För att göra fler likvärdiga studier vore det av betydelse att få in mer infallsvinklar inom samma forskningsområde samt göra en likande studie med ett större antal intervjupersoner samt ett större urval. En annan tanke skulle kunna tänkas vara att göra en större
intervjuguide som är mer riktad på hälsofrämjande arbete för att få en fördjupad förståelse och kunskap om hur arbetet på familjecentraler ser ut, då hälsofrämjande arbete är viktigt för folkhälsan. Det är bland annat viktigt för samhället att folkhälsan är bra nog för alla, för att undvika stora samhällskostnader. Det kan även vara av intresse att intervjua fler professioner för att få ett bredare perspektiv av hur de arbetar. Författaren anser att det vore av intresse för vidare forskning - att först identifiera vad som erbjuds från familjecentralerna med dess riktlinjer och rekommendationer för att sedan se över hur det efterföljs inom målgruppen som arbetet riktar sig till, det vill undersöka hur föräldrarna med sitt/sina barn agerar utefter rekommendationer. Att se över vidmakthållandet som en komponent med andra ord.
7
SLUTSATS
• Personal på familjecentralerna upplever att fysisk aktivitet är förekommande på alla familjecentraler och att de arbetar med att vägleda föräldrarna till rätt aktiviteter för att främja barns fysiska aktivitet.
• Det finns fortfarande brister i arbetet kan det vara viktigt att få till ännu mer resurser för att vägleda föräldrarna.
• På familjecentralerna i Örebro län genomförs främjande arbete för att öka barns fysiska aktivitet genom bland annat samtal, sprida kunskap och delge värdefull information.
REFERENSLISTA
Andersson, S.I. (2018). Hälsopsykologi. (2.Uppl.). Lund: Studentlitteratur
Bing, V. (2011). Sociala insatser på en familjecentral – en utvärdering. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Brunet, J., Sabiston, CM., O´Loughlin, J., Matheiu, ME., Tremblay, A., Barnett, TA., & Lambert, M. (2014). Perceived Parental Social Support and Moderate-to-Viorous Physical Activity in Children at Risk of Obesity. Research quarterly for exercise and sport, 85(2), 198-207. doi: 10.1080/02701367.2014.893049
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. Uppl.). Stockholm: Liber
Efrat, MW. (2013). Exploring Effetive Strategies for Increasing the Amount of Moderate-to- Vigorous Physical Activity Children Accumulate During Recess: A Quasi-
Experimantal Intervention Study. Journal of School Health, 83(4), 265-272. doi: 10.1111/josh.12026
Folkhälsomyndigheten. (2019). Fysisk aktivitet – rekommendationer. Hämtad 2020-04-07 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet- och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Föreningen för familjecentralers främjande. (2015). Ni ser allt och alla – pedagogens roll i hälsofrämjande och förebyggande arbete på familjecentraler. Hämtad 2020-04-07 från: https://familjecentraler.se/pedagog/
Föreningen för familjecentralers främjande, (2016, 15 maj). Barnhälsovårdens roll i
hälsofrämjande och förebyggande arbete på familjecentraler. Hämtad 2020-04-07 från: https://familjecentraler.se/wp-
content/uploads/2018/03/Barnh%C3%A4lsov%C3%A5rdens-roll-p%C3%A5- Familjecentral_160411.pdf
Föreningen för familjecentralers främjande. (2017a). Vad är en familjecentral? Hämtad 2020-03-02 från: http://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral1/
Föreningen för familjecentralers främjande. (2017b). Stadgar. Hämtad 2020-04-02 från: https://familjecentraler.se/stadgar/
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), s. 105–112.doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Hamilton, ME., Roach, MA, & Riley DA. (2003). Moving Toward Family-Centred Early Care and Education: The Past, the Present and a Glimpse of the Future. Early Childhood Education Journal, 30(4), 225-232. doi: 10.1023/A:1023335523871
Haglund, JA., Finer, D., Tillgren, P., & Pettersson, B. (1996). Creating supportive
från:https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/41861/WHO_PHA_3_%28p art1%29.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Kvale. S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2015). Grundläggande folkhälsovetenskap. (3.Uppl.) Stockholm: Liber
Region Örebro Län. (2017). Länets familjecentralssamordnare nätverkar. Hämtad 2020- 04-02 från: https://www.regionorebrolan.se/sv/Regional-utveckling/Valfard-- folkhalsa/Nyhetsarkiv-Social-valfard/Nyheter-2019/Lanets-
familjecentralssamordnare-natverkar/
Rikshandboken. (2019). Familjecentraler. Hämtad 2020-03-02 från:
https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/samverkan/familjecentraler/ Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Hämtad 2020-04-13 från:
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan- lpfo-18-for-
forskolan?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3D fsk&sv.url=12.189c87ae1623366ff371f3f#anchor_1
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården. Hämtad 2002-04-02 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-4-5.pdf
Telford, A., Finch, CF., Barnett, L., Abbott, G., & Salmon, J. (2012). Do parents and
children´s concerns about sports safety and injury risk relate to how much physical activity children do? British Journal of Sports Medicine, 46(15), 1084-1088. doi: 10.1136/bjsports-2011-090904
UNICEF. (2018). Barnkonventionens ställning i Sverige. Hämtad 2020-04-02 från: https://unicef.se/projekt/barnkonventionens-stallning-i-sverige’
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vuorinen, T. (2018). ‘Remote parenting’: parents’ perspectives on, and experiences of, home and preschool collaboration. European Early Childhood Education Research
Journal, 26(2), 201-211. doi: 10.1080/1350293X.2018.1442005
Wagner, A., Klein-Platat, C., Arveiler, D., Haan, MC., Schlienger, JL, & Simon, C. (2004). Parent-Child physical activity relationships in 12-year old French students do not depend on family socioeconomic status. Diabetes and Metabolism, 30(4), 359-366.
Willers, SM., Brunekreef, B., Smit, HA., Van der Beek, EM., Gehring, U., de Jongest, C., Kerkhof, M., Koppelman, GH., & Wijga, AH. (2012). BMI Development of Normal Weight and Overweight Children in the PIAMA Study. PLoS One, 7(6), 1-7. doi: 10.1371/journal.pone.0039517
Winder, C. & Corter, C. (2016). The influence of prior experiences on early childhood education students´anticipated work with families. Ontario Institute of Studies in Education/University of Toronto, 55(1), 133-142. doi: 10.1016/j.tate.2016.01.005 Wright, PM. & Stork, S. (2013). Recommended Practices for Promoting Physical Activity in
Early Childhood Education Settings. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 84(5), 40-43. doi: 10.1080/07303084.2013.773830
World Health Organization, WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Hämtad 2020-03-09 från: https://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf World Health Organization, WHO. (2019). New WHO guidelines on physical activity,
sedentary behavior and sleep for children under 5 years of age. Hämtad 2020-05-04 från: https://www.who.int/news-room/detail/24-04-2019-to-grow-up-healthy- children-need-to-sit-less-and-play-more
Øien, MA., & Solheim, IJ. (2018). Physical activity and interaction for less active pupils at elementary school: The experiences of teachers and parents. Faculty of Health and Social Sciences, Western Norway University of Applied Sciences, 25(4), 1161-1175. doi: 10.1177/1356336X18808544
Örebro Kommun. (2020). Familjecentraler med öppen förskola. Hämtad 2020-05-11 från: https://www.orebro.se/omsorg--stod/stod-till-barn-unga--familj/familj-
BILAGA A. MISSIVBREV
Hej!Mitt namn är Moa Enock. Jag läser min sista termin på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens Högskola i Västerås. Det är nu dags för mig att göra mitt examensarbete på kandidatnivå. Jag ska undersöka hur familjecentraler i Örebro län arbetar för att främja barns fysiska aktivitet.
Jag önskar ett deltagande från dig som arbetar på en familjecentral som pedagog, kurator eller BVC-sköterska. Denna undersökning kommer att ske genom en intervju som beräknas ta ungefär 30 minuter. Intervjun kommer att spelas in som ljudfil på mobiltelefon, då jag senare ska kunna bearbeta och analysera materialet. När studien är slutförd och examinerad kommer ljudfilerna att raderas.
Uppgifterna som lämnas till mig kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att endast jag och min handledare kommer ha tillgång till materialet samt att materialet endast kommer användas till denna studie. Ditt namn eller dina personliga uppgifter kommer inte att nämnas för utomstående och kommer inte att kunna identifieras efter publicerat resultat.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta intervjun, och därmed ditt deltagande i studien. Du kan även välja att ångra ditt deltagande och dra tillbaka materialet när som helst under processens gång.
Ditt deltagande är ett viktigt bidrag till studien och jag vore väldig tacksam om du har
möjlighet att medverka. Intervjun planeras att äga rum mellan vecka 11–12 och jag är flexibel avseende tid och plats.
Examensarbetet beräknas vara färdigt under sommaren 2020 och kommer sedan att
publiceras i databasen DiVA. Kontakta gärna mig eller min handledare vid eventuella frågor eller funderingar.
Tack på förhand! Kontaktuppgifter:
Moa Enock, Student Caroline Taxén, Handledare Tel: 079-0764924 Tel: 070-4773265
BILAGA B. INTERVJUGUIDE
Inledning:
Redogör syftet med studien, förtydliga om intervjupersonens frivillighet, att intervjun kommer att spelas in och får avbryta intervjun när som helst utan motivering.
Bakgrundsfrågor:
- Vilken uppsättning av personal arbetar för att främja fysisk aktivitet bland barn hos er på familjecentralen?
- Vilken roll har du?
- Kan du beskriva dina arbetsuppgifter?
Intervjufrågor utefter frågeställning 1, 2 och 3:
Frågeställning 1: Hur arbetar familjecentralerna för att främja fysisk aktivitet hos barn i kommunen?
• När jag säger fysisk aktivitet bland barn – vad tänker du då?
• Hur arbetar du aktivt med barnen som kommer hit för att få barnen mer fysiskt aktiva?
• (På vilket vis anser du att ni här på familjecentrum kan hjälpa barn att bli mer fysisk aktiva?)
• Arbetar ni på familjecentralen utefter någon policy eller handlingsplan vad gäller arbetet att främja barns fysiska aktivitet?
- Om ja: Kan du berätta kort om hur upplägget för policyn/handlingsplanen ser ut? Är den tillräcklig enligt dig?
- Om nej: Upplever du att ni skulle behöva det?
Frågeställning 2: Vilka svårigheter och hinder kan familjecentralerna identifiera vid arbetet att främja barns fysiska aktivitet?
• Vad anser du är svårast i arbetet att öka barns fysiska aktivitet?
• Om barnet inte upplever sig motiverad att vilja bli mer fysiskt aktiv, hur agerar du/ni då?
• Hur hanterar du/ni problematik som kan uppkomma i arbetet att öka barns fysiska aktivitet?
- Någon särskild strategi, modell eller problembaserad metodik?
Frågeställning 3: Vilka framgångsfaktorer kan familjecentralerna identifiera i arbetet att främja barns fysiska aktivitet?
• Vilka vinster ser du i arbetet att främja barns fysiska aktivitet?
• Hur arbetar ni för att barnen ska kunna vidmakthålla sin ökade fysiska aktivitet? - Följer ni upp barnen över tid?
• Hur ser du att ert arbete skulle kunna utvecklas för att kunna nå ännu fler barn i behov av det stöd som ni erbjuder här på familjecentralen?
Förslag på följdfrågor: Kan du beskriva det lite mer? Kan du utveckla? Kan du förklara
hur? Kan du ge ett exempel på det?
Önskar du tillägga någonting som inte kommit fram under intervjun? Om du har några frågor, så får du gärna ställa de innan vi avslutar.
- Bra att nämna att om personen i fråga har frågor som hen kommer på under uppsatsprocessens gång, så får hen självklart ställa dessa.