5. RESULTAT
7.2. Förslag till framtida forskning
Författarna till detta examensarbete har försökt få fram studier och fakta om det “norska handgreppet”. Dessvärre finns ingen forskning om detta handgrepp, resultatet visade att flera av barnmorskorna använde norska handgreppet kliniskt. Förslag till vidare forskning är därmed att forskning om norska handgreppet bör göras. Det bör även forskas mer på den
teoretiska och praktiska undervisningen på landets barnmorskeutbildningar gällande perinealskydd då det tycks skilja sig åt.
REFERENSLISTA
Abedzadeh-Kalahroudi, M., Talebian, A., Sadat, Z., & Mesdaghinia, E. (2019).
Perinealtrauma: incidence and its risk factors. Journal of Obstetrics & Gynaecology,
39(2), 206–211. Hämtad 31:a augusti 2020 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1080/01443615.2018.1476473 Antonovsky, A. (2001). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Berg, M. (2009). Värdegrund för barnmorskans yrkesutövning. I A. Kaplan., B. Hogg., I. Hildingsson., & I, Lundgren (Red.), Lärobok för barnmorskor. (s. 47-51). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017). Enkäter. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod. (s. 121- 131). Lund: Studentlitteratur.
Borgfeldt, C. (2010). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur.
Borrman, M. J., Davis, D., Porteous, A., & Lim, B. (2020). The effects of a severe perineal trauma prevention program in an Australian tertiary hospital: An observational study.
Women & Birth, 33(4), 371–376. Hämtad 31:a augusti 2020 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.wombi.2019.07.301
Crookall, R., Fowler, G., Wood, C., & Slade, P. (2018). A systematic mixed studies review of women’s experiences of perineal trauma sustained during childbirth. Journal of
Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 74(9), 2038–2052.
Hämtad 1:a september 2020 från https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jan.13724 Da Costa A-S-C, & Riesco M-L-G. (2006). A comparison of “hands off” versus “hands on”
techniques for decreasing perineal lacerations during birth. Journal of Midwifery &
Women’s Health, 51(2), 106–111. Hämtad 31:a augusti från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1016/j.jmwh.2005.10.017 Edqvist, M., Hildingson, I., Mollberg, M., Lundgren, I. & Lindgren, I. (2017). Midwives'
Management during the Second Stage of Labor in Relation to Second-Degree Tears- An Experimental Study. Birth: Issues in Perinatal Care, 44(1), 86-94. Hämtad 27:e augusti 2020 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/birt.12267 Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson M, & Lindström B. (2005). Validity of Antonovsky’s Sense of Coherence Scale: a systematic review. Journal of Epidemiology & Community Health, 59(6), 460–466. Hämtad 1:a september 2020 från
Gyhagen, M. (2013). Long-term consequences of vaginal delivery on the pelvic floor. A comparison with caesarean section in one-para women. Ineko AB Gothenburg. Doctoral Thesis, Sahlgrenska Academy, Göteborg. Hämtad 31:a augusti från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31701/1/gupea_2077_31701_1.pdf Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Hermansson, E., & Mårtensson, L. (2011). Empowerment in the midwifery context—a concept analysis. Midwifery, 27(6), 811–816. Hämtad 1:a september 2020 från https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.midw.2010.08.005
Hunter, C., & Bick, D. (2019). Early-career midwives’ experiences of perineal assessment and repair after normal vaginal birth. British Journal of Midwifery, 27(1), 43–48.
Hämtad 31:a augusti 2020 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjom.2019.27.1.43
Johnson, C-E. (2011). Sexual health during pregnancy and the postpartum. Journal of sexual
medicine, (8), 1267-1284. Hämtad den 31:a augusti 2020 från doi: 10.1111/j.1743-
6109.2011.02223.x
Lindgren, H. (2016). Det fysiologiska förloppet - Barnets framfödande. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes (Red), Reproduktiv hälsa- barnmorskans
kompetensområde. (s. 473-476). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, H., Rehn, M. & Wiklund, I. (2019). Barnmorskans handläggning vid normal
förlossning: forskning och erfarenhet. Lund: Studentlitteratur.
Marschalek, M., Worda, C., Kuessel, L., Koelbl, H., Oberaigner, W., Leitner, H., Marschalek, J., & Husslein, H. (2018). Risk and protective factors for obstetric anal sphincter injuries: A retrospective nationwide study. Birth: Issues in Perinatal Care, 45(4), 409–415. Hämtad 31:a augusti från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/birt.12346
Meyvis, I., Rompaey, B., Goormans, K., Truijen, S., Lambers, S., Mestdagh, E., Mistiaen, W. (2012). Maternal Position and Other Variables: Effects on Perineal Outcomes in 557 Births. Birth: Issues in Perinatal Care. 39(2): 115-120. Hämtad 31:a augusti från http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1523-536X.2012.00529.x
Olsson, A. (2016). Det fysiologiska förloppet- Förlossningsskador och suturering. I H. Lindgren, K. Christensson, A-K. Dykes (Red), Reproduktiv hälsa- barnmorskans
kompetensområde. (s. 509-521). Lund: Studentlitteratur AB.
Olsson, A., & Adolfsson, A. (2011). Midwife´s experiences of using intuition as a motivating element in conveying assurance and care. Health, 7(3), 453-461. Hämtad 31:a augusti från
https://www.researchgate.net/publication/253241445_Midwife's_experiences_of_u sing_intuitions_as_motivating_element_in_conveying_assurance_and_care
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Lippinkott Williams & Wilkins.
Priddis, H., Dahlen, H., & Schmied, V. (2013). Women’s experiences following severe
perineal trauma: a meta-ethnographic synthesis. Journal of Advanced Nursing (John
Wiley & Sons, Inc.), 69(4), 748–759. Hämtad 1:a september från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/jan.12005
Priddis, H., Schmied, V., & Dahlen, H. (2014). Women’s experiences following severe perineal trauma: a qualitative study. BMC Women’s Health, 14(1), 32. Hämtad 31:a augusti 2020 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/1472-6874-14-32
Rathfisch, G., Dikencik, B. K., Kizilkaya Beji, N., Comert, N., Tekirdag, A. I., & Kadioglu, A. (2010). Effects of perineal trauma on postpartum sexual function. Journal of
Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 66(12), 2640–2649. Hämtad 1:a
september 2020 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/j.1365-2648.2010.05428.x
Regeringskansliet. (2019). Agenda 2030 och globala målen. Hämtad 8:e september 2020 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda- 2030/
Rogers, R-G., Borders, N., Leeman, L-M. & Albers, L-L. (2009). Does spontaneous genital tract trauma impact postpartum sexual function? Journal of midwifery and women´s
health, 54 (2), 98-103. Hämtad 31:a augusti 2020 från
doi:10.1016/j.jmwh.2008.09.001
Rådestad, I., Olsson, A., Nissen, E. & Rubertsson, C. (2008). Tears in the Vagina, Perineum, Sphincter Ani, and Rectum and First Sexual Intercourse after Childbirth: A
Nationwide Follow-up. Birth: Issues in Perinatal Care. 35(2), 98-106. Hämtad 26:e augusti 2020 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/j.1523- 536X.2008.00222.x
Röckner, G. & Fianu-Jonasson, A. (1999). Changed pattern in the use of episiotomy in Sweden. British Journal of Obstetrics and Gynaecology, 106, 95-101. Hämtad 9:e september 2020 från
https://www.researchgate.net/publication/12872292_Changed_pattern_in_the_use _of_episiotomy_in_Sweden
SFOG. (2019a). Tabell Perinealskador. Hämtad den 27:e augusti 2020
från http://backenbottenutbildning.se/index.php/utbildningsmaterial/klassificering- av-bristningar/tabell-perinealskador
SFOG. (2019b). Skydd för perineum. Hämtad 31:a augusti från
https://www.sfog.se/media/325297/bb2_prevention_klipp.pdf SFOG. (2019c). Förlossningsställningar. Hämtad 26:e augusti från
https://www.sfog.se/media/325297/bb2_prevention_klipp.pdf SFS: 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm. Socialdepartementet.
Shoorab, N- J., Mirteimouri, M., Taghipour, A., & Roudsari, R- L. (2019). Women’s Experiences of Emotional Recovery from Childbirth-Related Perineal Trauma: A Qualitative Content Analysis. International Journal of Community Based Nursing &
Midwifery. 7(3), 181-191. Hämtad den 27:e augusti 2020 från
http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.30476/IJCBNM.2019.44993
Siwe, K & Wijma, B (2016). Introduktion. I H. Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A. (red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde. (s. 81-82). Lund: Studentlitteratur AB.
Smith, L-A., Price, N., Simonite, V., & Burns, E- E. (2013). Incidence of and risk factors for perineal trauma: a prospective observational study. BMC Pregnancy & Childbirth,
13(1), 1–9. Hämtad den 31 augusti 2020 från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1186/1471-2393-13-59
Stavdal, M- N., Skjævestad, M., & Dahl, B. (2019). First-time parents' experiences of proximity and intimacy after childbirth - A qualitative study. Sexual & reproductive
healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives, 20, 66–71.
Hämtad 31:a augusti från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.srhc.2019.03.0
Steen, M., & Diaz, M. (2018). Perineal trauma: A women’s health and wellbeing issue. British
Journal of Midwifery, 26(9), 574–584. Hämtad 31:a augusti från
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.12968/bjom.2018.26.9.574
Svenska Barnmorskeförbundet. (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 8:e september 2020 från
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-
se/uploads/2020/04/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska.pdf Sveriges Radio. (2017). Norskt grepp ska minska förlossningsskadorna. P4 Stockholm,
inspelat 22:a oktober 2017. Hämtad 3:e september 2020 från https://sverigesradio.se/artikel/6795534
Uustal, E. (2019). Årsrapporter för operationer utförda år 2018; Bristningsregistret. Hämtad 9:e september 2020 från http://www.gynop.se/wp-
content/uploads/2019/07/%C3%85rsrapport-Bristning-2018- .pdf?fbclid=IwAR0RuCInyAra2hauC4_hk8vxkV-
Uustal, E. (2020). Årsrapporter för operationer utförda år 2019; Bristningsregistret. Hämtad 8 september 2020 från
http://www.gynop.se/wp-content/uploads/2020/06/Bristningsrapport2019.pdf Utrikesdepartementet. (2006). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stockholm:
Utrikesdepartementet. Hämtad 31:a augusti från
https://www.regeringen.se/49c843/contentassets/4f3bb66cc7a64b6695a690f87683 0942/sveriges-internationella-politik-for-sexuell-och-reproduktiv-halsa
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 30:e oktober 2020, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR0mgogzZqY4An54BXQiObNB T0RMcrN4s-WY5Rb1Kd_DpvJhn_Fm0vtUae0
WHO. (2017). Sexual health and its linkages to reproductive health: an operational
approach. Schweiz:
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/258738/9789241512886- eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
-Författare -Titel -Tidskrift -Publikationsår -Land Syfte Metod Material Urval Design Resultat/Slutsats -Abedzadeh-Kalahroudi, M., Talebian, A., Sadat, Z., Mesdaghinia, E.-“Perineal trauma: incidence and its risk factors.”
-Journal of Obstetrics & Gynaecology - 2019 -Iran Att undersöka förekomsten av perineal skador och de relaterade faktorerna för detta. Metod: Kvantitativ Material: Formulär och intervjuer. Urval: 3255 kvinnor Design: Tvärsnittsstudie
Hos de kvinnor som deltog drabbades 84,3% av någon form av perineal skada. Risken att drabbas av perineal skada var ökad hos kvinnor med yngre ålder, kvinnor med överburenhet, kvinnor som induceras, yttre press och iransk nationalitet. Förekomsten av perineal skada var hög och hade kunnat minskats genom användning av episiotomi. Det rekommenderas att barnmorskor och barnläkare bör ägna mer tid hos kvinnor som är i riskzon att drabbas av perinealbristning.
-Borrman, M. J., Davis, D. Porteous, A. Lim, B.
-“The effects of a severe perineal trauma
prevention program in an Australian tertiary
hospital: An observational study”
-Women and Birth -2019 -Australien Att undersöka effekterna av att använda ett förebyggande program mot uppkomsten av perinealt trauma på ett sjukhus i Australien. Metod: Kvalitativ Material: Artiklar Urval: Artiklar Design: Retrospektiv observationsstudie
Andelen kvinnor i denna befolkning som upplever allvarligt perinealt trauma under vaginal födsel minskade från 8,8% under den första tidsperioden till 5,6% under den andra perioden. Minskningar uppnåddes i alla former av vaginal födsel men var mest uttalade vid förlossningar med sugklocka. Användningen av episiotomi ökade mellan olika tidsperioder och ytterligare analys visade att detta var skyddande mot svår perineal trauma i alla former av förlossning. Faktorer som visade sig bidra till allvarligt perinealt trauma hos kvinnor var asiatisk härkomst, nyföddsvikt, användning av tång och moderns ålder.
-Crookall, R., Fowler, G.,Wood, C., Slade, P. “A systematic mixed studies review of women's experiences of perineal trauma
sustained during childbirth”
-Leading Global Nursing Research
-2018 -Liverpool
Att utforska den kvantitativa och kvalitativa litteraturen om kvinnors erfarenheter av perinealt trauma som uppstått under förlossningen och vilken inverkan det har på psykiskt och fysiskt välbefinnande. Metod: Kvantitativ och kvalitativ Material: Databaser Urval: 2152 kvinnor. 11 kvalitativa studier och 22 kvantitativa studier och en mix method studie
Design: En systematisk mixad
litteraturöversikt
Perinealt trauma kan ha en negativ påverkan på kvinnors psykiska och emotionella hälsa, men litteraturen är motstridig och behöver klargöras. Kvinnor upplever att de fått för lite information om sina skador och att varje perinealbristning är svår. Den kvalitativa forskningen visar att kvinnor upplever en psykisk och fysisk stress efter förlossningen när de försöker leva med konsekvenserna efter förlossningen. Den kvantitativa
forskningen återspeglar inte alltid detta, vilket kan bero på de metodologiska
begränsningarna.
- Edqvist, M., Hildingsson, I., Mollberg, M.,
Lundgren, I., Lindgren, I. -“Midwives’ Management during the Second Stage of Labor in Relation to Second-Degree Tears— An Experimental Study” -Birth: Issues in Perinatal Care -2017 -Sverige Syftet med studien är att utvärdera ett omfattat ingripande för att minska uppkomsten av grad II bristningar. Metod: Kvantitativ. Material: Protokoll Urval: I interversionsgruppen tillhörde 296 kvinnor och 301 i standardvårdsgruppen Design: Prospektiv kohortstudie med en experimentell design
Förekomsten av grad II bristning var lägre i interventionsgruppen. Förekomsten av
epiduralbedövning var 61,1 procent. Trots den höga användningen av epiduralbedövning lyckades barnmorskor som vårdat kvinnor tillhörande interventionsgruppen använda interventionen. Det är möjligt att minska bristning grad II bland kvinnor med hjälp av en omfattad barnmorskintervention utan att öka förekomsten av episiotomi.
-Da Costa, A-C-S., Riesco, G-L-M.
-“A comparison of 'hands off' versus 'hands on' techniques for decreasing perineal lacerations during birth.”
-Journal of Midwifery & Women's Health -2006
-Sao Paulo
Syftet var att jämföra frekvensen, graden och tillvägagångssätte t och sårbildningen vid perineala bristningar vid användandet av två olika tekniker av perinealskydd - “hands off” och “hands on” vid förlossning.
Metod: Kvantitativ Material: Formulär Urval: 70 kvinnor, på 35 kvinnor användes “hands off” och på 35 användes “hands on”. Design: Randomiserad kontrollerad studie
Båda grupperna fick goda neonatala resultat. I båda grupperna fick samtliga barn samma median i Apgar poäng efter en minut och fem minuter. Medianen i Apgar poängen för båda grupperna var nio efter en minut och 10 efter fem minuter. Ett barn i “hands on” gruppen fick låg Apgar <7 efter fem minuter men det kunde härledas till bradykardi orsakat av vagal stimulering under en gastrisk
aspirationsmanövrering utförd efter förlossningen. Inga signifikanta skillnader mellan de två grupperna observerades.
-Gyhagen, M -“Long-term
consequences of vaginal delivery on the pelvic floor: A comparison with caesarean section in one- parae women” -Department of Obstetrics and Gynaecology Institute of Clinical Sciences -2013 -Sverige Att studera långvariga komplikationer efter förlossningen och dess bäckenbottenko mplikationer. Metod: Kvantitativ Material: Brev och enkäter
Urval: 5236 kvinnor Design: Kohortstudie
Effekten av episiotomi och dess påverkan på bäckenbotten är fortfarande okänd. 104 studier har visat att episiotomi som utförs i mittlinje är en oberoende riskfaktor för sfinktersskada. Data om sfinkterskador i samband med medio-lateral episiotomi är motstridiga. Det har visats att användningen av en olämplig episiotomiteknik kan vara en förklaring till olika resultat.
-Hermansson, E., Mårtensson, L. -“Empowerment in the midwifery context—a concept analysis.” -Midwifery -2011 -Sverige Att analysera empowerment konceptet i barnmorskekonte xt med fokus på kvinnors fertilitet i syfte att klargöra betydelsen av empowerment och skapa förståelse för användning av empowerment i utbildning, forskning och klinisk praxis. Metod: Kvalitativ Material: Först inhämtades teoretisk kunskap om ämnet. Sedan inleddes en fältarbets-fas där intervjuer genomfördes. Sedan genomfördes en analytisk fas. Urval: 9 barnmorskor och 12 par Design: En konceptanalys
Fyra huvudkategorier identifierades. Den första kategorin var: “Förtroendefull
vårdrelation”. Barnmorskor upplevde att det var viktigt att kunna ge kvinnor och deras partner tillräckligt med tid. Den andra kategorin var: “Starta en
medvetandeprocess”. Barnmorskor ska stötta föräldrar att bli medvetna om situationen, så att de kan förändra situationen. Det tredje kategorin var: “medverkan”. Föräldrar ska medverka i beslut som fattas, med stöd av barnmorskor. Den fjärde kategorin var: “bekräftelse”. Barnmorskor bekräftade föräldrar genom stöd och uppmuntran.
-Hunter, C., Bick, D. -“Early-career midwives' experiences of perineal assessment and repair after normal vaginal birth.” -British journal of Midwifery -2019 -London Att utforska nyblivna barnmorskors erfarenheter av att utföra perinealskydd och suturering efter normal vaginal födelse. Metod: Kvalitativ Material: Intervjuer Urval: 6 barnmorskor Design: Fenomenologisk analys
Två huvudteman identifierades. Det ena temat var: “att arbeta och lära sig i en dålig arbetsmiljö” framkom det att barnmorskor upplevde brister i förberedelser för suturering och brist på stöd för att kunna utveckla sina kliniska färdigheter gällande suturering. Det andra huvudtemat var: “att lära känna mig själv och förstå mina kvinnor” framkom det att barnmorskor kopplade sin kunskap om
suturering till yrkesidentitet, kontinuitet och ansvar för kvinnors välbefinnande. Det saknas kompetensutveckling inom detta område. Barnmorskors förmåga att hävda sina behov av kunskap hämmas av hierarkier och tidsbegränsningar.
-Johnson , C
-“Sexual health during pregnancy and the postpartum” -Journal of sexual medicine -2011 -USA Att granska litteraturen om effekterna av graviditet och postpartumperio den på parets sexuella hälsa och välbefinnande. Metod: Kvantitativ Material: Artiklar Urval: 59 artiklar Design: Litteraturöversikt
Trots rädsla och myter om sexuell aktivitet under graviditeten, kan par upprätthålla sexuella interaktioner under graviditeten och postpartumperioden och då främja sexuell hälsa och välbefinnande och uppleva ett större djup av intimitet.
-Marschalek, M., Worda, C., Kuessel, L., Koelbl, H., Oberaigner, W., Leitner, H., Marschalek,
J.,Husslein, H. -“Risk and protective factors for obstetric anal sphincter
-Injuries: A retrospective nationwide study.” -Birth: Issues in Perinatal Care -2018 Analysera risk- och skyddsfaktorer för analfinkterskada och beskriva tidstrender om förekomsten av dessa skador och sammanhängand e riskfaktorer.
Metod: Kvantitativ Material: Artiklar. Urval: Kvinnor som fött barn vaginalt mellan 2008 - 2014. Design: Kohortstudie
Ålder >19 år, födelsevikt > 4000 g och vaginal födelse var oberoende riskfaktorer för analsfinkterskada. Mediolateral episiotomi ökade risken för analfinkterskada vid spontan vaginal födelse, medan det var skyddande vid förlossningar med sugklocka. Från 2008 till 2014 sågs en ökning av antalet anala sfinkterskador.
Meyvis, I., Rompaey, B., Goormans, K., Truijen, S., Lambers, S., Mestdagh, E., Mistiaen, W.
-“Maternal Position and Other Variables: Effects on Perineal Outcomes in 557 Births.”
-Birth: Issues in Perinatal Care
-2012 -Belgien
Att undersöka hur moderns förlossningsställni ng samt andra variabler påverkade uppkomsten av perineal skada. Metod: Kvantitativ Material: Formulär Urval: 557 kvinnor, 348 födde i gynläge och 209 i liggande ställning. Design: Retrospektiv studie
Färre epiostomier utfördes vid liggande position 45,9% mot 27,9%, p> 0,001) och färre episiotomier utfördes (6,7% mot 38,2%). En ökning på 47% för skadat perineum sågs i den liggande positionen jämfört med
gynpositionen. Oddsen för perineal skada ökar när läkare närvarar i framfödandet av barnet.
-Priddis, H., Dahlen, H., Schmied, V
-“Women’s experiences following severe perineal trauma: a meta- ethnographic synthesis.” -Journal of Advanced Nursing -2013 -Australien Att beskriva kvinnors erfarenheter av att drabbas av en bristning grad III eller IV under förlossningen. Metod: Kvalitativ review Material: Databaser Urval: 8 studier Design: En meta- etnografisk syntes
Tre huvudteman formulerades. Det första temat var: “Jag är trasig och misslyckad”. Kvinnor känner komplexa känslor efter att ha drabbats av ett perinealt trauma. De känner sig arga, frustrerade, trötta och känner en förlust. Det andra temat var: “Ignorerad och bortprioriterad” som handlar om att hur kvinnor kände sig, återspeglades av
vårdpersonalens handlingar. Det tredje temat är: “De fysiologiska komplikationerna till ett skadat perineum”. Efter att ha fått ett skadat perineum känner kvinnor att kroppen är oförutsägbar då kvinnor kan drabbas av avförings- och urininkontinens.
-Priddis, H., Schmied, V., Dahlen, H.
-“Women's experiences following severe perineal trauma: a qualitative study”
-BMC Womens Health -2014
-Australien
Att undersöka hur kvinnor upplever meningen med livet när de lever med ett perinealt trauma. Metod: Kvalitativ Material: Intervjuer Urval: 12 kvinnor Design: Kvalitativ innehållsanalys
Tre huvudteman identifierades. Ett tema som identifierades var: “den övergivna mamman”. Vårdpersonalens handlingar kan resultera till att kvinnor känner sig utsatta, oförmögna att föda och oförmögna som mammor efter förlossningen. Ett annat tema var: “avbruten saga”. Detta tema handlar om att kvinnors förväntningar på födelseupplevelsen och perioden efter förlossningen ej stämmer överens med hur de upplever detta i
verkligheten. Detta känner kvinnor påverkar deras förmåga till att fostra barnet och det sexuella samlivet med sin partner. Det tredje temat var: “ett helt annat normalt” som handlar om kvinnors emotionella resa när de ska återupptäcka och omdefiniera en ny känsla av sig själva efter att genomgått ett perinealt trauma.
Rathfisch, G., Dikencik, B., K., Kizilkaya Beji., N., Comert., Tekirdag, A- I., Kadioglu, A -“Effects of perineal trauma on postpartum sexual function.” - Journal of Advanced Nursing -2010 -Turkiet Att undersöka den sexuella dysfunktionen efter perinealt trauma. Metod: Kvalitativ Material: Intervjuer och gynekologisk undersökning genomfördes Urval: 55 kvinnor Design: Prospektiv beskrivande design
Kvinnor som genomgått episiotomi och fått bristning grad II har lägre libido, svårare att få orgasm, mer smärta under samlag och svårare att få sexuell tillfredställelse än kvinnor med intakt perineum. Det är vanligt efter födseln att få minst ett sexuellt problem som minskad libido, minskad vaginal upphetsning, minskad lubrikation, minskad frekvens av orgasm och minskat sexliv. Det är viktigt att perinealt trauma begränsas under förlossningen för återupptagandet av samlag efter
förlossningen. Rutinmässig episiotomi och fundalt tryck bör undvikas för att förebygga perinealt trauma.
-Rogers, RG., Borders, N.,
Leeman, LM., Albers, LL -“Does Spontaneous Genital Tract Trauma Impact Postpartum Sexual Function?” -Department of Obstetrics and Gynecology -2009 -USA Effekten av spontan perinealbristning i samband med förlossning och dess betydelse för den sexuella hälsan efter förlossningen. Metod: Kvantitativ Material: Dokumentation Urval: 576 kvinnor Design: Kohortstudie
Trauma kategoriseras i mindre trauma eller större trauma. Båda traumagrupperna är lika benägna att vara sexuellt aktiva. Totala IRS- poäng skiljer sig inte mellan traumagrupperna och inga klagomål förekommer om
dyspareuni. Två saker visades emellertid vara signifikanta skillnader: Kvinnor med större trauma rapporterar mindre önskan att hållas,