten på litteraturstudier och genom tematisk analys har resultatet vuxit fram.

I resultatet framkommer det att möjligheter kan uppstå när branschen är öppen för att se ett samarbete mellan ideella och privata organisationer, där den insamling och hantering av begagnade textilier som redan finns inte störs. De kan ta hjälp av varandra på så sätt att de automatiska anläggningarna effektivt kan sortera stora mängder utifrån flera olika

sorteringsbegrepp, medan de ideella organisationerna besitter stor kunskap i vilka textilier som kan säljas vidare och återanvändas. På så sätt kan avfallshierarkin följas och prioriteras samt att de olika verksamheterna kan samverka utan bekostnad på varandras verksamheter.

Informationsutbytet genom hela kedjan, från konsumenter till avfallshanterarna måste utökas och mellan aktörerna behöver ett kunskapsutbyte ske på lika villkor för att främja möjligheter för en cirkulär framtid. I detta samarbetsnätverk kan dock utmaningar uppstå, bland annat behöver branschen komma överens om vad som egentligen är det mest hållbara, något som krävs för att kunna arbeta vidare mot målen.

För att skapa ekonomiska incitament mot en cirkularitet kan differentierade avgifter införas i producentansvaret, där material som inte uppfyller vissa miljökrav ska innebära högre avgifter än mer hållbara alternativ. Lönsamhet inom den svenska marknaden kan även uppstå när det textila avfallet sorteras och återförs i det svenska kretsloppet, något som också kan sätta Sverige på kartan och skapa nya arbetstillfällen. För textilproducenterna kan de ekonomiska fördelarna uppstå först när de vågar ta steget och ställa om fullt ut, då öppnas många

möjligheter. Det kan till en början behövas ekonomisk stöttning med offentliga medel, exempelvis i form av skattelättnader och bidrag för att kunna ställa om. Användandet av begagnat material har ekonomiska fördelar eftersom priserna inte varierar i samma utsträckning som jungfruliga material, dessutom minskas beroendet av råvaror från andra länder. Andra fördelar för producenterna är att det med en normalisering av textila

re:applikationer och ett gediget CSR-arbete finns det marknadsandelar att plocka, eftersom fler konsumenter väljer de mest hållbara alternativen.

iv

Abstract

Currently Sweden consumes significantly more per capita than its share of available planetary resources and textiles are the fifth highest contributor to greenhouse gas emissions.

Governments in Sweden and at EU level, among others, have become aware and action plans for circular economy related to textiles are being implemented. The Swedish government has decided that used textiles no longer will be treated as household waste, and by 2025 the textiles need to be collected separately. In Sweden it has been decided to implement extended producer responsibility (ERP) and a proposal for how it should be enforced is in place.

Wargön Innovation has established a pilot sorting plant for the textile waste and the

WargoTex project is now investigating the possibilities for upscaling. In order to achieve the goals as well as making the future circular chain profitable, the industry will be required to collaborate and find common solutions with tomorrow's innovative technologies.

The purpose of the report is to investigate which aspects affect when many actors are to be interconnected and cooperate when it comes to re:applications of textiles. And what gains there are to be made for textile companies with the circular economy of the future.

For this report, a qualitative method has been chosen and interviews have been conducted with experts from various textile industry sectors. In addition to this, the report is based on literature studies and the results have emerged through thematic analysis.

The results of this study show that opportunities can arise for the industry when they are open to collaboration with non-profit and private organizations, as long as the already existing collection and handling of used textiles is not disrupted. They can help each other by letting the automated facilities efficiently sort large quantities based on several different sorting concepts, while the non-profit organizations possess great knowledge in which textiles can be resold and reused. In this way, the waste hierarchy can be followed and prioritized, and the concerned parties can operate together without interfering with each other's activities. The exchange of information throughout the chain, from consumers to waste managers must be extended and the actors must exchange knowledge between each other on equal terms to promote opportunities for a circular future. However, in this arena of cooperation this might be challenging, especially since the industry needs to agree on what is sustainable, which is a factor that has been shown to be crucial in this study.

In order to create financial incentives towards circularity, introduction of differentiated fees in the ERP could be feasible, where materials that do not meet certain environmental

requirements involve higher fees than the more sustainable alternatives. The Swedish market can expect profitability if the textile waste is sorted and brought back to the Swedish cycle.

This can also make Sweden stand out from other countries and lead to new job opportunities.

For textile manufacturers the economic benefits can only arise with the willingness to change and many opportunities reveal themselves if they have the courage to follow it through.

However, financial support with public funding may be needed in an early stage towards a circular economy, for example through tax reliefs and government grants. The use of recycled materials has economic benefits as its price does not vary to the same extent as virgin

materials, in addition it also reduces dependence on raw materials from other countries. Other advantages for the manufacturers are that with a normalization of textile re:applications, solid CSR and more consumers choosing the most sustainable alternatives, there are market shares to gain.

v

Innehållsförteckning

Terminologi ... 1

INLEDNING ... 3

1.1Bakgrund ... 3

1.2Om Wargön Innovation ... 5

1.3Problemformulering ... 5

1.4Syfte ... 6

1.4.1 Frågeställningar ... 6

1.5Avgränsningar ... 6

TEORETISK REFERENSRAM ... 7

2.1Cirkulär ekonomi ... 7

2.2Hållbar utveckling ... 8

2.2.1 CSR ... 9

2.3Återanvändning och återvinning av textil ... 9

2.4Kommunalt avfall ... 10

2.5Producentansvar ... 11

2.6Sorteringsanläggningar ... 11

2.7Samarbete ... 12

2.7.1 Nätverk ... 13

2.8Mål och styrmedel från myndigheter ... 13

2.8.1 Agenda 2030 ... 13

2.8.2 EU ... 13

METOD ... 15

3.1Val av metod ... 15

3.2Urval ... 15

3.3Intervjuprocedur ... 16

3.4Dataanalys ... 17

3.5Reliabilitet och validitet ... 17

vi

EMPIRI ... 19

4.1Textilavfall i nuläget ... 19

4.2Textilkonsumtion ... 19

4.3Tekniker för återanvändning och återvinning av textil ... 21

4.4Producentansvar för textil ... 21

4.5Samarbete mellan flera aktörer ... 23

4.6Incitament ... 23

4.7Mål och styrmedel som rör textil ... 25

4.7.1 FN ... 25

4.7.2 EU ... 25

4.8Sammanställning intervjuer ... 25

4.8.1 Samarbete - respondent A ... 25

4.8.2 Samarbete - respondent B ... 26

4.8.3 Samarbete - respondent C ... 27

4.8.4 Samarbete - respondent D ... 27

4.8.5 Samarbete - respondent E ... 28

4.8.6 Ekonomiska incitament - respondent A ... 28

4.8.7 Ekonomiska incitament - respondent B ... 28

4.8.8 Ekonomiska incitament - respondent C ... 29

4.8.9 Ekonomiska incitament - respondent D ... 29

4.8.10 Ekonomiska incitament - respondent E ... 29

RESULTAT & ANALYS... 30

5.1Samarbete med ideella organisationer ... 30

5.2Effektivisering med hjälp av samarbete ... 31

5.3Samarbetsarena ... 32

5.4Samarbete med modeindustrin ... 33

5.5Ekonomisk vinning genom sortering ... 34

5.6Lönsamhet inom landet ... 35

5.7Sammanställning av resultat & analys ... 36

DISKUSSION ... 38

6.1Prispressat och låga marginaler ... 38

6.2Medelklassen ökar globalt ... 38

vii

6.3Högre påverkan hos yngre ... 39

6.4Normalisering av re:applikationer ... 39

6.5Framtiden för de ideella organisationerna ... 40

6.6Värdecheckar, både miljönytta och konsumtion ... 40

6.7Förslag på fortsatt utredning ... 41

SLUTSATS ... 42

REFERENSER ... 43

Bilaga 1 – Inledning intervjuguide ... Bilaga 2 – Intervjuguide respondent A ... Bilaga 3 – Intervjuguide respondent B ... Bilaga 4 – Intervjuguide respondent C ... Bilaga 5 – Intervjuguide respondent D ... Bilaga 6 – Intervjuguide respondent E ...

Figurförteckning

Figur 2: Hållbarhet och dess beståndsdelar ... 9

Figur 3: Avfallshierarkin ... 10

Tabellförteckning

Tabell 2: Identifierade möjligheter och utmaningar ... 36

1

Terminologi

Avfallshierarkin - reglering från EU som anger prioriteringen för hur avfall ska tas omhand

Cirkulär ekonomi - system som byggs upp på ett sådant sätt att de ändliga resurserna inte förbrukas, utan istället återanvänds och återinförs i kretsloppet

Direktiv - olika mål som länderna inom EU ska åstadkomma genom valfritt tillvägagångssätt Fast fashion - stora modekedjor som till ett lågt pris levererar det senaste modet

Fiberåtervinning - textilavfallet bryts ner till dess fibersammansättning som sedan används för att tillverka nytt textilt material

Green washing - när verksamheter försöker skapa en bild av att värna mer om miljön än vad de faktiskt gör

Grön taxonomi - ett verktyg som används för att särskilja miljömässigt hållbara investeringar Handlingsplan - en plan för hur uppsatta mål ska nås

Jungfruliga råvaror - resurser som tagits direkt från ursprungskällan och som det inte finns en oändlig tillgång av

Linjär ekonomi - präglas av att resurser används till att producera produkter som sedan konsumeras och till sist slängs. Detta ger kortvariga vinster, men gör samtidigt att resurser förbrukas och inte tas tillvara på och jordens resurser riskerar därför att ta slut

Mono-material - material som bara består av ett slags material eller fiber istället för en blandning

Nära infraröd spektroskopi - används för sortering av textilier och kan identifiera olika sorteringsbegrepp

Producentansvar - producenter tar ekonomiskt och praktiskt ansvar för hela produktens livscykel, även när den anses vara avfall

Re:applikationer - samlingsnamn för re:furbish, re:couple, re:construct Re:construct - när plagget plockas isär och görs om till en helt ny produkt Re:couple - plagget uppgraderas genom exempelvis nytt tryck eller färg Re:furbish - små justeringar av plagget för att nå dess ursprungliga skick

RFID - elektronisk tagg som kan användas för spårning av olika produkter och tjänster Svensk Handel - en arbetsgivarorganisation för frågor som rör detalj-, parti-, och e-handeln

2

TEKO - bransch- och arbetsgivarorganisation för olika textilföretag

Uppcykling - återanvändning och återvinning av produkter som blivit avfall på ett sätt som gör att det nya värdet är högre än det nuvarande

Återanvändning - förbrukade produkter som används på nytt Återvinning - använt material används på nytt i ny form

3

INLEDNING

Under detta kapitel presenteras bakgrundsinformation som har lett fram till denna rapport och senare presenteras även rapportens syfte, frågeställningar och avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Det finns bara ett jordklot, ändå lever jordens befolkning som att det nästan finns två stycken, Sveriges befolkning konsumerar dock som att det finns fyra (Världsnaturfonden (WWF) 2019). Enligt EU-kommissionen kommer den globala konsumtionen att öka och inom de närmsta 40 åren beräknas konsumtionen av råmaterial som fossila bränslen, metaller,

biomassa och mineraler fördubblas. Samtidigt förväntas mängden avfall, år 2050, ha ökat med 70 procent. Textilier, som den här rapporten kommer att belysa, är efter mat, bostäder och transporter, den kategori som förbrukar mest råvaror och vatten. Dessutom är textilier den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser (European Commission 2020a). Fast fashion med kläder till lågt pris och en ständig förändring av klädmodet har bidragit till en stor ökning av andelen kläder som produceras och slängs, globalt uppskattas det att mindre än en procent av alla textilier återvinns (European Commission 2020a;

European Parliament 2020). Som ett resultat av detta har konsumtionen av kläder inom den Europeiska Unionen (EU) ökat med 40 procent de senaste 25 åren. Varje år förbrukar den genomsnittliga EU-medborgaren ungefär 26 kilo textilier och av dessa slängs 11 kilo (European Parliament 2020).

EU vill angripa denna negativa miljöpåverkan genom att driva marknaden mot en cirkulär ekonomi. En ny handlingsplan för cirkulär ekonomi togs fram av Europeiska (EU)

kommissionen i början av år 2020. Den del i handlingsplanen som berör textilier syftar bland annat till att främja återanvändningen och innovation inom branschen (European Parliament 2020). Denna rapport kommer att identifiera möjligheter och utmaningar med ett samarbete inom textilbranschen för en cirkulär kedja, samt att finna ekonomiska vinningar med en sådan omställning.

Cirkulär ekonomi är ett slags kretslopp där det som tillverkas utnyttjas genom återanvändning och återvinning, detta görs så många gånger som produkten tillåter, allt för att minimera avfallet och användandet av nya råvaror (Naturskyddsföreningen 2017). I dagens samhälle har vi en linjär ekonomi, med produkter som tillverkas, används och sedan slängs, detta är något som nu ska motverkas med införandet av cirkulär ekonomi (Nationalencyklopedin (NE) u.å.b). En cirkulär ekonomi i EU skulle kunna öka BNP till år 2030 med 0,5 procent och samtidigt beräknas det kunna generera 700 000 nya arbetstillfällen (European Commission 2018). Tillverkande företag i EU lägger i genomsnitt 40 procent av sina kostnader på material, därför skulle en cirkulär ekonomi kunna öka lönsamheten för företagen och minska

osäkerheten, eftersom de inte skulle drabbas av variationer i pris för råvaror. Dessutom skulle företagen och Europa i stort bli mindre beroende av den primära råvarutillgången (European Commission 2020a).

Som ett steg mot en bättre avfallshantering för bland annat textilier omarbetades EU:s

avfallsdirektiv år 2018. Enligt Europaparlamentet och rådets direktiv 2018/851 av den 30 maj 2018 som är en ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall, är en av förändringarna att

medlemsstaterna måste ombesörja att textilier samlas in separat senast 1 januari 2025. Med direktiv menas mål som länderna inom EU ska åstadkomma genom valfritt tillvägagångssätt

4

(Europeiska Unionen 2020). Den svenska regeringen har på grund av de nya EU-direktiven gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förslag kring hur värdeflödeskedjan för textilier ska förbättras och bli mer hållbar. I Sverige beräknas textilkonsumtionen uppgå till cirka 14 kilo per person och år, av detta slängs i genomsnitt 8 kilo som vanligt restavfall (Svenska MiljöEmissionsData (SMED) 2011; SMED 2016). Även inom branscher som sjukvård, transport och inredning genereras stora mängder uttjänta och semiuttjänta textilier (SMED 2018). År 2016 kom Naturvårdsverket med två konkreta mål för att textilkedjan ska bli mer hållbar. Det första målet innebär en minskning med 60 procent av mängden textilier som slängs i restavfallet till år 2025 jämfört med år 2015, vilket motsvarar max 3 kilo per person och år. Detta skulle innebära att mängden insamlad och återvunnen volym kommer att stiga från 25 000 ton per år till 75 000 ton, alltså en ökning med 50 000 ton (Naturvårdsverket 2016). Naturvårdsverkets andra mål innebär att avfallshierarkin ska appliceras och man ska i möjligaste mån försöka återvinna textilavfallet till nya textilier. Av det textilavfall som insamlas separat är målet att 90 procent ska återanvändas eller återvinnas fram till år 2025 (Naturvårdsverket 2019). För att kunna realisera dessa två mål har Naturvårdsverket även tagit fram två lagförslag där det ena syftar till att införa ett utsorteringskrav i

avfallsförordningen. Det skulle medföra att kommunen ska ansvara för att textilier ska samlas in separat, eller delegera ansvaret till annan part. Det andra lagförslaget syftar till att införa ett producentansvar, där producenterna av textilier ska ha ett lagstadgat ansvar för att

textilavfallet samlas in och förvaltas, likt hanteringen kring däck i Sverige (Naturvårdsverket 2020c; Naturvårdsverket 2020d). I samband med januariöverenskommelsen beslutades det att ett producentansvar skulle införas och en utredning tillsattes (Januariöverenskommelsen u.å.).

Tidigare i år kom Sveriges regering ut med en handlingsplan för hur Sverige ska ställas om till en cirkulär ekonomi. I den uttrycker de en positiv inställning till EU-kommissionens plan och har en hög målsättning som innebär att Sverige ska ligga i framkant när det kommer till de åtgärder som EU-kommissionen beskriver. EU:s handlingsplan syftar till att öka

användandet av återvunnet material vid produktion av nya produkter, vilket ses som något positivt av regeringen. De menar dessutom att det är viktigt att det återvunna materialet håller lika hög kvalitet och säkerhet som nytt material. För att lyckas med en cirkulär ekonomi betonar regeringen vikten av att produkter utformas på ett sådant sätt att de kan återvinnas upprepade gånger, materialvalet är då en viktig aspekt att ta hänsyn till (Regeringskansliet 2021).

När det kommer till textilier, som har en stor miljöpåverkan, har regeringen valt

Naturvårdsverkets linje och kommer att införa producentansvar som innebär att producenter av textilier ska se till att dessa samlas in separat före år 2025. Naturvårdsverket får

tillsammans med Kemikalieinspektionen ett ansvar att under år 2021 samordna möten för att främja en minskning av den miljöpåverkan som textilbranschen medför. Regeringen har fastslagit att Högskolan i Borås ska fungera som en utgångspunkt för att gagna utvecklingen mot cirkularitet av textilier och på så sätt få fram hållbara textilier. Naturvårdsverket har även fått i uppdrag från regeringen att rapportera och redovisa hur de arbetar för att kunna få Sverige att ställa om till en cirkulär ekonomi (Regeringskansliet 2021).

Efter införandet av det nya förbudet blir det inte längre tillåtet att förbränna eller deponera det textilavfall som samlas in separat i syftet att återanvändas eller återvinnas. För att få in nya innovativa lösningar för hur avfallet ska tas hand om, har en utredning påbörjats. Detta för att kunna utöka alternativen som verksamheter kan välja mellan inom frivalet som finns för avfallshantering. De belyser också vikten av att öka kunskapen kring materialflöden samt för- och nackdelar med olika material (Regeringskansliet 2021).

5

1.2 Om Wargön Innovation

Wargön Innovation har varit aktivt sedan 2019, ägs av Innovatum AB och finansieras av EU, Västra Götalandsregionen, Vänersborgs kommun och Fyrbodal. Wargön Innovation arbetar med att främja olika innovationsprojekt, och är nu väletablerade inom området. Deras mål är att möjliggöra att småskaliga idéer kan realiseras och nå marknaden. Företaget arbetar med flera olika projekt, däribland WargoTex Development (WargoTex), vilket denna rapport belyser (Wargön Innovation u.å.c).

WargoTex är ett projekt som arbetar med att utveckla tekniker för re:applikationer av textilier, detta på grund av att det saknas storskaliga system för insamling, sortering och

återanvändning av textilier i Sverige. Re:applikationer är ett samlingsnamn för olika processer för återanvändning och återvinning av begagnade textilier. Detta projekt arbetar nu med att ta fram bättre metoder för att ta tillvara på alla resurser som idag går till spillo (Wargön

Innovation u.å.a). Projektet har upprättat en pilotanläggning i Vargön med en textilscanner som använder sig av nära infraröd spektroskopi för att sortera ut färger samt olika slags

material så som bomull, ull, polyester och diverse blandningar. Scannern har för tillfället cirka 50 olika sorteringsbegrepp, men klarar av ännu fler om det blir aktuellt och kan sortera

textilier mycket bättre och mer effektivt än vad det mänskliga ögat klarar av (Wargön Innovation u.å.b).

Målet med projektet är att pilotanläggningen, som nu finns på plats, ska skalas upp till en fullskalig sorteringsanläggning. Kalkyler som tidigare gjorts i projektet visar att 10 000 ton/år är den minsta volym som krävs för att det ska kunna realiseras. Siffrorna utgår från att

kvaliteten på de insamlade textilierna är densamma som de nuvarande textilier som finns i rörelse. Det är dock sannolikt att kvaliteten på de textilier som nu finns i hushållsavfallet och som i framtiden förväntas nå sorteringsanläggningen är av en sämre kvalitet. Det gör att högre volymer krävs för att sorteringsanläggningen ska kunna vara möjlig ur en ekonomisk

synvinkel (Wargön Innovation 2017).

De beräkningar som gjorts visar att en anläggning som hanterar 10 000 ton textilier på en årlig basis kommer att omsätta runt 70-80 miljoner kronor per år. Sverige är ett land med en liten textilproduktion, men med en desto högre konsumtion. Trots att Sverige är en liten ekonomi skulle det krävas en anläggning som kan hantera 60 000 ton årligen redan år 2025 för att kunna nå Naturvårdsverkets mål. I det fall beräknar WargoTex att anläggningen skulle generera 100 nya arbetstillfällen och omsätta mer än 200 miljoner kronor årligen. WargoTex poängterar dock vikten av att en framtida lagändring ger anledningar och möjliggör för innovationer inom området i den svenska textilmarknaden (Wargön innovation 2017).

Sammanfattningsvis är det inte svårt att förstå de positiva effekterna som den här typen av cirkulära system innebär för exempelvis miljön, problemet är snarare den ekonomiska vinningen. Hur de anslutande aktörerna ska kunna tjäna på att vara delaktiga i en cirkulär kedja är därför en viktig fråga.

1.3 Problemformulering

Dagens textilkonsumtion influeras av fast fashion med stora klädkedjor som levererar det senaste modet till ett lågt pris. I Sverige används jeans i genomsnitt 240 gånger, en klänning 26 gånger och en t-shirt 30 gånger (Mistra future fashion 2019). Största delen av textilierna slängs sedan i restavfallet, men i de fall de lämnas vidare till välgörenhetsorganisationer

6

exporteras det oftast vidare till bland annat Öst- och Centraleuropa. Där sorteras det innan det exporteras till utvecklingsländer där textilierna återanvänds (Nordiska Ministerrådet 2016).

Bara i Sverige föranledde textilkonsumtionen, år 2017, att 4,2 miljoner ton växthusgaser släpptes ut, vilket är en ökning med cirka 1 miljon ton sedan år 2000. Den största mängden av utsläppen, cirka 80 procent, sker vid produktionen av nya textilier, resterande del kommer från konsumenter och hantering av avfallet (Swerea IVF 2018). Tillverkningen av textilfibrer kräver dessutom i dagsläget stora mängder jungfruliga råvaror, vilket det inte finns en oändlig tillgång av (Textile Exchange 2020; Frick & Hedenmark 2016). Ett producentansvar ska införas och det kommer leda till att producenterna kommer bli tvingade till att ta hand om det textila avfallet. Dessutom i Utredningen om ett producentansvar för textilier (2020)

framkommer det att det är upp till textilbranschen själva att sätta upp ramar för hur detta producentansvar ska gå till och aktörerna på textilmarknaden kommer tvingas till ett

samarbete med varandra. I den här typen av cirkulära system behöver många aktörer kopplas samman, vilket kan tänkas bli problematiskt vid ett samarbete, när alla olika intressen ska beaktas. Ett första steg mot ett lyckat samarbete i textilbranschen för en cirkulär ekonomi är att identifiera möjligheter och utmaningar som sedan går att bygga vidare på. Ytterligare en aspekt som ska undersökas är vilka incitament det finns för textilföretagen att ansluta till en sorteringsanläggning.

1.4 Syfte

Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som kan uppstå när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta för att främja re:applikationer av textilier. Samt vilka

ekonomiska vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi.

1.4.1 Frågeställningar

• Vilka möjligheter och utmaningar kan uppstå när flera företag inom textilbranschen ska samarbeta i den här typen av cirkulära system?

• Vilka ekonomiska incitament finns det för företag att ansluta till detta cirkulära system?

1.5 Avgränsningar

Denna rapport är avgränsad till att Wargön Innovation kommer att verka på den svenska marknaden, således belyser inte rapporten hur marknaden ser ut internationellt eller i Norden.

Dock, på grund av att storskaliga sorteringsanläggningar för textil finns i andra länder i Europa, kommer en av intervjuerna att utföras med en anställd på en sådan anläggning. Detta för att se om några lärdomar kan dras vid en uppskalning av WargoTex pilotprojekt. Cirkulära system finns inom flera olika branscher och för olika sorters material, den här rapporten kommer att belysa textilbranschen, med textilföretag, secondhand-verksamheter och

välgörenhetsorganisationer som hanterar textilier. Däremot avgränsas köp- och säljsidor från denna rapport. Övriga avgränsningar är att denna rapport ej kommer ta hänsyn till textiliers innehåll av kemikalier, samt logistik och transporters påverkan.

7

TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel presenteras den teori som är nödvändig för att kunna besvara rapportens syfte och frågeställningar. Teorin bygger på källor från bland annat myndigheter samt läroböcker och fungerar som en bas med informationen som krävs för att kunna vidareutveckla resultat- och analyskapitlet.

2.1 Cirkulär ekonomi

Dagens linjära ekonomi bygger på att det sedan början av industrisamhället har satts ett likhetstecken mellan tillgänglighet och tillgång. Den linjära ekonomin präglas av att resurser används till att producera produkter som sedan konsumeras och till sist slängs. Detta ger kortvariga vinster, men gör samtidigt att resurser förbrukas och inte tas tillvara på och

resurserna riskerar därför att ta slut. Detta system behöver brytas och likt en linje har även den linjära ekonomin ett slut (Frick & Hedenmark 2016).

En cirkulär ekonomi kännetecknas av att system byggs upp på ett sådant sätt att de ändliga resurserna inte förbrukas (se figur 1), utan istället återanvänds och återinförs i kretsloppet (Frick & Hedenmark 2016). Här kan flera produktionsprocesser dra nytta av varandra och spillmaterial från en produktion kan utnyttjas som ingångsmaterial i en annan

(Nationalencyklopedin u.å.b). Om Sverige ska lyckas nå de globala hållbarhetsmålen är en cirkulär ekonomi en förutsättning som lägger grunden. Samhället måste återanvända och återvinna, likt ett kretslopp, för att minska avfallet och på så sätt minimera slöseri och beroendet av råvaror, så att det räcker till kommande generationer (Naturskyddsföreningen u.å.; Frick & Hedenmark 2016). Om kvaliteten på råvaror kan bibehållas kan dess värde fortsätta att hållas högt och skapa en ekonomisk lönsamhet för de slutna cirkulära systemen.

Allt handlar om att det endast finns ett jordklot och att framtiden behöver säkras. En skev prisbild mellan jungfruliga material och återvunna, samt design som inte underlättar för återanvändning gör att det inte blir lönsamt att återvinna och det är den cirkulära ekonomins akilleshäl. Det kan konstateras att samhället idag inte värderar jordens resurser tillräckligt högt (Frick & Hedenmark 2016).

En cirkulär ekonomi innebär inte att tillverkningen av nya produkter begränsas, däremot ska produkterna inte bestå av nya råvaror, utan av material som finns i kretsloppet sedan tidigare.

Det innebär inte heller att arbetstillfällen från nyproduktion försvinner, utan de återinförs på nytt i branschen som hanterar återvinning och återanvändning. Resurserna kan inte

återanvändas oändligt många gånger, därför går det inte att frånkomma en liten del som nyproduceras med jungfruliga material (Naturskyddsföreningen u.å.). En viktig faktor är att kunna återanvända och återvinna material på ett sätt som behåller dess värde. Det innebär att produkterna ska utformas på så sätt att det blir lätt och lönsamt att ta tillvara på dess material flera gånger om (Frick & Hedenmark 2016). Regeringen har tagit fram en handlingsplan där de uttrycker en positiv inställning och vill vara i framkant när det kommer till EU:s

produktpolicyramverk för att främja en cirkulär ekonomi. Detta genom att bland annat öka kraven på att produktdesignen ska bidra till användandet av mer återvunnet material och därmed en cirkulär ekonomi, samt lättillgänglig produktinformation. Detta är något som även kommer att regleras på EU-nivå i framtiden (Regeringskansliet 2021).

8

Figur 1: Linjär och cirkulär ekonomi

2.2 Hållbar utveckling

Enligt Nationalencyklopedin (NE) är definitionen av hållbar utveckling att naturen ej får utnyttjas på ett sådant sätt att den inte kan återhämta sig och att samhället använder naturtillgångarna på ett rättvist sätt så att jorden och dess tillgångar även kan användas i framtiden (Nationalencyklopedin u.å.d). Begreppet spred sig och blev välkänt genom Brundtlandkommissionen som tillsattes av FN (FN-förbundet 2012), vars rapport som

publicerades 1988 syftade till att ge en bild av världens miljö- och resursproblem, och hållbar utveckling myntades därmed som begrepp (Nationalencyklopedin u.å.a). Hållbarhet ses vanligen utifrån de tre aspekterna ekonomi, socialt och miljö, dessa överlappar samt har inverkan på varandra och det blir hållbart när hänsyn tas till alla dessa aspekter (se figur 2).

Dagens klimatförändringar medför en global påverkan och därför är ansvaret för hållbarheten gemensamt och världsomfattande (FN-förbundet 2012).

9

Figur 2: Hållbarhet och dess beståndsdelar

Ekonomisk hållbarhet kan definieras som att den ekonomiska tillväxten inte får ske på bekostnad av den sociala eller ekologiska hållbarheten (Larsson 2019). Det handlar dessutom om att fördela resurserna rättvist och att använda dem sparsamt (Nationalencyklopedin u.å.d).

Det sociala perspektivet berör människors rättigheter och behov, men även demokrati, rättvisa och makt. Alla människor har rätt till att få de individuella behoven uppfyllda, såväl

psykologiska som fysiska, och ges förutsättningar till att uppnå drömmar och mål (United Nations u.å.). Oftast pratas det om den miljömässiga hållbarheten, vilket även är vad denna rapport till störst del berör. Det innebär att naturpåverkan ska minskas till en sådan nivå som naturen klarar av att hantera (Nationalencyklopedin u.å.d). Hållbarhet ur en miljöaspekt innefattar att se långsiktigt på produktion av mat, tillgång till rent vatten och klimatpåverkan.

Hur klimatet förändras bestämmer förutsättningarna för levnadsvillkoren på jorden (United Nations u.å.).

2.2.1 CSR

Corporate Social Responsibility (CSR), är att företag tar ansvar för hur dess verksamhet påverkar samhället ur ett socialt och miljömässigt perspektiv och bidrar till en hållbar utveckling. Det är frivilligt för företag att införa ett CSR-arbete i verksamheten

(Nationalencyklopedin u.å.c), vid en implementering påverkas hela organisationen och inte enbart utvalda delar, något som ledningen måste vara medvetna om från början (Jutterström &

Norberg 2011). CSR-arbete inkluderar många aspekter, allt från rättigheter till ett fackligt ombud till prevention mot barnarbete och negativ miljöpåverkan (Nationalencyklopedin u.å.c). Fokus på olika miljöfrågor har ökat i samhället i och med att konsumenter blir mer medvetna och ställer högre krav på att företagen ska vara mer transparenta kring val som kan påverka miljön (Bergman & Klefsjö 2012).

2.3 Återanvändning och återvinning av textil

Textilier ska återanvändas enligt avfallshierarkin (se figur 3), det är även en förutsättning för en cirkulär ekonomi, en form av återanvändning är re:applikationer som innebär att plagg och andra textilier ska omarbetas för att bli nya produkter på marknaden. Textilia re:applikationer utgår från textilier och produkter som redan har tillverkats och syftet är att förlänga

produkternas och materialens livslängd. Detta för att undvika att jungfruliga råvaror används,

10

då det är negativt ur en miljö- och resursaspekt (Wargön Innovation 2017). I Sverige finns ett växande företag som arbetar med fiberåtervinning, de har tagit fram en teknik som kan sönderdela cellulosa i viskos och bomull och är ensamma på marknaden med denna teknik (Renewcell u.å.).

En teknik som kan användas för att underlätta återanvändning och återvinning av textilier är radio-frequency identification (RFID), som är en form av elektronisk tagg som kan användas för spårning av olika produkter och tjänster. Det lagras information i taggen, till exempel information om var och när produkten och dess komponenter tillverkades samt var produkten är i försörjningskedjan vid en specifik tidpunkt (Hau & Özer 2007). RFID-taggen skickar och tar emot information i form av radiosignaler. Radiosignalen samlas in och tolkas av en läsare som sedan vidarebefordrar den identifierade informationen vidare till företagets

informationssystem. Fördelen med användandet av radiosignaler är att de kan ta sig igenom de flesta material, det innebär att märkningen på varan ej behöver vara synlig (Aitken, Harrison, Skipworth & Van Hoek 2019).

2.4 Kommunalt avfall

Avfallshierarkin (se figur 3), som kommer från EU, reglerar hur avfall ska tas hand om i Sverige. Den förbestämda ordningen för hur avfallet ska hanteras är att det i första hand ska förhindras att avfall ens skapas, avfallsminimering. I andra hand ska avfallet återanvändas och om detta inte är möjligt ska det återvinnas. I de fall där varken återanvändning eller

återvinning är möjligt ska avfallet energiutvinnas genom förbränning, och som sista utväg läggas på deponi (Sveriges avfallsportal 2021).

Figur 3: Avfallshierarkin

11

Både enligt Naturvårdsverket och EU-direktiv, 2018/851 av 30 maj 2018 som är en ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall, är kommunalt avfall sådant som kommer från hushåll, men även från skolor, restauranger, hotell och annat avfall som har en liknande sammansättning som hushållsavfall (Naturvårdsverket 2020a). I 15 kap. 41§ av Miljöbalken (SFS 1998:808) står det att alla kommuner ska ha en fungerande renhållningsordning. Ansvaret för detta avfall ligger på kommunen och det är kommunen som ska förflytta avfall från hushållen och övriga platser, för att sedan tillse att avfallet tas omhand på ett korrekt sätt (Naturvårdsverket 2020a).

Det är kvittblivningssyftet som avgör om begagnad textil definieras som avfall eller ej. För att det ska definieras som avfall måste inlämnaren ha som avsikt att bli av med textilen, alltså ha ett kvittblivningssyfte. Om textilier lämnas med syftet att komma någon annan tillgodo, exempelvis skänks till välgörande ändamål eller secondhand finns inget kvittblivningssyfte och det räknas därför inte som avfall. I de fall där insamlingen inte sker personligen är det budskapet som finns på insamlingskärlet som avgör kvittblivningssyftet (Naturvårdsverket 2021).

2.5 Producentansvar

Producentansvar innebär att det är förorenaren och inte kommunerna som betalar och ansvarar för att avfallet från dess produkter tas omhand på ett korrekt sätt genom återanvändning och återvinning (Stockholmsregionens Avfallsråd 2008). I Sverige finns för tillfället åtta olika produktgrupper där ett producentansvar gäller, dessa är däck, förpackningar, returpapper, läkemedel, elutrustning, batterier, bilar och radioaktiva produkter (Naturvårdsverket 2020b).

För att Sverige ska kunna uppnå de uppsatta miljömålen har ett producentansvar införts, som ska fungera som ett styrmedel. Tanken är att det ska ge producenter skäl till att utforma resurssnåla produkter som inte består av miljöskadliga ämnen och på ett smidigt sätt är återvinningsbara. Producentansvaret för de olika produktslagen är lika på flera punkter, men det finns vissa olikheter. Bland annat skiljer sig kraven på insamlingssystemen för de olika producentansvaren och i vissa fall finns det regler kring utformningen av produkterna. Utöver det finns det för vissa av produkttyperna reglering på EU-nivå (Naturvårdsverket 2020d).

Flera nya samarbetsföretag har bildats, tack vare införandet av ett producentansvar, för att genom samarbete organisera, administrera och finansiera avfallshanteringen

(Stockholmsregionens Avfallsråd 2008). Ett exempel är förpacknings- och

tidningsinsamlingen (FTI) som idag har flera tusen återvinningsstationer i Sverige

(Förpacknings- och tidningsinsamlingen u.å.b). FTI ägs av fyra materialbolag och drivs utan något vinstintresse (Nationalencyklopedin u.å.e) och materialbolagen ägs i sin tur av andra företag i branschen (Förpacknings- och tidningsinsamlingen u.å.c). FTI:s mål är att återvinna så mycket som möjligt och FTI finansieras av försäljning av materialet som samlas in och av producenterna som betalar in avgifter för förpackningar som används (Förpacknings- och tidningsinsamlingen u.å.b).

2.6 Sorteringsanläggningar

Sorteringsanläggningar är till för att det ska gå att återanvända och återvinna mycket av materialet, istället för att förbränna eller deponera det (Förpacknings- och tidningsinsamlingen u.å.a). Det kommunala avfallet i osorterad grundform har ett lågt värde, men materialen var för sig kan däremot ha ett högt värde. Sorterat avfall kan återanvändas samt återvinnas för att ersätta jungfruliga material. Sorteringsanläggningar fungerar som ett filter mellan insamling

12

och förbränning på så sätt att det sorterar ut det som går att återanvända eller återvinna (International Solid Waste Association 2017). Det krävs fortfarande att vissa delar av

sorteringen utförs manuellt, detta då sorteringstekniken som finns i Sverige inte är tillräckligt tekniskt utvecklad för att klara av finsorteringen. Idag finsorteras bland annat papp, kartong, plast och metall med manuell sortering och oftast sker det vid ett transportband. Sorteringen är ett villkor som måste uppfyllas för att kretsloppet ska gå runt och för att kunna ta tillvara på materialens värde på ett effektivt sätt (IVL Svenska Miljöinstitutet 2002).

Den sortering av textil som finns i Sverige utförs i dagsläget till största del manuellt av välgörenhetsorganisationer, år 2016 uppgick mängden insamlad textil till cirka 38 000 ton, av dessa exporterades 72 procent och sorterades utomlands (SMED 2018; Stockholm vatten och avfall 2019). Den mängd begagnade textilier som inte sorteras inom Sverige sorteras i första hand i Öst- och Centraleuropa, där det utifrån kvalitet antingen stannar kvar i Europa eller sprids vidare globalt (Nordiska Ministerrådet 2016).

2.7 Samarbete

Samarbete definieras enligt NE som när ett gemensamt arbete utförs av två eller flera mot samma mål (Nationalencyklopedin u.å.f). Genom samarbete kan organisationer angripa samhällsfrågor och nå mål som inte hade åstadkommits genom enskilt arbete. Samarbete organisationer emellan är inte något som sker spontant, utan det krävs styrning och medvetenhet för att det ska kunna upprätthållas (Hutton & Woodland 2012).

För att kunna genomföra en lyckad cirkulär satsning krävs det att flera aktörer samarbetar.

Detta då aktörerna har olika kompetensområden och varje aktör kan fokusera på det område de är bäst på (Cooper, Mont, Singh, Sung & West 2019). Aktörer samarbetar med varandra för att utbyta kunskap och skapa gemensamma fördelar. Ett samarbete mellan aktörer som ser sig själva som konkurrenter kan dock bli motsägelsefullt eftersom det kan kännas fel att läcka företagsinformation konkurrenter emellan. Det finns aktörer som skulle kunna använda andras kunskaper till sin egen fördel (Bengtsson, Kock, Raza-Ullah 1998). På grund av det är det viktigt att dessa samarbeten sker med konsensus om att alla som deltar ska dela kunskaper på lika villkor (Jakobsson, Svensson & Åberg 2001). Samarbete inom branschen kan ge ökad förståelse och vidga kompetensen hos varje aktör om marknaden (Styhre 2011).

År 2009 fick Elinor Ostrom ta emot Nobelpriset i ekonomi, för att ha tagit fram åtta principer för om ett samarbete ska fungera eller ej. Grunden till dessa principer var för samarbete runt delade naturresurser under en lång tid (Ostrom 2009), men de har visat sig vara applicerbara i andra sammanhang (Psykologifabriken 2017). Den första principen handlar om att tydliga gränser ska definieras kring vilka som ska ha tillgång till resurserna eller inte. Detta för att undvika att utomstående som inte är en del av samarbetet använder resurserna. Princip två säger att det krävs regler när, var och hur nyttjarna ska få använda resurserna vid ett välfungerande samarbete. Detta kan skiljas mellan aktörerna beroende på hur mycket de bidrar med till samarbetet genom kostnader i form av arbete och ekonomi. Med princip tre lyfts betydelsen av att aktörerna ska få vara med och forma ramverket för hur resurserna ska få användas. Det ska även vara möjligt att ompröva dessa regler beroende på hur den miljö som samarbetet verkar i förändras. Övervakning är något som benämns i princip fyra och anses vara nödvändig för att aktörerna inte ska frångå ramverket. Det är dock inte tvunget att övervakningen ska ske av tredje part, utan något som medlemmarna kan göra själva. Princip fem handlar om att införa straff om de uppsatta reglerna bryts. Straffen ska vara olika hårda beroende på antalet gånger regler har brutits och till vilken grad, dessa straff ska hanteras av

13

medlemmarna själva. Princip sex belyser vikten av att medlemmarna ska lösa konflikter i ett forum som de själva administrerar. Att de externa myndigheterna accepterar och ger aktörerna tillåtelse till att själva organisera sig anses viktigt enligt princip sju. De externa

myndigheterna ska inte heller lägga sig i hur samarbetet ska fungera, utan överlåta det till medlemmarna själva. Den sista, åttonde, principen menar att de olika aktörerna behöver vara sammanflätade och anpassa sig till varandra. De första tre principerna blir basen för

samarbetet, medan de resterande fem principerna istället belyser hur samarbetet kan fortlöpa (Ostrom 2009).

2.7.1 Nätverk

Nätverk som ord syftar till ett antal faktorer som har en relation och som i sin tur bildar flera olika förhållanden. De inblandade är inte enbart personer, utan även organisationer

(Gustavsen & Hofmaier 1997). Nätverk upprättas genom sociala processer mellan organisationer och bygger på att aktörerna frivilligt vill samverka, vilket leder till att

relationerna blir på lika villkor (Jakobsson, Svensson & Åberg 2001). Som medverkande i ett nätverk blir det lättare att få tillgång till kunskap och informationsutbyte, samt att det kan bidra till att det blir lättare att genomföra verksamhetens planer och mål (Gustavsen &

Hofmaier 1997). Det första steget mot ett samarbete är att knyta kontakter genom nätverk och med nätverket sker ett resursutbyte för att nå de uppsatta målen i respektive verksamhet.

Huvudsyftet med nätverk är att förbättra sin konkurrenskraftighet genom gemensamt arbete (Bengtsson, Holmqvist & Larsson 1998). Nätverken är dynamiska och flexibla, vilket är en fördel på så sätt att de går att anpassa efter förändringar på marknaden (Jakobsson, Svensson

& Åberg 2001).

2.8 Mål och styrmedel från myndigheter

2.8.1 Agenda 2030

FN tog fram Agenda 2030, som innehåller 17 globala mål för att främja en hållbar utveckling, dessa mål är sedan indelade i 169 delmål. År 2030 ska alla världens länder ha uppnått dessa mål, som innefattar miljö, social och ekonomisk hållbar utveckling (FN-förbundet u.å.a).

Bland annat syftar målen till att eliminera fattigdom och hunger, infria att de mänskliga rättigheterna innefattar hela jordens befolkning, uppnå jämställdhet och att jordens resurser ska bevaras och värnas om (Regeringskansliet u.å.). Globala målen initierades, år 2016, som en ersättare till de åtta millenniemålen som skulle vara uppnådda 2015. FN definierar en hållbar utveckling som att “En hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.” (FN-förbundet u.å.a). Människor idag behöver därför leva på ett sådant sätt att kommande generationer kan leva under lika premisser som dagens levnadsstandard.

Målen och dess delmål som Agenda 2030 består av har tillhörande mätbara indikatorer för att kunna mäta och följa upp hur arbetet mot att uppnå målen fortlöper. Alla jordens människor har ett ansvar för att bidra till att målen nås, tillsammans med aktörer som landsting,

kommuner, världsledare samt från privat sektor (FN-förbundet u.å.a).

2.8.2 EU

EU-kommissionen vill att en hög nivå av återanvändning och återvinning av avfall

upprätthålls och har som avsikt att uppmuntra ett utökat informationsutbyte kring hantering av

14

avfall. Det avfall inom EU som inte tas tillvara på har EU-kommissionen som mål att halvera till år 2030. För att förbättra konsumenternas möjligheter till att vara en del av den cirkulära ekonomin föreslår kommissionen att konsumentlagstiftningen ska ses över för att garantera att konsumenter får tillgång till pålitlig och viktig information om produkters livscykel, inklusive reparationsmöjligheter och skydda konsumenterna mot “green washing”. Ytterligare åtgärder som vidtagits för att nå ett mer hållbart Europa är att mål för cirkulär ekonomi har integrerats i taxonomiförordningen och ett införande av en supportplattform som ska vägleda projekt till att bli mer cirkulära (European Commission 2020a).

Ett verktyg som används för att särskilja miljömässigt hållbara investeringar är grön

taxonomi. Taxonomin har som utgångspunkt att särskilja om en investering är miljömässigt hållbar eller ej, detta enligt sex olika miljömålsättningar som EU-kommissionen har tagit fram. Av dessa sex målsättningar ska den bedömda verksamheten bidra till att minska minst ett av målen på ett avgörande sätt och samtidigt ej äventyra att något av de andra målen kan skadas.

De sex målen som EU-kommissionen har tagit fram är att verksamheter ska begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, använda och skydda vatten och marina resurser på ett hållbart sätt, övergå till cirkulär ekonomi, kontrollera och förebygga föroreningar samt skydda och återställa den biologiska mångfalden och ekosystemen. Med en grön taxonomi ska det bli enklare att jämföra de olika miljömässigt hållbara investeringarna, detta för att underlätta för finanssektorn genom att säkerställa att alla använder samma riktlinjer, så att det ska bli enklare att identifiera verksamheter med miljömässigt hållbara investeringar

(Regeringskansliet 2020b).

15

METOD

Metodkapitlet syftar till att beskriva de metoder och tillvägagångssätt som använts under studiens gång för att kunna besvara frågeställningar och syfte. Kapitlet ämnar att tydliggöra vad och hur som gjorts i studien, hur urvalet gjorts samt att reflektera kring reliabilitet och validitet.

3.1 Val av metod

För att kunna besvara rapportens frågeställningar och syfte på bästa sätt har en kvalitativ metod valts. En kvalitativ metod passar i detta sammanhang eftersom det inte finns en konkret föreställning kring det slutgiltiga resultatet och det därför är svårt att formulera konkreta frågor och relevanta svarsalternativ. Med en kvalitativ intervju går det att fånga upp nyanser och respondenten, som är den faktiska experten inom ämnet, får själv chansen att lyfta det som den personen anser vara viktigast (Justesen & Mik-Meyer 2011). Detta till skillnad från en kvantitativ metod där respondenterna är begränsade till färdigformulerade svar. En kvalitativ intervjumetod kan även vara bra för att få flera perspektiv från aktörerna som har olika relation till ämnet. Den intervjustruktur som har valts är en semistrukturerad intervju, med tidigare bestämda teman och öppna frågor. Det ger en möjlighet till att anpassa samtalet under tidens gång utefter respondenternas svar och på så sätt bygga vidare på de svar som ges (Blomkvist & Hallin 2015).

Utöver intervjuer är kvalitativ dokumentinsamling ytterligare en metod som kommer att användas för att samla in empiriskt material. I första hand kommer informationen samlas in från vetenskapliga artiklar samt rapporter från myndigheter (Blomkvist & Hallin 2015).

3.2 Urval

En kvalitativ studie kännetecknas av en urvalsgrupp med respondenter som kan bidra med relevant information och som kan användas i processen mot att få svar på frågeställningarna. I denna studies urvalsprocess eftersöktes personer med djup förståelse inom olika områden, vilka sedan kunde sammankopplas för att ge ett brett perspektiv. För att finna dessa experter fördes en dialog med handledare på Wargön Innovation som bidrog med namn och

kontaktuppgifter till personer som passade in på det som eftersöktes. Ett önskemål var att komma i kontakt med sakkunniga personer från andra textila sorteringsanläggningar som arbetar automatiserat, personer som arbetar med manuell sortering och secondhand, samt sakkunniga från stora och välkända klädkedjor. Vid ett urval för en kvalitativ studie finns två kriterier som ska uppfyllas, representativitet och kvalitetsurval. Representativitet uppnås när urvalet är av hög variation och kvalitetsurval innebär att de valda respondenterna bör ha en hög relevans och kunskap kring studiens forskningsområde. Denna studie uppfyller detta genom att kriterier sattes upp inför urvalet, att respondenterna som eftersöktes skulle ha djup förståelse inom olika områden (Alvesson 2011).

Kontakt togs med två sorteringsanläggningar, en manuell insamling- och sorteringsaktör samt två stora klädkedjor. Till en början nekade det ena sorteringsföretaget till en intervju på grund av tidsbrist, men efter hjälp från Wargön Innovation med ytterligare en kontakt kunde aktören ställa upp på en intervju, något som senare också ställdes in. En av klädkedjorna nekade till en intervju, även i detta fall på grund av tidsbrist. Resterande av de tillfrågade tackade ja. Utöver dessa togs kontakt med ansvarig över utredningen om producentansvar för textil där även den

16

personen var välvilligt inställd till att medverka och till sist gjordes en intervju med en affärsutvecklare på Wargön Innovation (se tabell 1).

Tabell 1: Intervjurespondenter

I början av denna studie mottogs bakgrundsmaterial och tidigare rapporter som skrivits av Wargön Innovation inom projektet WargoTex. Dessa gav en inblick i själva projektet och sortering av textilier. När dessa lästs kontaktades en forskare från Science Park Borås som varit delaktig i ett flertal av rapporterna för att diskutera relevanta frågeställningar inom ämnet. Sedan påbörjades insamling av externt material genom sökningar i olika databaser.

Med utgångspunkt i att få fram information kring vilka lagar, regler och mål som finns nationellt och globalt har en uppfattning skapats kring de ramar som finns för branschen att förhålla sig till. Senare specificerades sökningarna för att skaffa ämnesrelevant information.

3.3 Intervjuprocedur

Som första steg kontaktades respondenterna via mejl med bakgrundsinformation kring studien, vad syftet är samt frågeställningar, och en kort presentation. Därefter bokades tid för videosamtal in, detta då fysiskt möte inte var möjligt på grund av covid-19. Upplägget för intervjuerna var förutbestämt, där en person hade hand om presentationen och avslutet, den andra personen hade hand om frågorna. Detta för att underlätta samtalet, då videoklienternas möjligheter är begränsade och det kan vara svårt att höra flera personer samtidigt. I början av samtalet tillfrågades respondenterna om de godkände att deras profession namngavs i

rapporten samt om de önskade att få godkänna texten som rör respektive intervju innan rapporten publiceras, detta i enlighet med Justesens och Mik-Meyers bok om kvalitativa metoder (2011). Inför intervjuerna utformades intervjuguider (se bilaga 1-6), anpassade för respektive respondent, med olika teman och ett visst antal förutbestämda och öppna frågor.

Då intervjuerna är av semistrukturerad karaktär omformulerades frågor och följdfrågor kom till under samtalens gång.

En aspekt att ta i beaktning är att intervjuerna genomfördes genom videosamtal, vilket gav en begränsad uppfattning av bland annat kroppsspråk. Förutsättningar skiljer sig åt mellan fysiska möten och videosamtal, förhållandena var inte optimala på så sätt att bristfällig uppkoppling gav upphov till störningar i samtalet, såsom eko, dåligt ljud- och videokvalitet.

Det gjorde att frågor vid flera tillfällen behövde upprepas och samtalen kändes vid vissa tillfällen lite konstlade.

17

3.4 Dataanalys

Denna rapport görs med en induktiv ansats som innebär att det utifrån det identifierade problemet utförs en empirisk studie och sedan med hjälp av teorin nås en bättre insikt för resultatet. En induktiv ansats innebär att det ska finnas en öppenhet kring att teoriramen kan förändras från den ursprungliga. Den insamlade empirin från tidigare forskning, myndigheter, regeringen, EU och FN har kategoriserats för att passa in i de teman som vuxit fram under studiens gång (Blomkvist & Hallin 2015).

Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys genom att färgkoda olika teman och nyckelord som kunde kopplas till studiens frågeställningar.

Intervjuerna analyserades först var för sig och sedan tillsammans utifrån de olika färgkoderna.

Ur de teman som växte fram undersöktes samband och mönster mellan intervjuerna. Nästa steg blev att vidare jämföra med det tidigare insamlade empiriska materialet för att få fram ytterligare kopplingar till frågeställningarna och på så sätt föra resultatet framåt. Där har intervjuerna även tillkommit som komplement till den insamlade litteraturen och fyllt i luckor där viss information har saknats eller inte gått att hitta och respondenternas kunskaper har bidragit till ett djup i studien (Blomkvist & Hallin 2015).

Sökord: textil, återanvändning, återvinning, ekonomiska incitament, uppskalning, samarbete mellan aktörer, grundförutsättningar för samarbete, cirkulär ekonomi, EU, miljö,

konsumtionsvanor kläder, varför hållbart arbete, CSR, utmaningar vid samarbete, fiberåtervinning, producentansvar, lönsamhet

3.5 Reliabilitet och validitet

Vid olika studier tittar man vanligtvis på de källor som används och granskar dem utifrån dess reliabilitet och validitet, detta för att avgöra det vetenskapliga arbetets kvalitet. Reliabilitet handlar om källans trovärdighet och äkthet (Blomkvist och Hallin 2015), samt att de metoder som beskrivs är så pass detaljerade att en upprepning av dessa skulle ge samma resultat.

Validitet är huruvida källan är relevant för studiens forskningsfrågor och att det som ska mätas faktiskt mäts (Justesen & Mik-Meyer 2011). Reliabilitet och validitet beror inte på varandra, det vill säga att hög reliabilitet innebär inte per automatik att validiteten är hög (Alvehus 2013). Däremot kräver en hög validitet att reliabiliteten också är hög (Blomkvist &

Hallin 2015).

De intervjupersoner som har valts ut för denna studie har varit relevanta för frågeställningarna och är sakkunniga inom sitt område. Däremot har vissa frågor som varit med i

intervjuguiderna inte haft så hög relevans för respektive intervjuperson och vissa frågor ställdes för att få igång en diskussion kring ämnet. Dessa frågor visade sig ibland vara överflödiga för att besvara frågeställningarna.

De källor som har använts från företagens egna hemsidor är till för att marknadsföra

verksamheten. Med det i åtanken kan man argumentera för att informationen på hemsidorna är vinklade till företagens fördel och att det finns inslag av en överdriven positivitet gentemot företagens verksamhet. Däremot är företagen själva de som har bäst kunskap kring den egna verksamheten. Dessa källor har främst använts för att beskriva hur marknaden ser ut idag och information om de olika aktörerna och inte i syfte att direkt besvara frågeställningarna.

Källorna som är från forskningsinstitut, statliga myndigheter och andra organ kan anses ha en hög reliabilitet med källor som i sin tur har hög trovärdighet, med statistik och forskning.

18

Dessa är av hög validitet då lagförslag, direktiv och andra underlag har direkt relevans för studiens syfte. För vissa av studiens delar har källor från olika föreningar och ideella

organisationer använts. Många föreningar är beroende av sina medlemmar och donationer, likt företags hemsidor fungerar även föreningars hemsidor och information som marknadsföring (Blomkvist & Hallin 2015). I denna rapport har detta tagits i beaktning och när föreningar använts som källor har det tagits hänsyn till objektiviteten i materialet. De vetenskapliga artiklar som använts är alla “peer reviewed” vilket innebär att experter inom området granskat och godkänt artiklarna innan publicering. Därav kan dessa källor anses ha en hög

trovärdighet. Läroböckerna som har använts i rapporten har alla getts ut av ett akademiskt läromedelsförlag och kan därför anses ha en hög reliabilitet (Blomkvist & Hallin 2015).

19

EMPIRI

I empirikapitlet presenteras den insamlade empirin som är relevant för studien. Den första delen av kapitlet redovisar den empiri som samlats in genom litteraturstudier. Senare i

kapitlet presenteras den information som samlats in genom intervjuer med personer med olika sorters kompetenser inom textilbranschen. Både empirin i form av litteraturstudier och

intervjuer har delats in i de komponenter som frågeställningarna består av och har syftet, frågeställningarna och den teoretiska referensramen som utgångspunkt. Den information som presenteras om och från respondenterna har fått godkännande av respektive person.

4.1 Textilavfall i nuläget

År 2016 uppgick den separat insamlade textilvolymen till 38 300 ton i Sverige, vilket motsvarar 3,8 kilo per person (SMED 2018) och cirka 20 procent av Sveriges totala

textilavfall, enligt Nordiska Ministerrådet. I dagsläget samlas textilavfall främst in av ideella aktörer på återvinningsstationer och återvinningscentraler i olika kärl, men även över disk (Nordiska Ministerrådet 2016). Efter insamlingen behöver textilierna sorteras, för att göra sorteringsprocessen mer effektiv och tillförlitlig har sorteringen automatiserats av Wargön Innovation (se 1.2) och Siptex i Sverige. Siptex, är en automatiserad sorteringsanläggning i Malmö som har en kapacitet på 24 000 ton per år (Sysav 2020). Drygt 70 procent av alla insamlade textilier exporteras (SMED 2018) och det som exporteras består till störst del av osorterade textilier och dessa transporteras till Öst- och Centraleuropa för sortering (Nordiska Ministerrådet 2016).

Resterande textilier och textilavfall som inte samlas in separat slängs ofta av konsumenter i det vanliga hushållsavfallet, i Sverige uppgår detta till cirka 8 kilo per person (SMED 2011;

SMED 2016), vilket är kommunernas ansvar att ta hand om (Naturvårdsverket 2020a), så länge det hålls inom miljöbalkens ramar. Det kan dock skilja sig åt hur de olika kommunerna hanterar textilavfallet och det finns vissa kommuner som har en separat insamling för textilier (Eskilstuna Energi & Miljö 2019).

Idag har många av de större butikskedjorna ett hållbarhetsarbete där de har textilinsamling i butikerna. Det går ut på att konsumenterna lämnar in textilier som de inte längre vill ha eller som är trasiga, och som kompensation delar butikerna ut värdecheckar som konsumenterna kan använda till att köpa nya textilier för. Butikerna samarbetar i sin tur med andra

insamlingsaktörer, en del går till secondhand-butiker eller exporteras, en del omarbetas och säljs på nytt, och en del fiberåtervinns. I:Collect (I:CO), Myrorna och Fretex är exempel på några av dessa insamlingsaktörer (I:Collect u.å.; Fretex u.å.; Myrorna u.å.). Enligt rapporten som Utredningen om producentansvar för textil har tagit fram (2020), uppgav en del företag att de motsätter sig en utdelning av värdecheckar när de tar emot begagnad textil från

konsumenter. Detta för att det kan ge fel signaler och uppmuntra till mer konsumtion, när hela idén, enligt företagen, går ut på att främja för ett bättre miljöarbete.

4.2 Textilkonsumtion

I Sverige är fortfarande graden av återanvändning och återvinning av textilier låg (Nordiska Ministerrådet 2014). Några av anledningarna som har framkommit ur en norsk studie är att fler än hälften av de tillfrågade föredrar nya kläder, drygt en fjärdedel anser att de inte vill använda andras gamla kläder, och en annan aspekt är att en femtedel säger att det inte finns