Akademin för hälsa, vård och välfärd
FAMILJECENTRALERS ARBETE MED
ATT FRÄMJA BARNS FYSISKA
AKTIVITET
En kvalitativ intervjustudie om familjecentralers arbete med fysisk aktivitet i
Örebro län
MOA ENOCK
Akademin för hälsa, vård och välfärd Grundnivå
15 hp
Handledare: Caroline Taxén Examinator: Charlotta Hellström
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Familjecentraler finns till för att hjälpa och stötta familjer som är i behov av stöd. Det görs genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Två teoretiska ansatser har kopplats till ämnesområdet, dessa är SESAME modellen och stödjande miljöer som används i hälsofrämjande arbeten.
Syfte: Syftet var att undersöka vilka upplevelser personal vid familjecentraler har gällande arbetet för att främja barns möjlighet till fysisk aktivitet.
Metod: En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval har använts och består av fem pedagoger, en BVC-sköterska och en kurator från fyra olika familjecentraler i Örebro län. Materialet har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys.
Resultat: Familjecentraler har bra kontroll över begreppet att främja fysisk aktivitet bland barnen. Bland annat har personalen fokus på samtal och information till vårdnadshavare, då det är de som har den avgörande rollen i arbetet. För att underlätta arbetet är det viktigt med en god samverkan med andra aktörer och arenor.
Slutsats: Arbetet med att främja barns fysiska aktivitet är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Det kan därför behövas ännu mer resurser från personalen till föräldrarna, för att ge föräldrarna ett utökat stöd för att lättare kunna främja barns fysiska aktivitet i hemmet. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Familjecentral, Hälsofrämjande arbete, SESAME,
ABSTRACT
Background: Family centers are available to help and support families in need of support. This is done through health promotion and disease prevention efforts. Two theoretical Approachers have been linked to the subject area, these being the SESAME model and supportive environments used in health promotion work.
Aim: The aim of the study is to investigate how family centers in Örebro County work to promote children's physical activity.
Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. A convenience selection has been used and consists of five educators, one BVC nurse and one curator from four different family centers in Örebro county. The material has been analyzed using a manifest content analysis.
Results: Family centers have good control over the concept of promoting physical activity among children. Among other things, the staff focuses on conversations and information for custodians, though they play the crucial role in the work with their children. In order to facilitate the work, it is important to have good cooperation with other actors and arenas. Conclusion: The work of promoting children's physical activity is an important part of the health promotion work. Therefore, even more resources may be needed towards the parents, in order for them to be able to demonstrate to the children what physical activity is
considered to be.
Keywords: Disease prevention work, Family center, Health promotion, Physical Activity, SESAME, Supportive environments.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ...1
2 BAKGRUND ...2
2.1 Definition av familjecentral ...2
2.2 En hälsofrämjande arena för fysisk aktivitet ...2
2.3 Vikten av samverkan ...3
2.4 Barnkonventionen ...4
2.5 Fysisk inaktivitet bland barn ...5
2.6 Teoretiskt perspektiv...5
2.6.1 SESAME ...5
2.6.2 Stödjande miljöer ...7
2.7 Problemformulering ...7
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...7
4 METOD ...8
4.1 Studiedesign ...8
4.2 Urval ...8
4.3 Datainsamling ...9
4.4 Databearbetning och analys ...10
4.5 Kvalitetskriterier ...12
4.5.1 Trovärdighet ...12
4.5.2 Pålitlighet ...13
4.5.3 Överförbarhet ...13
4.5.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ...13
4.6 Etiska principer...13
5 RESULTAT ...14
5.1 Familjecentralens arbete med barns fysisk aktivitet ...14
5.3 Framgångsfaktorer inom arbetet med fysisk aktivitet hos barn ...18 6 DISKUSSION...19 6.1 Metoddiskussion ...20 6.1.1 Studiedesign ...20 6.1.2 Urval ...20 6.1.3 Datainsamling ...21
6.1.4 Databearbetning, analys och kvalitetskriterier ...23
6.1.5 Etiska aspekterna ...24
6.2 Resultatdiskussion ...25
6.2.1 Familjecentralers arbete med barns fysiska aktivitet ...25
6.2.2 Hinder inom arbetet med barns fysiska aktivitet ...27
6.2.3 Framgångsfaktorer inom arbetet med fysisk aktivitet hos barn ...30
6.3 Förslag för framtida forskning ...31
7 SLUTSATS ...32
REFERENSLISTA ...33
BILAGA A; MISSIVBREV BILAGA B; INTERVJUGUIDE
1
INTRODUKTION
I Sverige finns folkhälsopolitiska mål, som avser att uppnå en god och jämlik hälsa i samhället. Något som bidrar till att barn ska uppnå en god och jämlik hälsa är
familjecentraler. En familjecentral är en verksamhet som arbetar med att främja en god hälsa hos barn genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. På familjecentraler finns det olika yrkeskategorier från olika professioner som arbetar i en nära samverkan med varandra.
Ett hälsofrämjande perspektiv handlar om att försöka stärka allt som är friskt genom stödjande miljöer, kunskap och möjlighet till att förbättra sin egen hälsa. Då den psykiska ohälsan ökat markant bland barn behöver insatser och stöd läggas i tidigt stadie. Det är viktigt att stödet inte endast kommer från samhällets resurser, utan även från
vårdnadshavare, då de är bör vara en väsentlig del i barnets utveckling. Familjecentraler är en verksamhet där både barn och vuxna kan få stöd för att stärka sina personliga
förutsättningar att skapa en bättre hälsa.
Den vanligaste formen av en familjecentral har en samverkan mellan öppna förskolan, barnavårdscentral, mödrahälsovård och socialtjänst. Familjecentraler arbetar för att skapa ett stödjande hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande miljö för barn och även för
vårdnadshavare. Genom att arbeta i ett hälsofrämjande perspektiv läggs fokuset på att stärka friskfaktorer som leder till en bättre hälsa och som underlättar utveckling och lärande för barn. Familjecentraler som har ett bra klimat gör att fler barn känna sig trygga. Därmed kan de utvecklas och trivas, och med största sannolikhet må bra och få ett lyckosamt lärande. Studiens uppslag uppkom genom en förfrågan från Örebro Läns Idrottsförbund under författarens praktikperiod. Under praktikperioden har skribentens intresse för barns fysiska hälsa och välmående succesivt ökat. Författaren har läst kurser inom hälsofrämjande arbete på såväl individ-, grupp och samhällsnivå, där barn utgör en viktig målgrupp.
Intresset har också lett till en ledarutbildning för barn inom idrottsaktiviteter, vilket ökat förståelsen kring barn som målgrupp i arbetet att främja deras fysiska aktivitet. Studier likt denna kan bidra till ytterligare kunskap inom området, vilket skulle kunna underlätta och utveckla pågående och kommande hälsoarbeten med barn.
2
BAKGRUND
I kapitel nedan finns information och relevant fakta om ämnet som studerats. Kapitlet kommer att ta upp två teoretiska ansatser tidigare forskning samt problemområdet som studien ligger till grund för.
2.1 Definition av familjecentral
En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till vårdnadshavare och barn, med målsättning att skapa stödjande hälsofrämjande-, och sjukdomsförebyggande miljöer för barnen att utvecklas inom. Professioner som måste finnas på en familjecentral är
mödrahälsovård, öppen förskola, barnhälsovård och socialtjänst.
På familjecentralen finns fyra yrkesgrupper. Dessa är; sjuksköterskor, barnmorskor, förskolelärare och socionomer. Även praktiserande psykologer, familjerådgivare och tandvård kan finnas (Föreningen för familjecentralers främjande, 2017a).
Familjecentralens uppdrag är att främja en god hälsa bland barn och föräldrar genom att bland annat vara en nära mötesplats, stärka det sociala nätverket, lättillgängligt stöd,
kunskaps- och informationscentrum, samt skapa olika arbetsformer där vårdnadshavare och barn kan vara delaktiga. Familjecentral som term benämns olika, likt familjens hus och familjecentrum. I detta arbete kommer det att benämnas som familjecentral. Genom att familjecentralen arbetar i nära samverkan med mödra-och barnhälsovården, så kan fler människor i behov av familjecentralens stöd nås (Föreningen för familjecentralers främjande, 2017a).
På familjecentralerna i Örebro län är det vanligast att ta emot barn i åldrarna noll till sex år. Åldern kan variera beroende på familjecentral. Vissa familjecentraler tar emot barn och unga upp till arton år (Örebro Kommun, 2020). I denna uppsats var det endast en familjecentral som tog emot barn och unga upp till arton år. Det har inte påverkat resultatet, då intervjun var riktad mot de yngre barnen.
2.2 En hälsofrämjande arena för fysisk aktivitet
Familjecentraler använder sig av ett hälsofrämjande förhållningssätt vid möten med barn och vårdnadshavare. Det innebär att personalen försöker stödja och stärka individens förmåga att ta kontroll och förbättra sin hälsa. Familjecentralen arbetar noggrant med att respektera vårdnadshavarnas erfarenheter, förutsättningar och värderingar samt att vägleda familjer till det som gynnar barnets hälsa och utveckling (Socialstyrelsen, 2014). Eftersom
familjecentraler använder detta förhållningssätt, kan det kopplas samman med
empowerment - som är ett centralt begrepp - inom det hälsofrämjande arbetet. Enligt World Health Organization (1998) beskrivs empowerment som en process där människan kan öka
egenmakt kan komma att hjälpa både barn och vårdnadshavare att formulera mål och göra rätt val (Socialstyrelsen, 2014). År 2009 implementerades strategin för ett utvecklat
föräldrastöd, där målsättningen var att - via vårdnadshavare - främja hälsa och positiv utveckling. Strategin är utformad för att nå så många aktörer som möjligt på flera olika arenor samt att hitta hållbara och bra modeller för samverkan kring stöd i föräldraskap. En familjecentral är ett bra exempel på hur samverkan ska fungera och vara en bra
hälsofrämjande arena för familjer (Föreningen för familjecentralers främjande, 2015). Enligt Socialstyrelsen (2014) finns det mål riktade mot familjecentraler, där personalen ska erbjuda insatser och individuellt utformad hjälp för att främja barns hälsa och utveckling samt förebygga ohälsa hos alla barn. I en tidigare studie har Bing (2011) undersökt hur de sociala insatserna fungerar på en familjecentral i Hässleholm. Bing (2011) menar på att det finns ett stort samband mellan vårdnadshavare och barns levnadsvillkor, och det är viktigt att folkhälsoarbetet riktas mot barnen så att föräldrarna kan bli inkluderade i arbetet (Bing, 2011). I en tidigare artikel av Wright och Stork (2013), förklarar de att personal som arbetar med barn, har en förståelse för att fysisk aktivitet är viktigt, och att personalen bör
uppmuntra till fysisk aktivitet. Wright och Stork (2013) påpekar i artikeln att det skulle behövas en konkret uppsättning av olika rekommenderade strategier för att främja fysisk aktivitet och lek för barnen. På så sätt underlätta att utvärdera och förbättra det dagliga arbetet (Wright & Stork, 2013).
Familjecentralerna anpassar sig efter skolverkets läroplan för förskolan. Den innehåller värdegrunder, uppdrag, mål och riktlinjer. Där bland annat fokus på hälsofrämjande och fysisk aktivitet finns med (Skolverket, 2018).
2.3 Vikten av samverkan
Eftersom det finns många yrkeskategorier på familjecentraler, är det viktigt att alla kan arbeta i nära samverkan med varandra. Det möjliggör att rätt insatser kan sättas in snabbare och en tidigare upptäckt av ett problem kan ske. Oftast är det ingen självklarhet att olika yrkesgrupper arbetar tillsammans under samma tak, då det kan vara utmaning att möjliggöra det på olika arbetsplatser. Genom att använda sig av nära samverkan kan processen att upptäcka och tillgodose allas behov gå snabbare. Att ha en bra samverkan bland personalen är viktigt, då det är lättare kan komplettera varandras kompetenser inom berörda områden, och därmed skapa en starkare och mer komplett verksamhet. Utöver den interna samverkan, krävs också att samverkan sker på extern nivå tillsammans med andra verksamheter och andra resurspersoner på huvudmannanivå (Rikshandboken, 2019). För att få till en bra samverkan kan det vara bra om alla har en gemensam värdegrund, tydliga roller inom arbetet, kunskap om vad andra i personalen har för olika kompetenser, tid och möjlighet att träffas, och har en tydlig styrning och ledning samt en verksamhetsplan och uppföljning som alla parter bör följa (Rikshandboken, 2019).
Även samverkan mellan professioner och vårdnadshavare är viktig. En tidigare amerikansk studie har lyft olika strategier för att stärka bandet mellan professioner och vårdnadshavare. Strategierna är modellbaserade på olika familjemål för att förbättra kvalitén av tidig vård och
utbildning för yngre barn. I och med strategierna kan personalen anpassa program efter varje familjs önskemål och tankar. Programmen förmedlar även att varje familj har sin egen väg att gå. Det viktigaste är att varje familjecentral har engagemang och vilja att hitta nya lösningar och upptäcka nya vägar för varje familj (Hamilton, Roach & Riley, 2003).
Ytterligare en studie visar att barn som är mindre fysisk aktiva oftast är beroende av personal och bestämda lekar. Personalen bör vara uppmärksamma på hur de mindre aktiva barnen uttrycker sig och sin kropp för att få personlig hjälp med att vara fysisk aktiv. Denna hjälp ska även gå att få i sitt hem och med hjälp av vårdnadshavarnas engagemang. I samverkan mellan personal och föräldrar kan fler möjligheter öppnas och bli mer varierande för barnen (Øien & Solheim, 2018).
I den svenska förskoleplanen behandlas föräldrasamarbete i olika termer såsom relationer, inflytande, ansvar och stöd. Arbetsgruppen på familjecentralen - oavsett yrkesstatus - ska visa respekt för vårdnadshavarna och vara ansvariga för att utveckla goda relationer mellan alla parter. Något som bör utvecklas är det nära samarbetet mellan familjecentralen och familjernas hem. Personalen bör vara närvarande i hemmet och ge stöd (Vuorinen, 2018). En annan artikel skriven av Winder och Corter (2016) beskriver att vårdnadshavarnas
engagemang i barnens utbildningar är viktiga, det kan öka förbättringen av olika
skolprogram, klimatet på arenan och ökad prestation. Det viktigaste är när vårdnadshavare och personal kan arbeta mot gemensamma mål för att stödja barns utveckling och lärande (Winder & Corter, 2016).
2.4 Barnkonventionen
I början av år 2020 beslutade riksdagen att FN:s konvention om barns rättigheter, den så kallad barnkonventionen, blev lag i Sverige. I och med detta stärktes barnets rättssäkerhet och barnets bästa ska alltid komma i första hand på ett tydligare och bättre sätt än vad det gjort tidigare. Dessutom ska barns rättigheter och ställning stärkas inom det svenska
rättsväsendet (Unicef, 2018). Inom alla familjecentraler ska FN:s barnkonvention användas i förebyggande och hälsofrämjande arbete (Föreningen för familjecentralers främjande, 2017b). Inom Örebro län har det sedan 2016 anordnats workshops för
familjecentralssamordnare för att diskutera samverkan och kvalitetsarbete. Under dessa workshops har barnkonventionen varit en stor huvudpunkt huruvida familjecentralerna inom länet ska utveckla verksamheterna efter barnkonventionens värdegrund.
Familjecentralerna ska vara en mötesplats där barn och familj sätt i centrum (Region Örebro Län, 2017). Barnkonventionen innehåller 54 olika artiklar som utgör huvudartiklar. Det finns tre artiklar som tydligt berör familjecentraler. I artikel 18 finns information om barnets rätt till trygghet och omvårdnad av vårdnadshavare och andra vuxna människor. Artikel 19, handlar om barnens rätt att bli skyddade mot alla former av misshandel, övergrepp och våld. Barn ska inte kunna bli utnyttjade av vårdnadshavare eller andra vuxna. Artikel 24 uppger att barn ska få möjlighet att uppnå sin bästa hälsa och rätten till sjukvård och rehabilitering (Föreningen för familjecentralers främjande, 2016).
2.5 Fysisk inaktivitet bland barn
Under uppväxten är det särskilt viktigt att röra på sig. Under denna livsperiod byggs skelettet starkare, muskelmassan ökar, och motoriken utvecklas. Ett barn som är mellan ett till fem år, ska inte vara stillasittande i mer än en timme åt gången. Enligt WHO (2019) bör småbarn och barn som börjat förskolan vara fysisk aktiva minst tre timmar varje dag, utspritt över dagen. Mindre än hälften av alla barn uppfyller dessa rekommendationer, vilket ses som
problematiskt (Efrat, 2013). Ett hinder för detta är den ökade skärmtiden. WHO (2019) har tagit fram nya riktlinjer som handlar om att barn under fem år bör tillbringa mindre tid framför skärmar, detta för att öka tiden aktiv lek. Barn i åldrarna noll till ett år
rekommenderas att inte sitta stilla vid någon form av skärm. Barnen i åldrarna ett till fem år bör ha en maxtid på en timme om dagen. Barn behöver dessutom vara aktiva i minst 180 minuter om dagen (WHO, 2019), vilket är något som familjecentraler ofta utgår ifrån i sitt hälsofrämjande arbete för denna målgrupp.
En annan tidigare studie visar att det ofta är vårdnadshavarna som avskräcker och förhindrar barnet att vara fysisk aktiv på grund av att skador kan uppkomma vid fysisk aktivitet
(Telford, Finch, Barnett, Abbott & Salmon, 2012). Enligt Willers et al (2012) är det viktigt att vårdnadshavare tar sitt ansvar över sina barns matvanor och fysiska inaktivitet. Övervikt tenderar att hålla sig kvar i vuxen ålder, som även kan leda till en rad andra sjukdomar. Det är under det första året som tillväxten och matvanorna för ett barn är extra viktigt, då det kan vara förknippat med övervikt senare genom åren (Willers et al., 2012).
Ytterligare en studie visar även att fysisk aktivitet bör vara av måttlig till kraftig intensitet, för att förhindra en viktökning och för att hålla en bra och sund relation till sin kropp och
kroppsvikt. Något som även poängteras är det sociala stödet som är en förknippad faktor till fysisk aktivitet. Barn tillbringar det mesta av sin vakna tid tillsammans med föräldrarna som har en stor inverkan på sitt barns fysiska aktivitet (Brunet et al., 2014).
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver att det är viktigt för barn att utöva någon form av fysisk aktivitet varje dag för att främja och förebygga övervikt. En studie gjord av Wagner, Klein-Platat, Arveiler, Haan, Schlienger och Simon (2004) beskriver att vårdnadshavare engagemang för fysisk aktivitet är viktigt för ett barn, då det blir lättare för barnet att delta i andra aktiviteter på fritiden. Det har även visats sig att om vårdnadshavarna är aktiva inom en förening eller liknande, kommer det troligtvis i högre grad generera att barnet får samma intresse av att vara aktiv (Wagner et al., 2004).
2.6 Teoretiskt perspektiv
I studien kommer SESAME modellen och teorin om socialt stöd att tillämpas som teoretisk ansats och sättas i relation till studiens ämnesområde.
2.6.1 SESAME
SESAME (Supportive Environment Action Model) är en modell som används vid praktiskt hälsofrämjade arbete. Modellen utvecklades på Sundsvallskonferensen år 1991.
Förändringsmodellen är spiralformad, vilket innebär att processen alltid är i rullning och gör att ett förändringsarbete lättare kan upptäckas tidigt i processen. Den ger möjlighet till förbättringar och förändringar efter att en utvärdering av arbetet gjorts. Modellen har åtta ursprungssteg (figur 1) som används i avseendet för stödjande hälsofrämjande miljöer. Det innebär att genom olika strategier granska hälsoproblem, och på så sätt få ett strukturerat arbetssätt. Modellen bygger på att individer och samhället ska vara delaktiga redan från första steget i processen (Haglund, Finer, Tillgren & Pettersson, 1996). Modellen är
anpassningsbar på denna studie, då ett förändringsarbete kan behöva göras på de delar som är bristande i verksamheterna. Modellen gör det då lättare att upptäcka olika problem som bör åtgärdas inom det hälsofrämjande arbetet och samtidigt skapa nya samverkanspartners. Familjecentraler är en viktig hälsofrämjande arena och behöver ha bra samverkan runt sig och för att det lättare ska gå att i de olika verksamheterna, kan modellen användas för ett underlätta arbetet. implementera nya åtgärder
2.6.2 Stödjande miljöer
Begreppet socialt stöd kan identifieras som en resurs och kan främja individers utveckling genom välmående, hälsa och sjukdom (Andersson, 2018). Socialt stöd går att mäta med olika instrument. Måtten har utvecklats för att mäta relationerna till andra människor. Det kan handla om emotionellt stöd, stöd som stärker självkänslan, instrumentellt stöd och informationsstöd. Något som Andersson (2018) påpekar är att socialt stöd har en direkt effekt på individers hälsa och att ha ett omfattande socialt stöd har visat att individer har en positivare syn på livet och en sundare livsstil (Andersson, 2018). Pellmer, Wramner och Wramner (2015) förklarar att stödjande miljöer är de fysiska och sociala aspekterna på individers omgivning. Det kan handla om individers lokalsamhälle; där de bor, arbetar och leker. Stödjande miljöer kan innefatta individers tillgång till olika levnadsresurser och möjligheter till att få uttrycka sin makt. Genom att skapa stödjande miljöer har olika insatser gjorts, såsom fysiska, sociala, andliga, ekonomiska och politiska (Pellmer, Wramner och Wramner, 2015).
2.7 Problemformulering
Familjecentraler arbetar med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder för utveckling hos barn. En familjecentrals arbete handlar om att främja en god hälsa och vara tillgängliga som en nära mötesplats för att stärka sociala nätverk, ge kunskap och
information. Eftersom det finns många yrkeskategorier som arbetar tillsammans, möjliggör det att insatserna snabbare implementeras och problem upptäcks vid ett tidigare skede. Det är av stor vikt för barnens uppväxt att rätt stöd och hjälp finns i arbetet med att främja fysisk aktivitet och öka möjligheterna till en god hälsa. Genom att få en ökad förståelse om upplevda svårigheter och möjligheter kring hälsofrämjande arbete med barns fysiska aktivitet, kan det underlätta för vidare studier, forskning och implementering av nya utvecklade åtgärder inom ämnet.
3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet var att undersöka vilka upplevelser personal vid familjecentraler har gällande arbetet för att främja barns möjlighet till fysisk aktivitet.
Frågeställningar:
• Vilka upplevelser har personalen på familjecentralerna i länet av arbetet med att främja barns fysisk aktivitet?
• Vilka upplevelser har personalen kring svårigheter och hinder vid arbetet att främja barns fysiska aktivitet?
• Vilka upplevelser har personalen på familjecentralen kring framgångsfaktorer med arbetet att främja barns fysiska aktivitet?
4
METOD
För att syftet med arbetet ska kunna besvaras användes en kvalitativ studiedesign som innefattat semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval har använts för att välja ut intervjupersonerna. Utefter en manifest innehållsanalys (tabell 1) har resultatet analyserats.
4.1 Studiedesign
Till denna studie har en kvalitativ metod valts för att undersöka hur personal på familjecentraler arbetar med att främja barns fysiska aktivitet. Genom att använda en kvalitativ design är det möjligt att studera människors syn på verkligheten och deras upplevelser. Ofta görs det i form av intervjuer. Genom intervjuer får intervjupersoner möjlighet att berätta om egna upplevda erfarenheter kring ett ämnesområde, vilket i sin tur ger intervjuaren en djupare inblick och en djupare förståelse för frågan. Följdfrågor kan tillämpas, vilket ger området ytterligare bredd (Patel & Davidsson, 2011). Studien har en induktiv ansats, vilket Bryman (2011) menar innebär, när författaren får ut slutsatser utifrån erfarenheter från det insamlade materialet av data.
4.2 Urval
Till studien valdes deltagare ut genom ett målstyrt urval, det innebär enligt Bryman (2011) att forskaren tar fram sitt urval utifrån en tanke om att intervjua en viss grupp med människor som är relevanta för studien. Då studien är på uppdrag av Örebro Läns Idrottsförbund har ämnesområdet och syftet utvecklats tillsammans med dem. Intresset från uppdragsgivarna var att få upplevelser som personalen anser vara hinder, svårigheter och framgångsfaktorer med arbetet att främja barns fysiska aktivitet.
Urvalet utgick ifrån olika kriterier som är kopplade till studiens syfte. Kriterierna var att respondenterna skulle vara personal som arbetade på en familjecentral i Örebro län antingen som pedagog, kurator eller BVC-sköterska. Ambitionen var att få intervjua sju från
personalgrupperna på familjecentralerna. Antalet baserades på tidsram och om förhinder eller tekniska problem uppstod.
För att genomföra studien kontaktades 16 familjecentraler via mail inom Örebro län. En sökning gjordes på Örebro Kommuns hemsida för att få tag på alla familjecentralers
kontaktuppgifter. Där fanns all information som behövdes för att nå ut till familjecentralerna, både via mail och telefon. Det skickades ett mail med information om studiens syfte och innehåll till personalgruppen på varje familjecentrals gemensamma mailinbox som alla i personalen kunde se. Mailbox tillhörde pedagoger, kuratorer och BVC-sköterskor. När personalen sedan fått tagit del av informationen och förfrågan om att delta, diskuterade de ihop sig och bestämde vilka som ville delta i studien från varje familjecentral. Efter att familjecentralerna diskuterat möjligheten att delta, svarade de tillbaka på mailet om vilka som hade möjlighet att ställa upp på en intervju. Däremot var studien begränsad till pedagoger, kuratorer och BVC-sköterskor, då de har störst inverkan vad gäller arbetet att främja barns fysiska aktivitet.
Ett nytt mail med bifogat missivbrev (Bilaga A) skickades sedan ut till personalen som tackat ja, där studiens syfte och etiska aspekter redogjordes. Missivbrevet var skrivet av författaren med hjälp och godkännande av handledaren. I det nya mailet, bestämdes tid och plats efter respondentens personliga önskemål och schema. All kontakt skedde genom
familjecentralernas gemensamma mailinbox. Det var dock en familjecentral som
mailkontakten skedde genom dennes privata jobbmail, då det endast var en som ville delta från den personalgruppen. Kontakten mellan intervjuaren och intervjupersonerna pågick under cirka två veckor.
Det var sex av 16 familjecentraler i Örebro län som svarade att det kunde tänka sig att delta. Två av de 16 tackade nej och resterande åtta besvarade inte kontaktförsöken.
Intervjupersonerna är bestod av fem pedagoger, en kurator och en BVC-sköterska från olika familjecentraler i Örebro län. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) bestäms antalet
intervjupersoner utefter undersökningens syfte och tidsram. På grund av den korta tidsramen i detta fall, exkluderades två av de sex familjecentralerna. Dessa två var de familjecentralerna som återkopplade sist på förfrågan om att ställa upp på intervjuer. Det gjordes då tidsramen var för kort och inte räckte till för fler än sju intervjupersoner. Resultatet blev totalt fyra familjecentraler, varav sju deltagande som inkluderades. De två familjecentraler som exkluderades från uppsatsen, fick inte ta del av missivbrevet, men däremot fick de ta del av studiens syfte, när mailet med förfrågan om att delta skickades ut. De två exkluderande familjecentralerna uppgav att de kunde ställa upp att vara reserver i studien om det behövdes. Då förfrågan gick ut till familjecentralernas gemensamma mailbox, identifierades aldrig yrkesgrupperna på de två exkluderande familjecentralerna.
4.3 Datainsamling
Genom semistrukturerade intervjuer har materialet för studien samlats in. Enligt Bryman (2011) handlar semistrukturerade intervjuer om att intervjuaren har med sig allmänna frågor om ett undersökningsområde som personen har formulerat, likt en intervjuguide.
Intervjuaren har möjlighet att få ställa följdfrågor till intervjupersonens respons (Bryman, 2011). Inför intervjuprocessen formulerades en intervjuguide som inkluderade frågor som
syftade till att besvara syftets frågeställningar. När intervjuguiden var färdig bokades intervjutillfällena upp på fyra olika dagar. Med hjälp av intervjuguiden (Bilaga B)
genomfördes sedan intervjuerna, där frågorna var utformade utefter tre huvudkategorier som var gjorda efter uppställda frågeställningar. Huvudkategorierna hade tre till fyra
intervjufrågor vardera, som skulle försöka besvara frågeställningarna. Alla intervjufrågor ställdes i samma ordning i samtliga intervjuer, vilket gjordes för att inte glömma någon fråga. Under två veckors tid - på olika dagar - genomfördes intervjuerna. Sex av sju intervjuer
genomfördes på de olika familjecentralerna i enskilda rum. En intervju gjordes via telefon. Samtliga intervjuer gick till på samma sätt, oavsett personligt möte eller via telefon.
Intervjuerna inleddes med en allmän dialog och information från missivbrevet upprepades muntligt för att deltagarna skulle vara fullt införstådda med deras rättigheter i relation till skapandet av uppsatsen. Etiska principer togs upp, såväl som studiens syfte, och deltagarna tillfrågades om tillåtelse att spela in intervjun. Vid muntligt godkännande påbörjandes
intervjun och inspelningen. Det gjordes med mobil och dator, dock gjordes en intervju endast med inspelning på dator, då mobiltelefonen behövdes för att genomföra intervjun och
inspelningen.
I början av alla intervjuer ställdes bakgrundsfrågor såsom yrkeskategori och arbetsuppgifter. Under hela intervjuerna följdes intervjuguiden, men vid några tillfällen ställdes följdfrågor för att få mer utvecklande svar. När alla intervjuer var klara flyttades alla ljudfiler till en lösenordskyddad mapp på datorn och raderades från mobiltelefonen, så att inga obehöriga skulle kunna få tillgång till filerna. Efter intervjuerna genomförts numrerades de i
ordningsföljd (IP1-IP7).
Ett aktivt lyssnande gjordes ständigt under intervjuernas gång, för att kunna ställa relevanta följdfrågor om så behövdes. Intervjuerna genomfördes mellan 16–30 minuter. För att undvika tidspress och stress hade varje intervju en tidsram på 45 minuter. Alla intervjuer avslutades med en information om att frågor kan ställas under hela skrivandeprocessen av uppsatsen, samt med ett tack för deltagandet.
Det genomfördes ingen pilotintervju, på grund av den korta tidsramen för uppsatsen. Bryman (2011) förklarar att en pilotintervju görs för att testa intervjufrågorna och för att se så inga hinder eller svårigheter uppstår vid intervjutillfället.
4.4 Databearbetning och analys
När varje intervju var genomförd började materialet att transkriberas ordagrant. En manifest innehållsanalys fokuserar på innebörden av en text menar Graneheim och Lundman (2004), vilket har genomförts i studien. När transkriberingen var klar, lästes all transkriberad text igenom noggrant för att få en helhetsbild av allt material. Den transkriberade texten
resulterade i 40 A4-sidor med transkriberad text från sju separata intervjuer. Talspråk, som till exempel ”ehm” ”aa”, togs med i transkriberingen. Det gjordes då Bryman (2011) förklarar att det är viktigt och relevant att allt noggrant ska återberättas i transkriberingen, för att
intervjuerna började transkriberas en till fyra dagar efter varje enskild intervju. I skrift döptes intervjupersonerna till IP1-IP7 och fick en separat färg för att kunna hålla isär allt material till resultatet samt för att undvika att intervjupersonerna blandades ihop i analysen. För att skydda intervjupersonernas personuppgifter och information och för att inga
obehöriga - förutom författaren, handledaren och examinatorn- kan ta del av den, har transkriberingen genomförts på författarens lösenordskyddade dator. Enligt Bryman (2011) finns det vissa råd att utgå ifrån för att resultatet av studien ska hållas konfidentiellt eller anonyma. Det tas bland annat upp att intervjuer bör hållas inlåsta och att transkriberingar inte innehåller respondenternas riktiga namn.
När allt det transkriberade materialet var klart, började materialet att analyseras utifrån studiens frågeställningar. För att analysera, plockades meningsbärande enheter ut, vilket Graneheim och Lundman (2014) menar på kan vara längre citat eller stycken som anses relevanta för att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar (Graneheim & Lundman, 2014). När de meningsbärande enheterna var utplockade från texten kortades enheterna ner och bara det viktigaste från varje enhet behölls. Det innebär att kondensera de
meningsbärande enheterna, alltså att sammanfatta dem (Graneheim & Lundman, 2014). Varje kondenserad enhet bildade sedan en kod, som var antingen en eller något enstaka ord, som i sin tur sammanfattade varje meningsenhet. Alla koder som hade någonting gemensamt lades sedan i en och samma hög som skapade underkategorier. Det blev totalt 5
underkategorier. De bildade sedan tre huvudkategorier som är: ”Familjecentralens arbete med barns fysisk aktivitet”, ”Hinder inom arbetet med barns fysiska aktivitet” och
”Framgångsfaktorer inom arbetet med fysisk aktivitet hos barn”. Dem presenteras sedan som huvudrubriker i resultatet. Dessa huvudkategorier valdes då uppdragsgivaren ville få en inblick i framgångsfaktorer och hinder/svårigheter med arbetet. Hela analysprocessen har genomförts i pappersform för att författaren skulle få en bättre överblick på materialet. När hela processen var klar fördes allt material in i en digital innehållsanalys-matris (Tabell 1).
Tabell 1: Exempel på en utförd manifest innehållsanalys, med innehållande meningsbärande enheter,
kondensering, kod, underkategori och huvudkategori. Meningsbärande
enhet
Sammanfattande meningsenhet
Kod Underkategori Huvudkategori
”Och då är det ju mer den delen att man måste försöka locka med, det är ju inte att dom inte vill röra sig.”
”Viktigt att locka fram viljan att röra sig”
Främja inre vilja
Motivera till fysisk aktivitet
Hinder inom arbetet med barns fysisk aktivitet
”Försöker peppa dom att… kom gärna nästa vecka och den typen av att man försöker se till att dom trivs och har det bra.” ”Skapa trygga miljöer.” Bra arbetsklimat Hälsofrämjande arbetsmiljö Familjecentralernas arbete med fysisk aktivitet
”Att informera föräldrar, att ibland så behöver man vara ute och få springa av sig, att röra sig naturligt i skogsmiljö, att gå till lekparken, att få bra mönster under dagen, så att när man är ute och rör sig och sen kommer in så kan man klara av att vara lite lugnare till exempel.”
”Att informera föräldrarna om att få till bra mönster och aktiviteter.” Informera Kommunikation- och kunskapsspridning inom familjecentralen. Framgångsfaktorer inom arbetet med fysisk aktivitet hos barn
4.5 Kvalitetskriterier
För att kunna värdera tillförlitlighet i kvalitativa studier sätts begreppen trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och möjlighet att styrka och konfirmera, i relation till studiens presenterade material och process (Bryman, 2011).
4.5.1 Trovärdighet
Trovärdighet handlar om att forskningsmaterialet som tagits fram ska stämma överens med forskarens observationer av studien. Att välja en bra och lämplig metod för datainsamling är viktigt för att bevara trovärdigheten i studien (Graneheim & Lundman, 2004). Genom att alla intervjufrågor och allt material noggrant analyserats och transkriberat har trovärdigheten funnits med och uppmärksammats. Graneheim och Lundman (2004) förklarar att
trovärdighet kan handla om hur kategoriseringen av data gjorts och hur varje kategori är uppbyggd. I studiens resultat har det påvisats hur data presenteras och inkluderas samt hur
4.5.2 Pålitlighet
Graneheim och Lundman (2004) förklarar att pålitlighet är av betydelse för att se om data kan ha förändrats genom analysprocessen. Om datan anses vara omfattande och insamlingen sträcker sig under en längre tid kan det finnas risk att pålitligheten minskar under
datainsamlingen. Dock är intervjuer oftast något som hör till en utvecklingsprocess och kan innebära följdfrågor (Graneheim & Lundman, 2004). Pålitligheten har uppmärksammats tidigt, då transkriberingar av varje intervju har skett en till fyra dagar efter intervjun. Det på grund av att insamlingen inte ska pågå under en för lång tid, då det kan vara svårare att minnas och ha förståelse för samtalets innehåll när analysprocessen startar. Intervjuerna skedde under en tidsperiod på sju arbetsdagar och sedan började analysprocessen.
4.5.3 Överförbarhet
Bryman (2011) menar att överförbarhet innebär hur väl studiens resultat kan användas inom andra miljöer och situationer. Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan ett innehållsrikt resultat i samband med relevanta citat öka överförbarheten. Denna studien kan vara överförbar på andra miljöer och situationer, dock skulle det krävas en mer omfattande undersökning med ett större urval och fler frågor i intervjuguiden. Det skulle ge ett större perspektiv på ämnesområdet och därmed ett trovärdigare resultat.
4.5.4 Möjlighet att styrka och konfirmera
Det sista kriteriet för att öka tillförlitlighet i studien är möjligheten att styrka och konfirmera. Bryman (2011) menar att forskaren ska ha haft en objektiv syn under hela
forskningsprocessen och inte haft några egna erfarenheter som kan ha påverkat
respondenterna i studien. Det har tagits i beaktning genom att intervjuguiden är utformad med öppna frågor som lämnar utrymme för följdfrågor eller andra relevanta diskussioner. Författaren har lagt tyngd i att ta bort eventuella värderingar eller tolkningar av resultatet eller intervjuerna. Därför har bland annat allt material transkriberats ordagrant.
4.6 Etiska principer
För att ta hänsyn till aspekter av anonymitet, frivillighet och sekretess har de etiska principerna noga tagits hänsyn till genom hela uppsatsen. Detta har gjorts via de fyra forskningsetiska principerna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, vilket benämns som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Kraven har specificerats i ett antal regler som ska följas vid forskning (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet påvisar att forskaren måste informera alla berörda, om syftet med forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). För att ta del av informationskravet har alla berörda fått ta del av missivbrev (Bilaga A). Där förklarades det att intervjun är anonym, frivilligt och att intervjupersonen kunde dra sig ur utan att uppge anledning. Detta informerades återigen
vid mötet mellan författaren och intervjupersonen. I Missivbrevet fanns även studiens syfte och kontaktuppgifter till författaren samt handledare - om intervjupersonen hade ytterligare frågor kring sitt deltagande och/eller uppsatsprocessen.
Samtyckeskravet innebär att alla deltagare i studien har rätt att själva bestämma över sin medverkan och accepterar villkoren för deltagande. Deltagarna ska kunna avbryta sin
medverkan utan negativa följder (Vetenskapsrådet, 2002). För att tillämpa samtyckeskravet i studien har intervjupersonerna accepterat villkor muntligt, innan intervjuerna startades. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter från berörda intervjupersoner ska behandlas med största möjliga konfidentialitet, och alla personuppgifter bör finnas på ett ställe där inga oberörda kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 2002). Intervjupersonerna har avidentifierats och haft en anonym medverkan i resultatet av uppsatsen. När mötet mellan författaren och intervjupersonen skedde, gavs informationen om konfidentialitet ännu en gång och att samtalet kommer att spelas in vid tillåtelse från intervjupersonen.
Intervjupersonen informerades om att allt inspelat material kommer att raderas så fort studien är godkänd och avslutad. För att skydda intervjupersonernas identitet har alla personuppgifter kodats i analysprocessen.
Nyttjandekravet innebär att alla uppgifter som kommer från enskilda personer endast får användas i forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Det var något som framgick i missivbrevet och klargjordes att det endast kommer vara författaren och handledaren som har tillgång till materialet under studiens gång. Allt material som framkommit under uppsatsen kommer att raderas efter att uppsatsen godkänts av examinator.
5
RESULTAT
I följande kapitel presenteras studiens resultat, i syfte att besvara hur personalen på
familjecentraler arbetar med att främja barns fysiska aktivitet. Efter att analysen genomförts bildade författaren tre huvudkategorier; Familjecentralens arbete med barns fysisk aktivitet, hinder inom arbetet med barns fysiska aktivitet och framgångsfaktorer inom arbetet med fysisk aktivitet hos barn. I citaten används tre punkter ”…” för att påvisa om
intervjupersonen tagit en kort paus innan meningen fortsatte samt ”(...)” som innebär att irrelevant fakta klipptes bort från meningen.
5.1 Familjecentralens arbete med barns fysisk aktivitet
Personal på de utvalda familjecentralerna i Örebro län tyckte att fysisk aktivitet var ett relativt enkelt begrepp och har haft ungefär samma tankar kring vad det innebär. Fysisk aktivitet är något som familjecentralerna arbetade mycket med, i olika former. Under alla
Alla aktiviteter som sker på verksamheten kan ha olika betydelse på barnen då alla barn är i olika åldrar. En gemensam kompentent som togs upp under intervjuerna var rörelsen i vardagen och hur viktig den är.
” Jag tänker att fysisk aktivitet bland barn, det handlar om att kroppen rör på sig. Eh, att det är allt ifrån… eh det lilla nyfödda barnet som får bekräftelse på att någon ser dom och att deras… alltså att man får bekräftelse på det, att jag ser dig… och där försöka på olika sätt få barnen att leka, röra på sig genom, amen… det är ju allt ifrån rollekar och bygglekar till…när det gäller småbarn också, att ha sångstund…” (IP7)
”Då tänker jag egentligen spontant på [...] rörelse helt enkelt… och positiv rörelse i form av att man är ute mycket eh… och i annat fall att man också som litet barn får ett begrepp om… om sin egen lilla kropp och hur viktigt det är att ändå röra på sig flera gånger om dagen.” (IP1)
De olika familjecentralerna arbetade för det mesta på samma sätt för att främja barns fysiska aktivitet. Personalen arbetade däremot aktivt med att främja barns fysiska aktivitet på olika sätt. Det kunde handla om att de kontinuerligt rekommenderar och föreslår olika aktiviteter som finns i närområdet för familjerna. Att prata om fysisk aktivitet är en viktig del för att kroppen ska må bra, menade de.
”Vi pratar ju om vikten av fysisk aktivitet överhuvudtaget för att man ska må psykisk bra. (...) så för mig är ju fysisk aktivitet någonting som både främjar barns kreativitet och just lära eh… men också sitt psykiska mående enda upp till man blir vuxen”. (IP7)
” Vi pratar om det kontinuerligt och rekommenderar… och föreslår aktiviteter till tillexempel öppna förskolan eller via friskis och svettis eller andra…” (IP2)
Personalen på familjecentralerna upp gav att de inte arbetade efter någon form av specifik handlingsplan eller policy, däremot förklarar alla intervjupersoner att de utgår från läroplan för förskola. All personal på familjecentralerna som blev intervjuade tyckte dock att
läroplanen var tillräcklig i arbete med fysisk aktivitet. All personal hade en medvetenhet om att fysisk aktivitet ingår i läroplanen. Det fanns också en medveten tanke om vad fysisk aktivitet innebär, enligt dem själva. Ett av deras uppdrag från förskolans läroplan är att arbeta med fysisk aktivitet, därför hade en familjecentral även valt att ha specifikt två aktiviteter där de alltid arbetar med rörelse. Vilka dessa två aktiviteter var, framgick inte under intervjun.
” Vi har ju vår läroplan på förskolan som främjar rörelse, men sen har vi ju också ett
hälsofrämjande arbetssätt FFF, dom har ju… som handlar om att jobba hälsofrämjande och då kommer ju den här rörelsen in också. Men läroplanen är väll den som mest främjar rörelse. ” (IP4)
”Amen, vi har en väldigt medveten tanke kring fysisk aktivitet, eh… En av våra uppdrag i läroplanen är att jobba med det. Därför har vi valt att ha eh framförallt två aktiviteter där vi jobbar med rörelse hela tiden. ” (IP3)
Något som påpekades vid en intervju var att denna familjecentral var noga med att försöka skapa trivsel. För att kunna öka deltagandet och att få familjer att vilja komma tillbaka.
” Så det handlar mycket om att få föräldrarna att känna sig välbemötta och tycka det är roligt och att vi eh… att vi blir ett positivt klimat… så det jobbar vi mycket med.” (IP1)
”Vi försöker peppa dom att… kom gärna nästa vecka och den typen av att man försöker se till att dom trivs och har det bra…” (IP1)
Något som alla på familjecentralerna arbetade mycket med var att få föräldrarna delaktiga i barnens uppväxt och levnadsvillkor. Det är genom föräldrarnas stöd och hjälp, som barn kommer att utvecklas.
”Alltså just det här med att stärka anknytning och få till det här samspelet där pratar man väldigt mycket om att göra… Glädje, att ha saker tillsammans som stärker känslan av
samhörighet, känslan av en. Att någon i min närhet värdar om mig och att jag har någon som verkligen ser till att jag mår bra, överlever och får utvecklas.” (IP7)
”A men vi jobbar mest med föräldrarna, att stimulera dom att fortsätta med dom här sakerna. Det är ju vår unika möjlighet på familjecentralerna, att jobba med föräldrarna.” (IP3)
5.2 Hinder inom arbetet med barns fysiska aktivitet
Personalens upplevelser om vilka svårigheter och hinder som fanns för att främja barns fysiska aktivitet har var densamma på alla undersökta familjecentraler. Det är oftast vårdnadshavarna som orsakar problem och gör så att barnet blir stillasittande och minskar sin fysiska aktivitet. Ett problem som kan uppstå är när personal på familjecentralerna inte får vårdnadshavare att vilja bli motiverade till att främja sitt barns hälsa. Alla i personalen tyckte att ansvaret låg i vårdnadshavarnas händer. Det är oftast inte barnet som gör ett aktivt val att sitta still.
” Men sällan är det barnens problem, utan det är ju oftast att vi inte får med föräldrarna ut på dom grejerna, barnen säger ju oftast ja, vi vill följa med och det är helt… det är oftast inga problem utan det är mer att… aa det är dom vuxna som bromsar…” (IP5)
” Alltså det är inte svårt med barnen, barnen vill ju, det svåraste för oss kanske är att eh motivera föräldrarna…” (IP3)
”Eh, det är ju såklart när föräldrarna inte har något större intresse av att aktivera sig. Dom tycker det är jobbigt, dom hinner inte. Eh, den biten kan jag tycka är jobbig för den slår ut på barnen negativt.” (IP2)
Personalen tyckte även att det inte var några större problem att få med barnen att delta aktiviteter, så länge de var på familjecentralerna, eftersom de oftast hade strategier för att få barnen aktiva. Något som ansågs vara ett problem var att få barnen lika fysisk aktiva även i hemmet, där personalen inte fanns till hjälp. Många åtgärder och insatser ligger inte på barnet, utan att få vårdnadshavaren att förstå vikten av fysisk aktivitet. Målet är att få alla vårdnadshavare att förstå innebörden av att vara fysisk aktiv.
” Alltså, då får jag ju göra som jag alltid gör, och måste jobba på att hitta eh… Det är ju föräldern… (...) jag ska ju…motivera föräldern till att kunna motivera sitt barn för att det måste ju funka även när inte jag är med.” (IP7)
”Vi får ju såklart locka barnen och hitta på eller komma på andra typer av aktiviteter än dom man provat åh lite så men dom flesta barnen tycker det är kul att röra på sig, så är det.” (IP2)
De flesta av intervjupersonerna ansåg att om ett barn är stillasittande och inaktiv handlar det mer om en blyghet. Enligt personalen är alla barn i grunden intresserade av att röra sig.
”Nej, jag tycker inte att man upplever det. I sådana fall är det ju en blyghet, eller någonting, att man är avvaktande för miljön. (...) Och då är det ju mer den delen att man måste försöka locka med, det är ju inte att dom inte vill röra sig.” (IP6)
En intervjuperson tog även upp att det finns hinder i arbetet med att främja barns fysiska aktivitet på just den familjecentralen, då utrymmena för lek är alldeles för små, och en bra utemiljö saknades.
” Men det är ju just det där när det kommer äldre barn att vi ändå kan gå ut och göra något, det är inte helt enkelt alltså. Våra lokaler ehm… är ju inte så att dom leder till någon jätte-röra-på-sig-aktivitet, det ska vi säga. Det är en av bitarna. Sen är det ju det här med utomhusmiljö (...) det tycker man ju egentligen bör ha en vettig utemiljö men så är det ju tyvärr inte på så jättemånga ställen och inte hos oss heller”. (IP7)
En annan intervjuperson tyckte att dialogen mellan familjecentral och skola bör bli bättre och att de önskade ett närmare samarbete med dem. För att underlätta övergången mellan
familjecentral och skola.
” Vi hade en dialog med förskolorna och vi önskar ökat samarbete med dom. Där vi liksom kan göra gemensamma aktiviteter, tyvärr blir det ett glapp där emellan från 6 års ålder och vidare uppåt i åldrarna när man börjar skolan, det är inte någon naturlig bra röd tråd och det saknas.” (IP5)
5.3 Framgångsfaktorer inom arbetet med fysisk aktivitet hos barn
Familjecentralernas arbete med att främja fysisk aktivitet hos barn är av stor betydelse, då det är en arena som har en stark samverkan mellan dess olika professioner. Det skapar trivsel, ger bra kunskap och information av god kvalitet, för att på ett enklare sätt kunna slussa familjer vidare. För att samverkan ska ske på bästa sätt, är det viktigt att den fungerar som den ska och att problem uppmärksammas tidigt, utreds snabbt och att åtgärder snabbt kan sättas in.” Från olika… yrkesroller… som kan bli väldigt starka ihop. Om vi hade jobbat en och en och uttryckt oss lite olika så kanske inte föräldrar hade förstått. (...) det är inte att vi menar olika saker, utan tillsammans blir vi starka och det är ju så i dom flesta grejerna om man vill förmedla någonting…” (IP5)
Alla intervjuade menar att samverkan inte bara handlar om att få personalen att fungera ihop på familjecentralen, utan oftast är andra arenor och aktörer som är i samverkan med
familjecentralen, och tillsammans hjälps åt att få fram information och kunskap inom området.
” Vi försöker vara delaktiga på olika sätt, vi jobbar på att bli bättre och bättre på dom här frågorna och vi vill… vi går ständigt ut till rektorer om att vi gärna är med på föräldramöten och så, sen är det tyvärr inte så att alla år hänger på, vissa år gör dom och andra inte och där försöker vi ändå tala om för föräldrar att vi finns.” (IP7).
För att familjecentralen ska kunna ha en väsentlig roll i det hälsofrämjande arbetet krävs det att personal skapar en trygghet för alla familjer, är kunniga inom ämnet och visar god
kvalitet. Det kan göras på olika sätt, men personalens största och viktigaste delar är deras kunskap och information som de förmedlar via samtal.
”Men vi har ju också skrivit till alla föräldrar varför vi tycker det är viktigt att vara ute i skogen och varför vi tycker det är viktigt att gå på mini-röris så att man inte har en verksamhet som bara är tidsfördriv utan vi försöker koppla det till läroplanen och varför det är viktigt och sen hoppas att föräldrar tar det med sig vidare för vi vet ju att barnen tycker att det är jätteroligt och dom kan man inte stoppa, men att få det vidare ett steg till blir ju vår unika uppgift men vi jobbar mycket med.” (IP3)
”Vi kan inte erbjuda så mycket men vi försöker verkligen att ha kunskap och ta in och se till att vi liksom försöker slussa vidare men nu har vi ju hört att den här föreningen… det är så vi försöker jobba, att ha nära till…” (IP7)
”Att informera föräldrar, att ibland så behöver man vara ute och få springa av sig, att röra sig naturligt i skogsmiljö, att gå till lekparken, att få bra mönster under dagen, så att när man är ute och rör sig och sen kommer man in så kan man klara av att vara lite lugnare till exempel.” (IP5)
All personal som blev intervjuade var överens om att det är viktigt att ha regelbundna samtal med familjer, speciellt om det ansågs att en familj behövde extra hjälp. Det kan handla om övervikt hos barn. Det var dessutom en viktig del i BVC-sköterskans roll, att ha koll och prata om fysisk aktivitet för att sedan slussa vidare en familj vid behov.
”När vi har överviktiga barn som rör sig lite och äter för mycket så följer vi upp dom ganska tätt och kommer med förslag och eh följer upp hur har det gått med det vi pratat om gången innan, så det är ganska täta kontakter.” (IP2)
”Nej, utan det är just att använda sig av…motivera med samtal för att få folk att förstå vikten av och det är ju det som även är på BVC. Har vi barn som är överviktiga med då måste… eller bara överhuvudtaget psykisk ohälsa alltså…där är det ju jätteviktigt alltså, det kan vi ju stånga oss blodiga i.” (IP7)
En familjecentral gav även exempel på hur de arbetade med vårdnadshavarna och påvisade hur de följde dem nya riktlinjer som tas fram. Dessa var WHO nya riktlinjer för fysisk aktivitet, sömn och skärmtid hos barn under fem år, vilket passar sig väl för denna uppsatsundersökning. Denna riktlinje är till för att visa på att barn under fem år måste tillbringa mindre tid vid skärmar och få mer tid till aktiv lek. Riktlinjer riktas mot arenor och aktörer som främjar rörelse hos barn, för att ta fram nya program för varje enskild arena.
” Jag sa ju till dig att vi uppmanar föräldrarna till att inte använda mobiltelefon här, vi har också använt oss av WHO:s nya riktlinjer kring fysisk aktivitet för barn kopplat till det här med mobilanvändning.” (IP3)
En av intervjupersonerna berättade även att de tänkt ut öppettider och aktiviteter för att så många som möjligt ska kunna delta och få vara fysisk aktiva. Det är något som lockar flera besökare, då de flesta barn är lediga från vanliga förskolan under dessa tider.
” Sen har vi en till verksamhet som vi kallar uteäventyr där vi är ute en hel öppettid. Den har vi lagt på torsdagseftermiddagar då dem flesta är lediga då från vanliga förskolan.” (IP3)
6
DISKUSSION
I kapitlet nedan diskuteras val av metod samt presenterat resultat i relation till tidigare forskning, etik och teoretisk ansats.
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Studiedesign
Syftet med denna studie har varit att studera upplevelser som personalen på familjecentraler har vad gäller att främja barns fysiska aktivitet. Därmed är lämplig studiedesign kvalitativ, med tillhörande djupgående intervjuer. När metodvalet gjordes kunde författaren förbereda frågor till kommande intervjuer med relevans för uppställt syfte och tillhörande
frågeställningar. För att få ytterligare fördjupad förståelse över vilka upplevelser som personalen kände över att främja barns fysiska aktivitet kunde även följdfrågor ställas. En styrka i studien är att respondenterna kommer från olika professioner och kan ge olika infallsvinklar på svaren vad gäller arbetet att främja barns fysiska aktivitet.
Att använda en kvantitativ forskningsmetod hade inte varit lämpligt till denna studies syfte, då den till skillnad från kvalitativ inriktning fokuserar på att mäta skillnader, samt testa olika hypoteser; men även innehålla fler antal deltagare för att till exempel kunna genomföra en adekvat enkätundersökning (Bryman, 2011), vilket inte är av relevans för denna uppsats. Studien utgår ifrån en induktiv ansats, då den anses vara lämplig till studien, då teoretiska ansatser, finns med som verktyg.
6.1.2 Urval
Då syftet var riktat mot personal på familjecentraler i Örebro län ansågs det bra att använda sig av målstyrt urval. Bryman (2011) förklarar innebörden av hur målpersoner strategiskt valts ut efter om de anses vara lämpliga för att kunna besvara syftet i undersökningen. Då ett målstyrt urval har använts kan kvalitén i studien öka; det på grund av att respondenterna valts ut strategiskt, för att på bästa sätt kunna besvara syfte och frågeställningar för studien genom kompetens.
Genom det målstyrda urvalet som tillämpades i studien blev intervjupersonerna fem pedagoger, en BVC-sköterska och en kurator. Något som skulle vara av intresse är att få till en större spridning av urvalet, då många pedagoger som ställde upp, jämfört med de andra yrkesgrupperna. Om ett bredare urval av yrkesgrupperna var tillgängliga till studien, kan fler perspektiv på arbetet att främja barns fysiska aktivitet uppkommit. Det för att studera och belysa eventuella skillnader mellan deltagande professioner. Det hade dock krävt mer tid och resurser och alternativt även en kvantitativ undersökningsdesign. Att komplettera med denna form av undersökning vore dock önskvärt.
Trots att yrkesrollerna inte analyserades var för sig, så är det ändå en väsentlig styrka i studien, att respondenterna delar gemensamma komponenter oavsett sina olika
yrkesbefattningar. Alla arbetade på någon familjecentral i Örebro län, och även aktivt med att främja barns fysiska aktivitet inom varje profession, vilket uppsatsen kretsar kring. Det bidrar till en ökad bredd och en djupare förståelse för vad syftet och frågeställningarna i uppsatsen efterfrågar.
Intervjupersoner blev till sju till antalet. Fler deltagande respondenter hade kunnat bidra till ytterligare innehåll och perspektiv, vilket enligt Graneheim och Lundman (2004) kan öka tillförlitligheten än mer. Totalt var det tio familjecentraler som antingen tackade nej till att vara med eller besvarade inte förfrågan. Alla familjecentraler som kontaktades tillhörde Örebro län, bör inte det ha påverkat resultatet. De familjecentraler som inte deltog i studien var geografiskt utspritt i länet. Det var inget som påverkade resultatet, då spridningen av familjecentraler som deltog också var geografiskt utspridda.
Något som däremot kan ha påverkat resultatet, är att de flesta familjecentralerna som deltog hade ett åldersspann på noll till sex år, medan några av familjecentralerna som inte deltog hade ett åldersspann på noll till arton år. Det hade varit intressant att undersöka för att se om familjecentralerna arbetade på olika sätt beroende på åldern av barn.
En del intervjuer var kortare, än andra, och bidrog inte med samma djupgående svar som önskats. Däremot gav allt insamlat material svar på frågorna och belyste flertalet viktiga aspekter i relation till vad syfte och frågeställningar efterfrågat. En intervju fick ändras från personligt möte till telefonsamtal då samhälleliga restriktioner på grund av Covid-19 inte möjliggjorde ett fysiskt möte. Insamlat material blev också noggrant analyserat utefter skribentens tidigare kompetens och förförståelse för ämnesområdet.
6.1.3 Datainsamling
Varje intervju spelades in med hjälp av författarens egen lösenordskyddade mobiltelefon samt dator, då det kan vara till fördel att ha materialet nära till hands. Under intervjuerna användes författarens dator och mobil för att fånga upp ljudfilerna. Det för att underlätta om eventuella problem skulle uppstå. På så sätt kunde tekniska problem med ljudfiler
undanhållas.
Som stöd för författaren fanns förberedda frågor i form av en intervjuguide till hjälp under varje intervju. Det kan anses vara en styrka då intervjuaren inte hade någon form av
erfarenhet att genomföra intervjuer sedan tidigare. I och med att det fanns förberedda frågor var det lättare att skapa en trygghet och vara mer fokuserad på vad som togs upp vid
intervjun, samt lättare att komma med följdfrågor. Enligt Bryman (2011) är det viktigt att använda sig av inspelningar vid intervjuer, då intervjuaren måste vara lyhörd inför intervjupersonernas svar och för att ställa bra och tydliga följdfrågor.
Innan varje intervju hade författaren några dagar på sig att förberedda intervjun utifrån vad som infann sig i missivbrevet som skickats ut till alla respondenter. Genom att de flesta intervjuerna gjordes på olika tidpunkter kunde det vara en styrka, då författaren också fick möjlighet att förbereda sig både mentalt och praktiskt inför varje intervjutillfälle. Sex av sju intervjuer skedde på respondenternas arbetsplats, ett skedde genom telefonsamtal. På respondenternas arbetsplats hölls intervjuerna i stängda rum, där endast författaren och respondenten befanns sig. Eftersom det inte arbetar så mycket personal på
familjecentralerna hade personalen kontakt med varandra innan, och berättade att samtalet skulle äga rum. Det kan ha påverkat respondentens bekvämlighet och uppsatsens etiska aspekter, samt gett ett begränsade och missvisande svar på frågorna. Eftersom personalen
visste om vilka andra från samma familjecentral som skulle delta i intervjun, kan det ha blivit en brist i de etiska principerna. Det är något som tagits i beaktning.
Då det är få som arbetar på varje familjecentral var det viktigt att personalen hade en bra kommunikation till varandra för att ha möjlighet att gå ifrån och göra intervjun. Utan kontakten mellan personalen hade aldrig intervjuerna kunnat göras och ämnet i uppsatsen hade behövts ändrats. Med tanke på att det endast var två till tre på varje familjecentral som arbetade när författaren anlände, är det väldigt få som vet om vilka som deltagit i studien, förutom handledaren och författaren. Författaren tycker inte att resultatet har påverkats av att andra i personalgruppen vetat om vilka som varit med från dennes familjecentral, då alla som varit på plats vid intervjutillfällena har deltagit i studien. Alla intervjuer har dessutom gjorts i enskilda rum där deltagaren kunnat utrycka sig, utan att andra obehöriga har hört intervjun.
En av intervjuerna skedde via telefonsamtal, vilket har gjort att ljudet blivit begränsat på ljudfilerna och resulterat i att vissa ord inte hörs. Dessa ord har inte varit något som påverkat studiens resultat.
I mars 2020, under pågående examensarbete, drabbades Sverige av omfattande samhällsförändringar på grund av Covid-19 virusets smittorisker. All undervisning på högskolan rekommenderades att ske digitalt och större delarna av samhället påverkades då Regeringen reglerade hur människor bör undvika sociala kontakter för att minska
smittspridning. Med anledning av det blev det svårt att genomföra planerade
datainsamlingar som underlag för uppsatser. Denna uppsats påverkades genom att en av intervjuerna fick hållas via telefonsamtal, då det rekommenderades att endast träffa människor om det var ett måste. Intervjun via telefonsamtal var dock den intervjun som varade längst och gav mest svar på intervjufrågorna.
För att lättare kunna ställa betydande följdfrågor för studien användes ett aktivt lyssnande genom alla intervjuer (Bryman, 2011). Däremot kan följdfrågorna som ställdes anses vara oanvändbara i studien, beroende på svar från intervjupersonen. Det kan dock ha uppkommit på grund av bristande erfarenhet och förkunskap hos författaren. För att få en djupare diskussion kring ämnet och frågeställningarna kan författaren ha ställt fler följdfrågor än de som gjorts, då de kan ha gett mer information till studien. Författaren hade endast en liten förkunskap i att ställa följdfrågor. Att författaren hade en liten förståelse var dock inget som gav studien ett annat resultat. Förkunskapen är endast uppbyggd på tidigare kurser inom folkhälsa. Då studien handlade om något som författaren var intresserad av kan intresset ha speglats under något tillfälle av intervjuerna och därmed blivit en svaghet i uppsatsen. Bryman (2011) menar att det kan påverkat studiens resultat, då intervjuaren under
undersökningen ska vara objektiv i sitt förhållningssätt. En annan brist med studien kan ha varit att det inte gjordes någon pilotintervju. En pilotintervju innebär enligt Bryman (2011) att intervjufrågorna testas innan intervjuundersökningen gjorts, för att hitta eventuella problem, samt få möjlighet att hinna åtgärda det innan intervjuerna sker. Intervjufrågorna testades aldrig på någon annan intervjutillfällena gjordes, dock uppkom det inga svårigheter med att förstå frågorna från varken författaren eller intervjupersonerna. Några av
uppfattats enklare om en pilotintervju gjordes innan intervjutillfällena. En fråga var riktad mot vad personalen aktivt gör om barnet inte känner sig motiverad till att vara fysisk aktiv. De flesta svarade att de inte gör några aktiva åtgärder för att få barnet mer motiverad, utan riktar sig istället mot vårdnadshavare. Denna fråga hade kunnat omformulerats till hur familjecentralen arbetar mot föräldrar om barnen inte anses vara motiverade. Då det oftast är föräldrarna som måste vara motiverade för att motivera barnen i senare skede, eftersom barnen på familjecentralerna är så pass små kan det vara svårt att implementera åtgärder direkt på barnen.
6.1.4 Databearbetning, analys och kvalitetskriterier
Efter varje intervjutillfälle startade transkriberingen av materialet inom en till fyra dagar. Vissa transkriberingar startades senare än andra då tiden inte fanns till att påbörja
transkriberingen då tidigare intervjuer fortfarande transkriberades. Inom en tidsperiod på cirka två veckor var allt material transkriberat, vilket kan innebära en minskad risk att författaren feltolkar materialet (Graneheim & Lundman, 2004). Det resulterar i att det är lättare för författaren att komma ihåg intervjuerna och därmed kunna hantera materialet till transkriberingen på ett bättre sätt. Transkriberingen hade kunnat gå snabbare, men den sista intervjun var senare än de andra sex, vilket gjorde att tidsperioden totalt sett blev längre. De sex övriga intervjuerna transkriberades under en och samma vecka, vilket gjorde att
tidsperioden från varje genomförd intervju till färdig transkriberingen, inte tog mer än två dagar. Det resulterade i att tidsperioden för transkriberingen av materialet inte var speciellt lång och därför har författaren kommit ihåg det mesta som sagts under intervjuerna. Genom att transkriberingarna skedde relativt fort efter varje intervju kan det anses vara en styrka i studien.
En styrka genom hela studien är att författaren varit noga med att läsa igenom all
transkribering och enheterna ett flertal gånger, för att säkerhetsställa att inget nödvändigt tagits bort. För att säkerhetsställa det hade författaren möjligheten att sända det
transkriberade materialet till intervjupersonerna. Det gjordes dock inte och kan anses som en svaghet, då det hade varit bra - speciellt för intervjun som ljudfilerna krånglade på.
Det transkriberade materialet analyserades utefter Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Att följa en tydlig struktur genom analysprocessen samt att redogöra för processen, stärker tillförlitligheten. Genom hela resultatet i studien framkom citat från personalen, vilket Patel och Davidson (2011) menar är till stor vikt för att öka trovärdigheten av studien.
När transkriberingen var klar analyserades materialet med hjälp en manifest innehållsanalys. Meningsbärande enheter, kondenserade enheter, koder, underkategorier och kategorier plockades fram med hjälp av innehållsanalysen. Graneheim och Lundman (2004) förklarar att en innehållsanalys är viktigt att göra, då det handlar om tillförlitligheten i studien beroende av hur väl kategoriseringen av data har utförts, samt hur sammanhängande allt materialet inom samma kategori är. Utvalt material bör därmed inte passa in under flera kategorier (Graneheim & Lundman, 2004).
