De förslag till fortsatta studier som vi uppmärksammat är att undersöka hur föräldrar till barn i behov av särskilt stöd upplever förskolans specialpedagogiska arbete.
Huruvida handlingsplanen som uppkommit fungerar och om föräldrarna kan se att pedagogernas dagliga arbete med barnen gynnat deras barn i deras utveckling eller om det fortfarande saknas något. Dessa frågor skulle vara intressanta att ställa. Det finns även möjligheter att utveckla studien utifrån barnens egna perspektiv, genom intervjuer med dem och lyssna in dem och hur de ser på pedagogernas arbete. Hur upplever barnen själva kring att alla blir inkluderade i verksamheten.
Här finns det även möjligheter till att intervjua förskolecheferna för att lyssna in dem och deras tankegångar i arbetet i verksamheten och vilka förutsättningar som de skulle kunna erbjuda pedagogerna i deras arbete med specialpedagogik på förskolan. Här tänker vi främst på de olika förutsättningar genom utbildningar som
pedagogerna har, om det finns utbildningar som förskolechefen kan erbjuda pedagogerna för att få en bättre förståelse för vad barn i behov av stöd innebär, främst efter att det tydliga resultatet till att grundutbildningarna ser olika ut och att kunskaperna därmed är olika.
Referenser
Agbenyega, J. S., & Klibthong, S. (2015). Transforming thai preschool teachers' knowledge on inclusive practice: A collaborative inquiry. Australian Journal of
Teacher Education, 40(7), 1–14. Tillgänglig:
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/1720066089?accountid=12245
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 12(2), 84–95. ISSN 1401-6788. Tillgängligt:
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1017/868
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Gerland, G. & Aspeflo, U. (2015). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa
förskolebarn med en annorlunda utveckling. Estland: Pavus utbildning.
Guvå, G. (2006). Från jag till vi : grupputveckling i förskola och skola. Stockholm: Fritzes.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views
on Special Needs. (Avhandling), 22.2013. Jönköping: School of Education and
Communication, Jönköping University. Tillgänglig: http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:665062/FULLTEXT01.pdf
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det
som inte anses lagom. Stockholm: Liber.Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. Stockholm:
Liber.
McCloskey, E. (2010). What do I know? parental positioning in special education.
International Journal of Special Education, 25(1), 162-170. Tillgänglig:
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search-proquest- com.ep.bib.mdh.se/docview/754907356?accountid=12245
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, B. & Olsson, K. (2013). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar
med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. (Avhandling), Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen. Tillgänglig:
Palla, L. (2016). Åtgärdsprogram i förskolan? : Specialpedagogers motstånd och alternativ. Socialmedicinsk tidskrift. 93(2), 190-198. tillgängligt:
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1280 Renblad, K. & Brodin,J (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan?.
Socialmedicinsk Tidskrift. 91(4), 384-390. Tillgänglig:
http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1048
Sandberg, A. (2014). (Red.) Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur. SFS 2011:688. Högskoleförordningen. Stockholm:Utbildningsdepartement. Tillgänglig: https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2011/600-699/d_807723-sfs- 2011_688-forordning-om-andring-i-forordningen-2011_186-om-andring-i- forordningen-2010_542-om
Skollagen 2010:800. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/skollagen-och-forordningar Skolverket (2017). Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Skolverket. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar. Finland: Norstedts.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken:Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. von Wright, Moira (2002). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket, Att arbeta med särskilt stöd:några perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Westin, E. (2015). Rapport 2015 - Uppföljning av effekter av särskilt stöd. Nacka kommun: Utbildningsenheten. Tillgängligt:
http://infobank.nacka.se/handlingar/utbildningsnamnden/2015/20151209/04b_Ra pport_2015_uppf%C3%B6ljning_av_effekter_av_s%C3%A4rskilt_st%C3%B6d.pdf
Bilaga 1 Missivbrev Hej!
Vi heter Anna Felldin och Nasim Sadeghi och studerar till förskollärare utbildning på Mälardalens högskola i Västerås. Just nu läser vi vår sista termin av sju och det är nu dags för oss att skriva vårt första examensarbete på 15 hp.
Syftet med studien är att få en insikt i hur pedagoger på förskolan tänker om ämnet specialpedagogik. Vår metod för undersökningen är kvalitativ intervju och
observationer, därför ska vi intervjua pedagoger på förskolan och observera
pedagoger i barngruppen. Vi ska använda oss av någon form av ljudupptagning med respondentens godkännande. I vår forskning ska vi observera er pedagoger i ert dagliga arbete med barnen på förskolan, och hur ni arbetar med barn i behov av stöd. I vår undersökning är vi skyldighet att informera er om de etiska forskningskraven som vi måste följa, där det första kravet är att informera om vår studie. Det andra kravet är att vi måste få samtycke från dig att delta i studien. Respondenten kan när som helst välja att avbryta deltagandet om så skulle vara fallet. Det tredje kravet är att det material vi samlar in under intervjuerna enbart får användas till vår
undersökning. Det sista kravet som vi kommer utgå ifrån innebär att allt material vi får in kommer hanteras med sådan sekretess att ingen person eller plats kan pekas ut eller identifieras. Arbetet kommer sedan att laddas upp i DIVA portalen för
bedömning från examinator därefter kommer arbetet att plockas bort från portalen och förstöras.
Om du har frågor och funderingar om undersökningen kan du kontakta oss via mejl på:
Nasim Sadeghi: nsi16001@student.mdh.se Anna Felldin: afn16002@student.mdh.se
Bilaga 2 Guvås modell för kärnbarn, mellanbarn och utanförbarn