5 Slutsatser
5.2 Förslag till framtida forskning
Även om deras föräldrar önskade att de läste mer, fanns det redan en inre läsmotivation hos några av barnen redan innan de började använda applikationen. Därför var det inte lika betydelsefullt för dem att använda applikationen för syftet att skapa motivation. Det var inte heller lika relevant för studien att undersöka huruvida det fungerade.
Det hade varit intressant att genomföra en studie där deltagarna endast bestod av barn som initialt var helt omotiverade till att läsa. Förslagsvis kunde undersökningen inletts med en förstudie för att urskilja vilka dessa är. Det skulle också vara intressant att genomföra en bredare studie i vilken deltagarna inledningsvis kategoriseras utifrån läsmotivation, varefter
––––––––– Applikation = Motivation? ––––––––
41
Källförteckning
Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. (s. 8-16). Stockholm: Liber.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Baumann, J.F. & Duffy, A.M. (1997). Engaged reading for pleasure and learning: A report
from the National Reading Research Center. Athens, GA: NRRC.
Berättarministeriet. (uå:a). Om oss. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://www.berattarministeriet.se/om-oss/>. 2016-10-21.
Berättarministeriet. (uå:b). Om Läs upp. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://las- upp.se/om-lasupp/>. 2016-10-21.
Berättarministeriet. (uå:c). Presskit. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://las-upp.se/press/>. 2016-10-21.
Berättarministeriet. (2016:a). Mer läsning med vår första app. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://www.berattarministeriet.se/nyheter/mer-lasning-med-var-forsta-app/>. 2016-10-21. Berättarministeriet. (2016:b). Mer skärmtid ska få barn att läsa fler böcker. [www] Tillgänglig
på webbplats: <http://www.berattarministeriet.se/wp-
content/uploads/2016/05/Las_upp_pressrelease_24-maj.pdf>. 2016-09-12. Brigham, T. J. (2015). An Introduction to Gamification: Adding Game Elements for
Engagement. Medical Reference Services Quarterly, 34(4), 471-480. doi: 10.1080/02763869.2015.108238510.1080/02763869.2015.1082385 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2. Malmö: Liber.
Clark, C. & Rumbold, K. (2006). Reading for Pleasure: A Research Overview. National Literacy Trust.
––––––––– Applikation = Motivation? ––––––––
42
Creswell, J. W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods
approaches. Upplaga 4. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc.
En läsande klass. (uå.). Martin Widmark. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://www.enlasandeklass.se/start-2/martin-widmark/>. 2016-09-26.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Gambrell, L. B. (2011). Seven rules of engagement: What's Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher, 3. 172.
Google Play. (2016). Läs upp – skärmlås för barn. [www] Tillgänglig på webbplats: https://play.google.com/store/apps/details?id=se.berattareministeriet.lasupp. 2016-12-01. Guthrie, J. T. & Wigfield, A. (2000). Engagement and motivation in reading. I Kamil, M. L.,
Mosenthal, P. B., Pearson, P. D., & Barr, R. (Red.), Handbook of Reading Research. Volume
III. Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Guthrie, J. T. & Knowles, K. T. (2001). Promoting reading motivation. I Verhoeven, L. & Snow, C. (Red.) (2001). Literacy and motivation: reading engagement in individuals and
groups. Mahwah, N.J: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Guthrie, J. T., Hoa, L. W., Wigfield, A., Tonks, S. M. & Perencevich, K. C. (2006). From Spark to Fire: Can Situational Reading Interest Lead to Long-term Reading Motivation? Reading
Research & Instruction, 45(2), 91-117.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod – den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerups.
Helf, C. & Hlavacs, H. (2016). Apps for life change: Critical review and solution directions.
Entertainment Computing, (14). 17-22. doi:10.1016/j.entcom.2015.07.001
Holden, J. (2004). Creative Reading: Young People, Reading and Public Libraries. London: Demos.
Kamil, M. L., Mosenthal, P. B., Pearson, P. D. & Barr, R. (Red.) (2000). Handbook of Reading
––––––––– Applikation = Motivation? ––––––––
43
Kulturrådet. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande
området. [Elektronisk resurs] Stockholm: Kulturrådet.
Kulturrådet. (uå). Handlingprogram. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://www.kulturradet.se/sv/Lasframjande/Uppdrag/>. 2016-09-26.
Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. (s. 68-80). Stockholm: Liber.
Läs upp. (2016). Observationer i applikationen, 24 oktober 2016.
MacDonell, C. (2004). Making the case for pleasure reading. Teacher Librarian, 31(4), 30-32. Martens, M. (2014). Reading and ”Gamification”. Children & Libraries: The Journal Of The
Association For Library Service To Children, 12(4), 19-25.
Murphy, P. & Alexander, P. (2000). A motivated exploration of motivation terminology.
Contemporary Educational Psychology, 25(1), 3-53.
Noorhidawati, A., Ghalebandi, S. G., & Siti Hajar, R. (2015). How do young children engage with mobile apps? Cognitive, psychomotor, and affective perspective. Computers &
Education, 87385-395. doi:10.1016/j.compedu.2015.07.005
OECD. (2002). Reading for change: Performance and engagement across countries. Results
from PISA 2000. New York: Organisation for Economic Cooperation and Development.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ
forskning. Lund: Studentlitteratur.
Robson, C. (2011). Real world research: a resource for users of social research methods in
applied settings. Upplaga 3. Chichester: John Wiley and Sons Ltd.
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000:a). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78.
––––––––– Applikation = Motivation? ––––––––
44
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000:b). When rewards compete with nature: The undermining of intrinsic motivation and self-regulation. I Sansone, C. & Harackiewicz, J. M. (Red.), Intrinsic
And Extrinsic Motivation (s. 13-54). San Diego, CA: Academic Press.
Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2000:c). Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology, 25. 54-67.
doi:10.1006/ceps.1999.1020
Sansone, C. & Harackiewicz, J. M. (Red.) (2000). Intrinsic And Extrinsic Motivation. San Diego, CA: Academic Press.
Sansone, C. & Harackiewicz, J. M. (2000). Looking beyond Rewards: The Problem and Promise of Intrinsic Motivation. I Sansone, C. & Harackiewicz, J. M. (Red.), Intrinsic And
Extrinsic Motivation (s. 1-9). San Diego, CA: Academic Press.
Schunk, D. H., Pintrich, P. R. & Meece, J. L. (2010). Motivation in education: theory, research,
and applications. Upper Saddle River, N.J: Pearson Education International.
Skaalvik, E. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur. Skar, G. & Tengberg, M. (Red.) (2013). Läsning! Stockholm: Svensklärarföreningen. Skolverket. (2011). Är pojkar sämre på att läsa än flickor? [www] Tillgänglig på webbplats:
<http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-
kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/ar-pojkar-samre-pa-att-lasa-an-flickor-1.157450>. 2016-11-18.
Skolverket. (2016). Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse? [www] Tillgänglig på webbplats: <http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/varfor-blir-svenska-elever-allt-samre-pa-
lasforstaelse-1.157445#>. 2016-09-12.
Small, R. V. & Arnone, M. P. (2011). Creative Reading: The Antidote to Readicide. Knowledge
Quest, 39(4), 12-15.
Verhoeven, L. & Snow, C. (Red.) (2001). Literacy and motivation: reading engagement in
––––––––– Applikation = Motivation? ––––––––
45
Vetenskapsrådet. (2000). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [www] Tillgänglig på webbplats: <http://www.codex.vr.se>. 2016-11-25.
Intervjuer
Barn 1. (2016:a). Muntl. intervju, 26 oktober 2016. Barn 1. (2016:b). Muntl. intervju, 16 november 2016. Förälder 1. (2016:a). Enkät, 20 oktober 2016.
Förälder 1. (2016:b). Muntl. intervju, 26 oktober 2016. Förälder 1. (2016:c). Muntl. intervju, 16 november 2016. Barn 2. (2016:a). Muntl. intervju, 8 november 2016. Barn 2. (2016:b). Muntl. intervju, 21 november 2016. Förälder 2. (2016:a). Enkät, 30 oktober 2016.
Förälder 2. (2016:b). Muntl. intervju, 8 november 2016. Förälder 2. (2016:c). Muntl. intervju, 21 november 2016. Barn 3. (2016:a). Muntl. intervju, 8 november 2016. Barn 3. (2016:b). Muntl. intervju, 23 november 2016. Förälder 3. (2016:a). Enkät, 24 oktober 2016.
Förälder 3. (2016:b). Muntl. intervju, 8 november 2016. Förälder 3. (2016:c). Muntl. intervju, 23 november 2016. Barn 4. (2016:a). Muntl. intervju, 10 november 2016.. Barn 4. (2016:b). Muntl. intervju, 23 november 2016. Förälder 4. (2016:a). Enkät, 24 oktober 2016.
––––––––– Applikation = Motivation? ––––––––
46
Förälder 4. (2016:c). Muntl. intervju, 23 november 2016. Barn 5. (2016:a). Muntl. intervju, 20 november 2016. Barn 5. (2016:b). Muntl. intervju, 4 december 2016. Förälder 5. (2016:a). Enkät, 7 november 2016.
Förälder 5. (2016:b). Muntl. intervju, 20 november 2016. Förälder 5. (2016:c). Muntl. intervju, 4 december 2016. Barn 6. (2016:a). Muntl. intervju, 20 november 2016. Barn 6. (2016:b). Muntl. intervju, 4 december 2016.
47
Bilaga 1; Baslinjeenkät
Fråga Kommentar 1 Namn (Förälder): 2 Barnets namn: 3 Barnets ålder: 4 Barnet går i årskurs: (2, 3, 4, 5) 5 Applikationen Läs upp installeras på:– Förälders telefon som barnet använder regelbundet
– Förälders platta som barnet använder regelbundet
– Barnets egen telefon – Barnets egen platta
Efterfrågas för att skapa en bild av ungefärlig
användningsfrekvens och till vilken grad enheten i sig motiverar barnet att läsa i applikationen.
6 Hur ofta använder barnet plattan/telefonen som appen installeras på?
– Dagligen – 4-5 dagar/vecka – 2-3 dagar/vecka
– 1ggn/vecka eller mer sällan
Efterfrågas för att skapa en bild av ungefärlig
användningsfrekvens och till vilken grad enheten i sig motiverar barnet att läsa i applikationen.
Nedan följer ett par frågor för att få en bild av barnets inställning till läsning. 7 Mitt barn läser (hemma, utöver skolarbete):
– Varje dag – 4-5 dagar/vecka – 2-3 dagar/vecka – Mer sällan
8 Mitt barn läser på eget initiativ: – Alltid
– Ibland – Sällan – Aldrig
Läsning på eget initiativ visar rimligtvis på inre motivation; Läsning för nöjes skull
definieras som självvald läsning som utförs med en förväntan på
48
att läsningen i sig själv ska ge välbefinnande (Clark & Rumbold, 2006, s. 6).
9 Markera ord som du tror beskriver ditt barns inställning till läsning. (Det går att ange flera alternativ.) – Roligt – Svårt – Avslappnande – Tråkigt – Jobbigt – Mysigt – Spännande – Lärorikt/Intressant – Annat, ange själv:
Positiv inställning till läsning visar rimligtvis på inre motivation; roligt, avslappnande, mysigt,
spännande, lärorikt/intressant.
49
Bilaga 2; Intervjuguide 1, barn
Fråga Kommentar
1 Tycker du om att läsa böcker?
– Brukar du läsa böcker hemma utöver läsläxa?
Syftar till att undersöka barnets inställning till läsning, exempelvis om barnet läser för nöjes skull eller på grund av externa krav.
2 Vad gör det kul att läsa?
– Vad gör det tråkigt/jobbigt att läsa?
Syftar till att undersöka vad som motiverar alternativt motverkar motivation.
3 Vad tyckte du om idén att installera appen? Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre motivation.
4 Vad tycker du om appen?
– Kul, ok, tråkigt, jobbigt? – Varför?
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre motivation.
5 Är det skillnad på att läsa i appen mot att läsa bok annars?
– Varför?
– Något som gör det roligare i appen? – Vad är bra, vad är dåligt?
Syftar till att undersöka om applikationen tillhandahåller en läsupplevelse som har påverkan på barnets läsmotivation.
50
applikationen tillhandahåller en läsupplevelse som har påverkan på barnets läsmotivation.
7 Har du hittat någon ny bok genom appen? Syftar till att undersöka om applikationen tillhandahåller en läsupplevelse som har påverkan på barnets läsmotivation.
8 Tycker du att det saknas något i appen?
– Hur skulle du gjort den?
Syftar till att undersöka vad som motiverar alternativt motverkar motivation.
9 Kan du tänka dig att ha kvar appen efter att testperioden är slut?
– Varför?
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre motivation.
51
Bilaga 3; Intervjuguide 1, förälder
Fråga Kommentar
1 Vad är ditt barns inställning till läsning?
– Läser barnet exempelvis gärna eller helst inte?
– Vad läser barnet helst?
Syftar till att undersöka barnets inställning till läsning, exempelvis om barnet läser för nöjes skull eller på grund av externa krav.
2 Något du vet som gör det kul att läsa?
– Något som gör det tråkigt/jobbigt att läsa?
Syftar till att undersöka vad som motiverar alternativt motverkar motivation.
3 Hur tänker du kring din roll relaterat till ditt barns läsning?
– Hur känner du inför den rollen? (Inspirerande, stressande?)
Syftar till att undersöka om föräldern kan uppleva applikationen som ett stöd för att motivera barnet till läsning.
4 Brukar ni göra något för att motivera ert barn att läsa?
– Vad?
– Brukar det fungera tycker du?
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) yttre
motivation. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre
motivation.
5 Vad tycker du om att använda telefonen/surfplattan för att läsa? (Läsa på skärm)
Syftar till att undersöka förälderns inställning till digital läsning.
6 Vad tycker du om att använda appen för att motivera till läsning?
Syftar till att undersöka förälderns inställning till applikationen som resurs för att skapa läsmotivation.
52
7 Hur har ditt barn reagerat på appen?
– Vad har fungerat bra? – Vad har fungerat dåligt?
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre motivation.
8 Saknar ni eller skulle vilja ändra på något i appen? Syftar till att undersöka vad som motiverar alternativt motverkar motivation samt till att undersöka förälderns inställning till applikationen som resurs för att skapa läsmotivation.
9 Kan ni tänka er ha kvar appen efter testperioden?
– Varför?
– Skulle ni kunna tänka er att betala för appen och exempelvis få tillgång till fler böcker? (Idag är appen begränsad till 5000 nedladdningar på grund av upphovsrättsliga skäl. Av samma anledning är även antalet titlar är begränsat.)
Syftar till att undersöka förälderns inställning till applikationen som resurs för att skapa läsmotivation.
53
Bilaga 4; Intervjuguide 2, barn
Fråga Kommentar
1 Har du läst mer eller mindre de här veckorna än du brukar?
– Hur har det varit tycker du? (Kul, jobbigt…)
Syftar till att undersöka huruvida applikationen påverkat barnets läsvolym och hur barnet i så fall förhåller sig till detta.
2 Läser du vidare i appen någon gång? Syftar till att undersöka om applikationen tillhandahåller en läsupplevelse som har påverkan på barnets läsmotivation.
3 Brukar dina föräldrar säga till dig att du ska läsa i appen? (Påminna dig?)
Syftar till att undersöka om applikationen fungerat oberoende av andra yttre förhållanden samt om det funnits en tendens till att barnet valt bort enheten på grund av applikationen.
4 Har du läst ut någon bok?
– Fått medaljer/skrivit recension? – Vad tycker du om det?
Syftar till att undersöka barnets inställning till spelifierade element i applikationen.
5 Går det lättare att läsa ett kapitel numera?
– Hur känns det?
Syftar till att undersöka om applikationen haft positiv effekt på barnets
läsutveckling och huruvida detta påverkat barnets självkänsla och
läsmotivation; teorin om att tro på sin egen kapacitet
54
(self-efficacy theory)
(Bandura, 1997; 1997; 2006; 2012, återgivna i Skaalvik & Skaalvik, 2016, s. 13).
6 Brukar dina föräldrar uppmuntra dig när du läst? Syftar till att undersöka om applikationen fungerat oberoende av andra yttre förhållanden.
7 Hur har det varit att ha appen i telefonen/surfplattan?
(Om du både tänker tillbaka och tänker nu?)
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen och om detta förändrats över tid.
8 Vad tycker du om appen idag? Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen och om detta förändrats över tid.
9 Kan du tänka dig fortsätta med appen nu när vi är klara? Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre motivation.
55
Bilaga 5; Intervjuguide 2, förälder
Fråga Kommentar
1 Om vi ska räkna in alla veckorna som barnet haft Läs
upp installerad, hur har det varit?
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen. Positiv inställning och acceptans kan exempelvis visa på autonom yttre motivation.
2 Ser du någon förändring i hur barnet tycker om appen idag mot i början?
Syftar till att undersöka barnets inställning till (och acceptans av) applikationen och om detta förändrats över tid.
3 Har ni följt barnets utveckling i appen? (Antal ord osv.)
– Tycker du att det är bra feedback?
Syftar till att undersöka om föräldern kan uppleva applikationen som ett stöd för att motivera barnet till läsning.
4 Har ditt barns läsning förändrats under de här veckorna?
(flyt mm)
Syftar till att undersöka om applikationen haft positiv effekt på barnets
läsutveckling och huruvida detta har påverkan på förälderns inställning till applikationen.
5 Läser barnet oftare på eget initiativ? Syftar till att undersöka om applikationen haft positiv effekt på barnets
läsmotivation.
56
barns läsning? – På viket sätt?
– Varför inte?
förälderns inställning till applikationen som resurs för att skapa läsmotivation.
7 Tror du att appen har gjort skillnad för barnets läsmängd?
– Har barnet läst mer/mindre än innan ni installerade
appen?
– Har läsning i appen varit istället för eller utöver
vanlig läsning?
Syftar till att undersöka om applikationen haft positiv effekt på barnets
läsutveckling.
8 Vad tycker ni om appen nu efter tre veckor?
– Vad tycker ni om att använda appen för att motivera
till läsning?
– Vad tycker ni om att barnet läser på skärm?
Syftar till att undersöka förälderns inställning till digital läsning och till att använda applikationen som resurs för att skapa
läsmotivation.
9 Vill ni fortsätta använda appen framöver?
– Varför/Varför inte?
Syftar till att undersöka förälderns inställning till applikationen som resurs för att skapa läsmotivation.
10 Skulle ni rekommendera appen till andra? – Varför/Varför inte?
Syftar till att undersöka förälderns inställning till applikationen som resurs för att skapa läsmotivation.
57
Bilaga 6; Resultat
Nedan presenteras initialt data som samlats från Google Play och Berättarministeriets webbplatser (berattarministeriet.se och las-upp.se), så kallade kvalitativa dokument och audiovisuella material. Därtill sammanfattas författarens egna observationer i applikationen gjorda 24 oktober 2016.
Därefter presenteras resultatet av den longitudinella studie i vilken sex barn använt applikationen under tre veckor. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med barnen och deras föräldrar. Respondenterna omnämns i texten som; barn 1 (B1), barn 2 (B2) och så vidare. B1s förälder omnämns; F1, B2s förälder; F2 och så vidare. Undantaget är B5 och B6, vilka är syskon. Deras förälder är F5. För att underlätta för läsaren anges en förenklad referens till intervjutillfälle endast inledningsvis i varje avsnitt (samt vid blockcitat). Referensen avser emellertid hela avsnittet. Fullständiga referenser finns angiven i källförteckningen.
1.1 Läs upp
Berättarministeriet är en icke vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som driver skrivarverkstäder för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden
(Berättarministeriet, uå:a). Stiftelsen lanserade i maj 2016 gratisapplikationen Läs upp i samarbete med några av Sveriges största bokförlag, reklambyrån King samt mobilbyrån BBH Stockholm (Berättarministeriet, 2016:a).
I en pressrelease förklarar Berättarministeriet (2016:b) att applikationen fungerar som ett skärmlås vilket ersätter surfplattans skärmkod med läsning. Berättarministeriet vill med
applikationen inspirera barn till mer läsande och skrivande, de menar (2016:a) att ”Mycket talar för att detta är enklast att göra via skärmen, som barnet redan använder.” Genom applikationen vill de därför erbjuda ”ett kreativt lösningsförslag” på dagens många digitala distraktioner som syftar till att inspirera barn att läsa mer ”på ett lustfyllt sätt” (ibid.). I sin pressrelease hänvisar de till applikationen som ”ett digitalt verktyg för föräldrar och lärare som ska motivera barn att läsa mer” (Berättarministeriet, 2016:b).
Läs upp vänder sig, enligt Berättarministeriet (uå:c), till barn i årskurs två till fem. När
applikationen laddas ner och föräldern skapar ett användarkonto för barnet kan den välja mellan två svårighetsgrader; årskurs 2-3 eller årskurs 4-5 (ibid.). Vid installationen väljs även en kod som gör det möjligt för föräldern att ta sig förbi låset utan att läsa (Berättarministeriet, uå:b).
58
Applikationen fungerar, enligt Berättarministeriet (uå:c) på surfplattor med operativsystem Android 4.3 och uppåt. Apples operativsystem tillåter inte lösningar som tar kontroll över enheten på det sätt som Läs upp gör, därför finns inte applikationen tillgänglig för iPad
(Berättarministeriet, uå:c). Applikationen är gratis men begränsad till 5000 nedladdningar – det är för det antalet nedladdningar bokförlagen erbjudit sina böcker (Berättarministeriet, 2016:c). Applikationen har i nuläget inte uppdaterats efter att den först lanserades 24 maj 2016 (Google Play, 2016).
För att komma åt enhetens operativsystem måste barnet läsa ett kapitel ur en bok i applikationen och därefter svara på tre läsförståelsefrågor (Berättarministeriet, 2016:b). När barnet ”läst upp” enheten är den upplåst för andra aktiviteter till nästa dag då låset aktiveras igen
(Berättarministeriet, uå:b). Vill barnet fortsätta läsa finns hela boken tillgänglig i applikationen (ibid.). Efter att boken är utläst kan barnet skriva en recension (Berättarministeriet, uå:c). Det som skrivs i appen samlas på barnets användarsida där det också kan följa sina framsteg (ibid.). Applikationen använder även direkta belöningssystem – likt de i datorspel – där barnet samlar på sig poäng och medaljer efter utlästa kapitel (Berättarministeriet, 2016:b).
1.2 Observationer i applikationen
Efter installation skapar barnets målsman ett användarkonto och väljer en kod, samt en säkerhetsfråga ifall koden behöver återställas. När enheten ska låsas upp första gången efter installation får användaren (det vill säga barnet) välja en bok. Det är möjligt att lägga in flera användare (om flera barn använder samma enhet) i applikationen men det krävs endast att en av dem läser för att enheten ska vara upplåst för dem båda. Skärmlåset återställs (låses på nytt) vid midnatt.
Urvalet boktitlar i applikationen består endast av skönlitterära böcker. För barn i årskurs 2 till 3 finns det sex olika boktitlar att välja på; LasseMajas detektivbyrå; Diamantmysteriet, Tsatsiki
och morsan, Galna gatan 4; Får Mann vara med?, Galna gatan 6; Sommarbarnet, Hotell Gyllene Knorren; Den mystiska gästen och Hotell Gyllene Knorren; Spöket i rum 13. Barn i
årskurs 4 till 5 har tillgång till följande titlar; Tsatsiki och morsan, Galna gatan 4; Får Mann