6. DISKUSSION
6.7. Förslag till fortsatta studier
Vid sammanställning av resultatet kom det upp till diskussion hur vi författare hade önskat att relationen och relationsbyggandet kunnat bli mer central i studien. Det finns luckor i tidigare forskning gällande sjuksköterskeperspektiv och det finns få tidigare studier som belyser patienter inom psykiatrisk vård och deras erfarenheter av digitala vårdmöten. En intressant studie kan tänkas vara att jämföra dessa perspektiv och belysa relationsskapandet i ett nytt ljus. Det skulle även vara intressant att göra en observationsstudie där sjuksköterskor och patienter diskuterar tillsammans deras erfarenheter av e-hälsa. Om både
specialistsjuksköterskor och patienter får en arena att diskutera för- och nackdelar med digitala vårdmöten så kan det synliggöra nya erfarenheter och kunskaper. Detta i sin tur kan bidra till att utveckla vården och komma ett steg närmare till målet att Sverige ska vara världsledande på e-hälsa 2025.
REFERENSLISTA
Baird, B. M., Whitney, L., & Caedo, E, C. (2018). Experiences and Attitudes Among
Psychiatric Mental Health Advanced Practice Nurses in the Use of Telemental Health: Results of an Online Survey. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association. 24(3), 235-240. https://doi.org/10.1177/1078390317717330
Bidstrup Jörgensen, B. (2012). Omvårdnadsteori som referensram. I B. Bidstrup Jörgensen, & V. Östergaard Steenfeldt (red.). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling. (S. 57-74). Liber.
Bleyel, C., Hoffmann, M., Wensing, M., Hartmann, M., Friederich, H.-C., & Haun, M. W. (2020). Patients’ Perspective on Mental Health Specialist Video Consultations in Primary Care: Qualitative Preimplementation Study of Anticipated Benefits and Barriers. Journal of Medical Internet Research, 22(4), 1–13. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.2196/17330
Bullington, J. (2018). Samtalskonst i vården - samtalsträning för sjuksköterskor på fenomenonologisk grund. Studentlitteratur AB.
Chan, S., Parish, M., Yellowlees, P. (2015). Telepsychiatry today. Current psychiatry reports, 17(11), 89.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11920-015-0630-9
Chen, J. A., Chung, W.-J., Young, S. K., Tuttle, M. C., Collins, M. B., Darghouth, S. L., Longley, R., Levy, R., Razafsha, M., Kerner, J. C., Wozniak, J., & Huffman, J. C. (2020). COVID-19 and telepsychiatry: Early outpatient experiences and implications for the future. General Hospital Psychiatry, 66, 89–95. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.genhosppsych.2020.07.002
Christensen, F. L., Moller, M. A., Hansen, P. J., Nielsen, C. T., & Gildberg, A. F. (2020). Patients’ and providers’ experiences with video consultations used in the treatment of older patients with unipolar depression: A systematic review. Journal of Psyciatric and Mental Health Nursing, 27(3), 258-271. https://doi.org/10.1111/jpm.12574 Cronin, I., Judson, A., Ekdawi, I., Verma, G., Baum, S., Grant, P., Harrison-Rowe, H., Parker,
J., Ramsey, B., Nicholson, J., Waterman, C., Simpson, E., Nash, H., Weetman, H., & Adams, J. (2021). Holding onto the “mystery” within online family and systematic therapy. Journal of family therapy, 43(2), 295-313. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/1467-6427.12330
Crowley, B. (2020). To Zoom, or not to Zoom? The growing role of telepsychiatry in the treatment of children. Brown University Child & Adolescent Behavior Letter, 36(12), 1–3. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1002/cbl.30505
Dahlberg, K. (2017). Att undersöka hälsa och vårdande. Typ & Design AB.
Danielsson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.143-153).
Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.285-299).
Studentlitteratur.
Delaney, R, K., Shattell, M., Johnson, E, M. (2017). Capturing the interpersonal process of psychiatric nurses: A model for engagement. Archives of psychiatric nursing. 31(6), 634-640. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2017.08.003
Di Carlo, F., Sociali, A., Picutti, E., Pettorruso, M., Vellante, F., Verrastro, V., Martinotti, G., & di Giannantonio, M. (2021). Telepsychiatry and other cutting‐edge technologies in COVID‐19 pandemic: Bridging the distance in mental health assistance. International Journal of Clinical Practice (Esher), 75(1). https://doi.org/10.1111/ijcp.13716
Ebert, D., Daele, T.V., Nordgreen, T., Karekla, M., Compare,. Zarbo, C., & Baumeister, H. (2018). Internet-and Mobile-Based Psychological Interventions: Applications, Efficacy, and Potential for Improving Mental Health. European Psychologist, 23(2), 167-187. https://doi.org/10.1027/1016-9040/a000318
Fletcher, T. L., Hogan, J. B., Keegan, F., Davis, M. L., Wassef, M., Day, S., & Lindsay, J. A. (2018). Recent Advances in Delivering Mental Health Treatment via Video to Home. Current Psychiatry Reports, 20(8), 1. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11920-018-0922-y
Foye, U., Dalton-Locke, C., Harju-Seppänen, J., Lane, R., Beames, L., San Juan, N, V.,
Johnson, S., Simpson, A. (2021). How has covid-19 affected mental health nurses and the delivery of mental health nursing care in the UK? Results of a mixed-methods study. Journal psychiatri mental health nursing. 28(2), 126-137. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jpm.12745
Gloff, N., LeNoue, S., Novins, D., & Myers, K. (2015). Telemental health for children and adolescents. International Review of Psychiatry, 27(6), 513–524.
https://doi.org/10.3109/09540261.2015.1086322
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. https://doi.10.1016/j.nedt.2003.10.001
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. https://dx.doi.org/10.1016/j.nedt.2017.06.002
Harerimana, B., Forchuk, C., & O’Regan, T. (2019). The use of technology for mental healthcare delivery among older adults with depressive symptoms: A systematic literature review. International Journal of Mental Health Nursing, 28(3), 657–670. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/inm.12571
Hasselberg, M. (2020). The Digital Revolution in Behavioral Health. Journal of the American Psychiatric Nurses Association., 26(1), 102–111.
https://doi.org/10.1177/1078390319879750
Henricsson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s.111-117). Lund:
Studentlitteratur.
Kemp, J., Zhang, T., Inglis, F., Wiljer, D., Sockalingam, S., Crawford, A., Lo, B., Charow, R., Munnery, M., Takhar, S. S., Strudwick, G., & Singh Takhar, S. (2020). Delivery of Compassionate Mental Health Care in a Digital Technology-Driven Age: Scoping Review. Journal of Medical Internet Research, 22(3), N.PAG. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.2196/16263
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Studentlitteratur.
Knechtel, K, M., & Erikson, C, A. (2020) Who’s logging on? Differing attitudes about online therapy. Journal of technology in human services, 39(1), 24-42.
https://doi.org/10.1080/15228835.2020.1833810
Lindgren, B.-M., Lundman, B., & Graneheim, U. H. (2020). Abstraction and interpretation during the qualitative content analysis process. International Journal of Nursing Studies, 108, N.PAG. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2020.103632 Leeuw, J., Woltjer, H., & Kool, R. (2020). Identification of Factors Influencing the Adoption
of Health Information Technology by Nurses Who Are Digitally Lagging: In-Depth Interview Study. Journal of Medical Internet Research, 22(8), e15630–e15630. https://doi.org/10.2196/15630
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M, Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppl., s.219-234). Studentlitteratur.
Martin, L. (2018). Informatik i vården – hälsoinformatik för sjuksköterskor. Studentlitteratur.
Martin, L. (2019). Informatik vid psykiatrisk vård. I. L. Wiklund Gustin (red.), Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå, (s.649-671). Studentlitteratur.
Neilsen Sogaard, A., & Wilson, L. R. (2019). Combining e-mental health intervention
development with human computer interaction (HCI) design to enhance technology- facilitated recovery for people with depression and/or anxiety conditions: An
integrative literature review. International journal of mental health nursing, 28(1), 22-39. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/inm.12527
O’Brien, M., & McNicholas, F. (2020). The Use of Telepsychiatry During COVID-19 and Beyond. Irish Journal of Psychological Medicine, 1-17.
https://doi.org/10.1017/ipm.2020.54
Peden, A, R. (2015). Hildegard Peplau’s nurse-patient relationship and its applications. I M, Smith & M, Parker. Nursing theories and nursing practice (s.67-75). ProQuest Ebook Central https://ebookcentral.proquest.com
Peplau, H. E. (1991). Interpersonal relations in nursing : A conceptual frame of reference for psychodynamic nursing. ProQuest Ebook Central
https://ebookcentral.proquest.com
Peplau, H. (1992). Interpersonal Relations: A Theoretical Framework for Application in Nursing Practice. Nursing Science Quarterly, 5(1), 13–18.
https://doi.org/10.1177/089431849200500106
Peplau, H. E. (1997). Peplau’s theory of interpersonal relations. Nursing Science Quarterly, 10(4), 162–167. https://doi.org/10.1177/089431849701000407
Perera, S. R., Gambheera, H., & Williams, S. S. (2020). “Telepsychiatry” in the time of COVID-19: Overcoming the challenges. Indian Journal of Psychiatry, 62, 391–394. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.4103/psychiatry.IndianJPsychiatry_848_20 Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.). Wolters Kluwer.
Sabin, J., & Skimming, K. (2015). A framework of ethics for telepsychiatry practice. International Review of Psychiatry, 27(6), 490–495.
https://doi.org/10.3109/09540261.2015.1094034
Sensmeier, J. (2020). Enhancing the patient and provider experience through telehealth. Nursing Management., 51(11), 1–1.
https://doi.org/10.1097/01.numa.0000722364.76328.15
Struthers, A., Charette, C., Bapuji Bayyavarapu, S., Winters, S., Ye, X., Metge, C., Kreindler, S., Raynard, M., Lemaire, J., Synyshyn, M., & Sutherland, K. (2015). The acceptability of e-mental health services for children, adolescents, and young adults: a systematic search and review. Canadian journal of community mental health, 34(2), 1-21. https://doi.org/10.7870/cjcmh-2015-006
Sturges, J., & Hanrahan, K. (2004). Comparing Telephone and Face-to-Face Qualitative Interviewing: a Research Note. Qualitative Research : QR, 4(1), 107–118.
Svensk sjuksköterskeförening. (2011) Evidensbaserad vård och omvårdnad. https://swenurse.se/publikationer/evidensbaserad-vard-och-omvardnad Svensk sjuksköterskeförening: (2016a) Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/publikationer/vardegrund-for-omvardnad
Svensk sjuksköterskeförening. (2016b). Säker vård - en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner.
https://www.swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd964/1584345995743/ säker%20vård%202016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Teamarbete & Förbättringskunskap – två kärnkompetenser för god och säker vård.
https://swenurse.se/download/18.1dbf1316170bff6748cd8b0/1584345577416/Teama rbete%20och%20förbättringskunskap.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2019). Strategi för sjuksköterskors arbete med e-hälsa. https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623112e/1583940257065/ strategi%20för%20ehälsa%202019.pdf
Socialdepartementet (2016). Vision e-hälsa 2025.
https://www.ehalsomyndigheten.se/globalassets/dokument/vision_e- halsa_2025.pdf
Victor, A. (2019). Telepsychiatry and comprehensive mental health India. Perspectives in Psychiatric Care, 55(3), 459–463. https://doi.org/10.1111/ppc.12342
Vehko, T., Hyppönen, H., Puttonen, S., Kujala, S., Ketola, E., Tuukkanen, J., Aalto, A., & Heponiemi, T. (2019). Experienced time pressure and stress: electronic health records usability and information technology competence play a role. BMC Medical Informatics and Decision Making, 19(1), 160–160. https://doi.org/10.1186/s12911- 019-0891-z
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Xiang J., & Stanley, J-S. (2017). From online to offline: Exploring the role of e-health
consumption, patient involvement, and patient-centered communication on perceptions of health care quality. Computers in Human Behavior., 70, 446-452. https://doi.org/10.1016/j.chb.2016.12.072
BILAGA A - FÖRFRÅGAN TILL VERKSAMHETSCHEF
Till verksamhetschef samt vårdutvecklare inom Region Västmanland,
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie
Vi heter Jenny Bolinder och Åsa Jansson och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom barn- och vuxenpsykiatrisk öppenvård. Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien vid er enhet. Rent konkret skulle det innebära att vi intervjuar 5-6 specialistsjuksköterskor inom barnpsykiatrisk vård samt 5-6 specialistsjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård via telefon. Intervjuerna beräknas ta ca en timme per deltagare. Det är önskvärt att deltagarna har möjlighet att sitta avskilt under intervjun samt får göra detta på arbetstid. Om önskan finns hos deltagare kan vi även erbjuda personlig intervju på plats efter överenskommelse.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring. Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras med beaktande av forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade i bifogat pm.
Eventuell risk/nytta för verksamheten
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt att sjuksköterskor kan känna sig stressade av att medverka. Fördelar hänger samman med att resultatet kommer bidra med konkret information om vad sjuksköterskor har för erfarenheter av digitala vårdmöten idag och därigenom hoppas vi kunna bidra med att synliggöra vad som idag fungerar bra men också vad som kan tänkas behöva utvecklas vidare. Studien skulle även kunna bidra till att utveckla de deltagande sjuksköterskornas medvetenhet om innebörder av digitala vårdmöten inom psykiatrin.
Nytta i ett vidare perspektiv
Då vården idag blir alltmer digitaliserad och tidigare forskning visar hur värdefull den digitaliseringen är, bland annat genom möjligheten att nå ut till fler som kan tänkas ha svårt att själva ta sig till vården. Vi hoppas kunna belysa det som fungerar utifrån sjuksköterskans perspektiv men också de utmaningar som kan uppstå vid de digitala vårdmötena. Detta hoppas vi kan leda till konkret
förbättringsarbete som kommer att bidra till en vidareutveckling i stort vilket ligger i linje med visionen som Sveriges regering, kommuner och regioner tagit fram. Visionen utgår ifrån premissen att alla verksamheter ska ha möjlighet att nyttja den digitala utvecklingen i syfte att förbättra vården, både kort- och långsiktigt och bli bäst i världen på digitaliserad vård år 2025.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet. Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan. Med vänliga hälsningar
Jenny Bolinder Åsa Jansson
Tel: 0736753325 Tel: 0739782728
E-post: jod15002@student.mdh.se E-post: ajn19022@student.mdh.se
Handledare: Lena Wiklund Gustin, professor i Vårdvetenskap med inriktning mot psykiatrisk vård Tel: 021-107332
Samtycke till genomförande av projektet, Digitala vårdmöten inom psykiatrisk öppenvård Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på min enhet,
_______________________________ Ort och datum
__________________________ _______________________________
BILAGA B FÖRFRÅGAN TILL DELTAGARE I STUDIEN
Tillfrågan om deltagande i studie ”Digitala vårdmöten inom psykiatrin”.
Vi heter Jenny Bolinder och Åsa Jansson och är studenter i specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av digitala vårdmöten inom barn- och vuxenpsykiatrisk öppenvård.Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Att delta i projektet skulle för din del innebära att du ställer upp på en intervju på ca en timme. På grund av rådande pandemi ser vi helst att denna görs via telefon, för både din och vår säkerhet. Men finns önskemål från dig om personlig intervju så kan detta ordnas. Intervjun kommer att spelas in via diktafon som vi kommer att ha igång under intervjun. I enlighet med verksamhetens godkännande kommer intervjun att ske på arbetstid och då önskar vi att du har möjlighet att sitta avskilt
under hela intervjun utan inslag av störningsmoment.
När intervjun är genomförd kommer den av oss som utfört intervjun att transkribera denna och därefter skrivas ut den. Intervjun kommer även att avkodas för att inget material ska kunna härledas tillbaka till dig eller din verksamhet. Då Åsa Jansson arbetar på BUP Köping, så kommer Jenny Bolinder att utföra intervjuerna på samtliga barnpsykiatriska mottagningar. Därefter kommer vi
att sammanställa materialet och analysera detta för att upptäcka mönster mellan intervjuerna och resultatet kommer presenteras i vår magisteruppsats. Materialet kommer att sparas till dess att examinator godkänt uppsatsen och då kommer inspelning raderas och transkriberat, utskrivet material att förstöras.
En nackdel av ditt deltagande i studien kan tänkas vara att detta tar tid ifrån dina arbetsuppgifter men vi hoppas dock att nyttan med att delta kommer att överväga detta. Vårt mål är att kunna beskriva erfarenheter av digitaliserade vårdmöten i syfte att belysa vad som fungerar idag och vad som behöver utvecklas. Vi hoppas att du vill bidra med dina erfarenheter och därigenom vara med och driva den digitala vården framåt.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att du behöver ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till dig eller din arbetsplats.
Om du ger ditt muntliga samtycke till att ditt namn och telefonnummer får lämnas ut till oss, kommer vi att via telefon ta kontakt med dig för att ge ytterligare information om studiens syfte och genomförande. Du får då också möjlighet att ställa ytterligare frågor till oss om du har funderingar. Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan. Med vänliga hälsningar
Jenny Bolinder Åsa Jansson Tel: 0736753325 Tel: 0739782728
Epost: jod15002@student.mdh.se Epost: ajn19022@student.mdh.se Handledare: Lena Wiklund Gustin,
Professor i Vårdvetenskap med inriktning mot psykiatrisk vård Tel: 021-10 73 32
Samtycke till att deltaga i projektet, Digitala vårdmöten inom psykiatrisk öppenvård
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
• JA, jag vill delta i projektet ”Digitala vårdmöten inom psykiatrisk öppenvård”,
och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
____________________________ _______________________________
BILAGA C INTERVJUGUIDE
Före inspelning: Presentera oss med namn, vad vi gör, syftet med studien (poängtera att det huvudsakligen rör videosamtal, inte telefon) och varför vi intresserar oss för ämnet, gå igenom de etiska övervägandena (sekretess osv). Erbjuda deltagaren att ställa frågor själv. Informera om att om deltagaren efter intervjun kommer på att vissa delar inte får tas med i studien, så kan hen när helst höra av sig för att exkludera detta material.
Inledningsfasen
o Förfrågan om deltagaren ger samtycke till sin medverkan samt rätten att när som helst hoppa av utan att förklara varför. Relationsbyggande.
o Hur länge har du jobbat som sjuksköterska? o När gick du din VUB inom psykiatri?
o Hur länge har du jobbat på din nuvarande arbetsplats?
Huvudfasen
• Vad har du för erfarenheter av digitala vårdmöten?
- Kan du ge exempel?- Vad tycker du fungerar bra? - Vad tycker du fungerar sämre?
• Kan du se skillnader i mötet om det sker via ett digitalt videosamtal eller på
annat sätt, exempelvis telefon eller personligen?
- Kan du utveckla? Vad kan bli utmanande? Vilka fördelar ser du?
• Hur tycker du att det är att ge vård på distans, via video och/eller telefon?
- Kan du ge exempel?• Upplever du att du kan skapa en relation med patienten under digitala
vårdmöten? I så fall, på vilket sätt?
- Om ja; kan du utveckla? Vad funkar bra? - Om nej; vad upplever du för hinder? - Kan du ge exempel?