Det hade varit intressant att följa upp detta examensarbete med elevernas perspektiv. Har de lärt sig mer kemi? Har de blivit mer intresserade av kemi? Har visionen med Kemins År 2011 uppnåtts – att eleverna har insett att kemi är roligt, framtiden respektive viktigt? Jag tror dock att det skulle vara svårt att genomföra en sådan studie på grund av tidsaspekten, eftersom jag tyvärr tror att det har gått för lång tid för att eleverna ska komma ihåg vad de gjorde på kemilektionerna 2011, och hur det påverkade dem.
En annan intressant uppföljande studie skulle kunna vara att fokusera på hur Kemins År 2011 bidrog till en hållbar utveckling i kemiundervisningen. I Gy 2011 finns ett miljöperspektiv på undervisningen, där skolan ansvarar för att varje elev ”kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling” (Gy 2011, s. 11) I kursen Kemi 1 ska eleverna bland annat lära sig att ta ställning i olika samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. I kursen Kemi 2 ska undervisningen bland annat behandla frågor om etik och hållbar utveckling kopplade till kemins olika arbetssätt och verksamhetsområden.
UNESCO och IUPAC ansåg att Kemins År 2011 passade in i UN Decade of Education for Sustainable Development 2005-2014, FNs årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Målet med detta årtionde är att allt lärande ska ge kunskaper för att hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Bidraget från Kemins År till detta årtionde var att öka kännedomen om att kemi och kunskap i kemi ger hållbara lösningar idag och i framtiden.
Jag hade ingen specifik fråga på hållbar utveckling i enkäten. Julimånads tema var hållbar utveckling, och det fanns både film och undervisningsmaterial till det, men det är värt att notera att ingen av de populärvetenskapliga artiklarna handlade om hållbar utveckling. Av de kemilärare som hade använt Kemikalendern i kemiundervisningen hade 30% använt filmen respektive 13% använt undervisningsmaterialet till juli månadstema. Användningen av Kemikalendern i förhållande till hållbar utveckling skulle kunna följas upp och fördjupas, och andra undervisningsmaterial som togs fram under Kemins År 2011 skulle kunna analyseras.
Visserligen har många läroböcker i kemi sedan slutet av 1980-talet tagit upp flera miljöproblem som surt regn, förtunning av ozonlagret, blyförgiftning, radioaktivt avfall och global uppvärmning. De menar dock att dessa exempel har varit isolerade och av underordnad betydelse. Nyare miljöproblem som uttömning av naturtillgångar saknas. Vilches och Gil-Pérez efterlyser ett mer holistiskt synsätt eftersom miljöproblemen hänger ihop och inte kan lösas separat, utan behöver en tvärvetenskaplig behandling. Detta stämmer överens med läroplanens strävan mot samspel mellan karaktärsämnena och de gymnasiegemensamma ämnena (Gy 2011). Enkätresultatet visade att tre lärare hade låtit eleverna arbeta ämnesövergripande på temat hållbar utveckling. Dessa skulle kunna följas upp och fördjupas. Vidare förespråkar Vilches och Gil-Pérez en undervisning som fokuserar mer på möjliga lösningar än på problemen i sig. Det skulle kunna vara att söka efter nya och rena energikällor, förbättra utbytet i matproduktionen, förebygga och bota sjukdomar, och återvinna avfall. Kemikalenderns filmer visar forskning på möjliga lösningar på flera av dessa problem.
Slutord
I min framtida yrkesroll som kemilärare på gymnasiet, kommer jag att ha stor användning av resultatet i detta examensarbete. Undervisningsmaterialet och aktiviteterna från Kemins År 2011 är användbara i kemiundervisningen på gymnasiet, eftersom de stämmer väl överens med ämnesplanen i kemi och det humanistiska perspektivet på undervisningen enligt läroplanen Gy 2011 och tidigare forskning. De stämmer även väl överens med tidigare forskning om elevers intressen. I min framtida yrkesroll som kemilärare på gymnasiet, är det dock viktigt att ta reda på vad eleverna i just mina klasser är intresserade av, och inte endast förlita mig på tidigare forskning om elevers intressen. Tabellerna med innehållsanalyserna av Kemikalendern och de populärvetenskapliga artiklarna kommer att underlätta valet av film respektive artikel till de olika centrala innehållen som ska ingå i kemikurserna. Dessutom har kemilärare bidragit med flera goda exempel på hur materialet skulle kunna användas i kemiundervisningen.
En lärare, som kände till att det var Kemins År 2011 och som hade undervisat i kemi under 2011 men inte hade använt något av materialet i sin kemiundervisning eftersom han inte kände till materialet, avslutade enkäten med följande kommentar:
Tack för tipsen vad gäller material! Ska studera detta och se hur det går att använda i undervisningen. [citat lärare, enkät]
Tack
Jag vill tacka…
Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi på Lunds universitet, och Cecilia von Arnold, informatör på kemiska institutionen på Lunds universitet, som ställde upp på att intervjuas och försåg mig med bakgrundsinformation om Kemins År 2011 i södra Sverige.
Louise Fornander, assisterande producent för Kemikalenderns filmer samt doktorand i fysikalisk kemi på Chalmers tekniska högskola, som försåg mig med bakgrundsinformation om Kemikalenderns filmer.
Carolina Eek Jaworski, projektledare för Kemikalendern samt kommunikatör på institutionen för kemi- och bioteknik på Chalmers tekniska högskola, som försåg mig med bakgrundsinformation och rapporter för enkätresultat om Kemikalendern.
alla rektorer och biträdande rektorer på Skånes och västra Blekinges gymnasieskolor, som försåg mig med kontaktuppgifter till deras kemilärare.
Jesper Sjöström, universitetslektor på Malmö högskola, för värdefulla diskussioner, kommentarer och konstruktiv kritik.
Framförallt vill jag tacka alla kemilärare som tog sig tid att besvara min enkät och generöst dela med sig av sina erfarenheter och bidra med exempel på användningen av Kemins År 2011 i kemiundervisningen. Ett extra tack till de åtta kemilärare som dessutom ställde upp på en uppföljande intervju.
Referenser
Aikenhead GS (2006) Science education for everyday life – Evidence-based practice. Teacher College Press, New York.
Bennett J, Gräsel C, Parchman I och Waddington D (2005) Context-based and conventional approaches to teaching chemistry: Comparing teachers’ views. International Journal of Science Education, 27(13), 1521-1547.
Bennett J och Lubben F (2006) Context-based chemistry: The Salters approach. International Journal of Science Education, 28(9), 999-1015.
Boström A (2006) Sharing lived experience – How upper secondary school chemistry teachers and students use narratives to make chemistry more meaningful. (Doktorsavhandling, Studies in Educational Sciences, No. 90) Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande, Stockholm.
Broman K, Ekborg M och Johnels D (2011) Chemistry in crisis? Perspectives on teachning and learning chemistry in Swedish upper secondary schools. NorDiNa 7(1), 43-53.
Bryman A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. (B Nilsson, översättning). Liber AB, Malmö.
Börjesson S (2010) Kemiämnet i gymnasiet 1969-2007. En läromedelsanalys med fokus på miljö- och säkerhetsfrågor. (Examensarbete på lärarutbildningen). Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, Växjö.
Dysthe O (1996) Det flerstämmiga klassrummet. (B Nilsson, översättning). Studentlitteratur, Lund.
Eek Jaworski C (2011) Kemikalendern. Standardrapport, enkätresultat. Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Eek Jaworski C (2012) Kemikalendern 2012. Standardrapport, enkätresultat. Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Ellervik, U och von Arnold, C (2012) Ett kemiskt år i södra Sverige. Kemiska institutionen, Lunds universitet. (sammanställning av aktiviteterna under Kemins År 2011 i södra Sverige).
Gilbert JK (2006) On the nature of ”context” in chemical education. International Journal of Science Education, 28(9), 957-976.
Gy 2000:14 Naturvetenskapsprogrammet: Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Skolverket, Stockholm.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=126 hämtad 2012-10-30.
Gy 2011 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket, Stockholm. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
hämtad 2012-08-20
Gymnasieskola 2011. Skolverket, Stockholm.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2597 hämtad 2012-08-20
Halkia K och Mantzouridis D (2005) Students’ views and attitudes towards the communication code used in press articles about science. International Journal of Science Education, 27(12),1395-1411.
Hansson J och Jansson M (2010) Läromedelsval i gymnasieskolan. Påverkansfaktorer och implikationer på undervisningen i naturkunskap. (Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde) Uppsala universitet, Institutionen ör utbildning, kultur och medier respektive Institutionen för didaktik, Uppsala.
Hofstein A och Kesner M (2006) Industrial chemistry and school chemistry: Making chemistry studies more relevant. International Journal of Science Education, 28(9), 1017-1039.
Husén T och Johansson E (1961) Fysik och kemi i skola och yrkesliv. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Uppsala.
Illeris K (2007) Lärande. (S Andersson, översättning). Studentlitteratur, Lund.
Jakobsson R (2012) Att använda skönlitterära texter inom undervisningen i biologi och naturkunskap. Didaktisk Tidskrift, 22(2), 359-373.
Jarman R och McClune B (2007) Developing scientific literacy. Using news media in the classroom. Open University Press, Maidenhead.
Jidesjö A (2012) En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion.
(Doktorsavhandling, Studies in Science and Technology Education, No. 56) Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Norrköping. Jidesjö A (manuskript) Students’ interest in science and technology as a function of
science in society: Mediated experience and the public understanding of science. (Paper IV i doktorsavhandlingen).
Jidesjö A och Danielsson Å (manuskript) Student experience and interest in science: Connections and implication for further education. (Paper V i doktorsavhandlingen). Jidesjö A, Oscarsson M, Karlsson KG och Strömdahl H (2009) Science for all or
science for some: What Swedish students want to learn about in secondary science and technology and their opinions on science lessons. NorDiNa, 5(2), 213-229
Kouns M (2010) Inga IG i Kemi A! En språkdidaktisk studie av en kemilärares undervisningsstrategier i en gymnasieklass med elever med svenska som andraspråk. (Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational Sciences, Licentiate Dissertation Series 2010:15) Malmö högskola, Malmö.
Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket, Stockhom. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 hämtad 2012-10-30.
Lindholm H (1991) Föreningarna för matematisk-naturvetenskaplig undervisning – Fortbildning och skolpolitik 1933-1971. Föreningen för svensk undervisningshistoria, Uppsala.
Mahaffy P (2004) The future shape of chemistry education. Chemistry Education: Research and Practice, 5(3), 229-245.
Nelson J (2006) Hur används läroboken av lärare och elever? NorDiNa, 4, 16-27.
Oskarsson M (2011) Viktigt – men inget för mig. Ungdomars identitetsbygge och attityd till naturvetenskap. (Doktorsavhandling, Studies in Science and Technology Education, No. 50) Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Norrköping.
Oskarsson M, Jidesjö A, Strömdahl H och Karlsson KG (2009) Science in society or science in school: Swedish secondary school science teachers’ beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn. NorDiNa, 5(1), 18-34.
Oskarsson M och Karlsson KG (2011) Health care or atom bombs? Interest profiles connected to a science career in Sweden. NorDiNa, 7(2), 190-201.
Sampson V och Phelps Walker J (2012) Argument-driven inquiry as a way to help undergraduate students write to learn by learning to write in chemistry. International Journal of Science Education, 34(10), 1443-1485.
Schreiner C och Sjøberg S (2004) Sowing the seeds of ROSE. Background, rationale, questionnaire development and data collection for ROSE (The Relevance of Science Education) – a comparative study of students’ views of science and science education. University of Oslo, Department of Teacher Education and School Development. http://roseproject.no/key-documents/key-docs/ad0404-sowing- rose.pdf
Sjøberg S (2010) Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. (S Andersson och A Claesdotter, översättning). Lund, Studentlitteratur.
Sjøberg S och Schreiner C (2010) The ROSE project. An overview and key findings. University of Oslo. http://roseproject.no/network/countries/norway/eng/nor-Sjoberg- Schreiner-overview-2010.pdf
Sjöström J (2011) Towards Bildung-oriented chemistry education. Science & Education. Publicerad on-line 25 oktober 2011. DOI: 10.1007/s11191-011-9401-0 Skolinspektionen (2011) Innehåll i och användning av läromedel. En
kvalitetsgranskning med exemplet kemi i årskurs 4 och 5. Skolinspektionens rapport 2011:1. Stockholm.
Skolverket (2000) Nationella kvalitetsgranskningar. Läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Stockholm.
Skolverkets programstruktur för respektive nationellt program (2011) Skolverket.
http://www.skolverket.se/forskola-och-
skola/gymnasieutbildning/program/nationella-program besökt 2012-08-22
Säljö R, Jakobsson A, Lilja P, Mäkitalo Å och Åberg M (2011) Att förädla information till kunskap – Lärande och klassrumsarbete i mediesamhället. Norstedts, Stockholm. van Driel JH, Bulte AMW och Verloop N (2005) The conceptions of chemistry teachers
about teaching and learning in the context of a curriculum innovation. International Journal of Science Education, 27(3), 303-322.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Vilches A och Gil-Pérez D (2011) Creating a sustainable future: some philosophical and educational considerations for chemistry teaching. Science & Education. Publicerad
Ämnesplanen i kemi (2011) Skolverket. http://www.skolverket.se/forskola-och- skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-
amnesplaner/subject.htm?subjectCode=KEM hämtad 2012-08-20
Internetsidor
Forskningsnätet Skåne http://www.forskningsnatet.se/
International Year of Chemistry 2011 http://www.chemistry2011.org
Kemilektorslänken http://www.kemilektorslanken.se/index.php
Kemins År 2011 http://www.kemi2011.se
ROSE (The Relevance of Science Education) http://roseproject.no/
Skånegy http://www.skanegy.se/skolor