Studien har varit bred till sin empiriinsamling och det finns många intresseväckande områden som inte ännu har berörts på grund av våra avgränsningar för studien. Vi har inte tagit hänsyn till kvinnornas ålder, familjestorlek, utbildningsbakgrund, civilstånd eller skillnader på krav utifrån deras olika befattningar - barnskötare/förskollärare. Vi menar att det skulle vara intressant att vidare undersöka hur dessa krav upplevs utifrån deras olika positioner och/eller att studera upplevda krav från ensamstående mödrar. Ett annat mycket intressant förslag på vidare forskning är hur männen i branschen upplever Work Life Balance. Sociala medier framkommer i vårt resultat som en bidragande faktor till förhöjda förväntningar på sig själva, såväl i privatliv som i arbetsliv. Vi skulle därför rekommendera att framtida forskning studier fokuserar på undersökningar som tar reda på sociala mediers roll i relation till upplevelsen av Work Life Balance. Avslutningsvis är det av intresse att studera generationsskillnader beträffande männens inställning till att vara föräldralediga.
7 Käll- och litteraturlista
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber
Becker, Howard S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber Bengtsson, M. & Berglund, T. (2017). Arbetslivet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bergman, A. & Gardiner, J. (2007). Employee availability for work and family: three Swedish case studies. Employee Relations, 29(4), ss. 400–414. DOI: 10.1108/01425450710759226 Berg, P., Kallenberg, L. & Appelbaum, E. (2003). Balancing work and family: The role of high-commitment environments. Industrial Relations, 42(2), ss. 168–188. DOI:
10.1111/1468-232X.00286
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber Clipa, O. & Boghean, A. (2015). Stress Factors and Solutions for the Phenomenon of Burnout of Preschool Teachers. Procedia - Social and Behavioral Sciences, (180), ss. 907– 915. DOI: 10.1016/j.sbspro.2015.02.241
Cohen, S. & Wills, T. A. (1985). Stress, Social Support, and the Buffering Hypothesis.
Psychological Bulletin, 98(2), 310–357. DOI: 10.1037/0033-2909.98.2.310
Drummond, S., O’Driscoll, M.P., Brough, P., Kalliath, T., Siu, P., Timms, C., Riley, D., Sit, C., Lo, D. (2017). The relationship of social support with well-being outcomes via work–family conflict: Moderating effects of gender, dependants and nationality. Human
Relations, 70(5), ss. 544–565. DOI: 10.1177/0018726716662696
Engman, F., Nordin, A. & Hagqvist, E. (2017). Obalans mellan arbetet och privatlivet bland offentliganställda: betydelsen av kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen. Socialmedicinsk
Tidskrift, 94(5), ss. 610–622.
https://gslghb.primo.exlibrisgroup.com/permalink/46GSLG_BORAS/9ip59g/swepuboai%3A DiVA.org% 3Amiun-32083
Evertsson, M., Boye, K. & Erman, J. (2018). Fathers on call? A study on the sharing of care work between parents in Sweden. Demographic Research, 39(2), ss. 33–60. DOI: 10.4054/DemRes.2018.39.2
Gillberg, N. (2018). Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Studentlitteratur.
Gu, Y., You, X. & Wang, R. (2019). Job Demands and Emotional Labor as Antecedents of Female Preschool Teachers’ Work-to-Family Conflict: The Moderating Role of Job
Resources. International Journal of Stress Management, 27(1), ss. 23–34. DOI: 10.1037/str0000130
Gu, Y. & Wang, R. (2019). Job demands and work–family conflict in preschool teachers: The buffering effects of job resources and off-job recovery experiences. Current
Psychology, ss. 1–12. DOI: 10.1007/s12144-019-00349-z
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2. uppl.. Malmö: Liber. Hirdman, Y. (1988). ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”,
Kvinnovetenskaplig tidskrift, (3), ss. 49–63.
http://130.241.16.45/ojs/index.php/tgv/article/download/1490/1303
HÖK16 (2017). Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.
https://skr.se/download/18.2fca84a615bc40304082deb6/1493795512541/Klar%20-
%20HÖK%2016%20-%20Prolongerad%20Kommunal%20-%20170502%20kl.%2013.40.pdf
James, L. & Wattis, L. (2013). Exploring order and disorder: Women´s experiences balancing work and care. The European Journal of Women´s Studies, 20(3), ss. 264–278. DOI: 10.1177/1350506813484241
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work : stress, productivity, and the reconstruction
of working life, New York, N.Y.: Basic Books
Noon, M., Blyton, P. & Morrell, K. (2013). The realities of work: experiencing work and
employment in contemporary society, 4. uppl. Basingstoke: Palgrave
O’Driscoll, M., Brought, P. & Kalliath, T. (2006). Work-family conflict and facilitation. I: Jones, F., Burke J, R. & Westman, M. (red) Work-Life Balance – A Psychological
Perspective. Hove: Psychology Press, ss. 117–142.
Oerlemans, W. G. M. & Bakker, A. B. (2014). Burnout and Daily Recovery: A Day
Reconstruction Study. Journal of Occupational Health Psychology. 19(3), ss. 303–314. DOI: 10.1037/a0036904
Pluut, H., Ilies, R., Curseu, P., Liu, Y. (2018). Social support at work and at home: Dual- buffering effects in the work- family conflict process. Organizational Behavior and Human
SCB (2017). Trender och Prognoser 2017 befolkningen | utbildningen | arbetsmarknaden med sikte på år 2035. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/60312e5030114512b5b58a94a4ae25e2/uf0515_2017i35_br _am85br1701.pdf
SCB (2018). 20 vanligaste yrkena för kvinnor.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-
forvarvsarbete-och-arbetstider/yrkesregistret-med-yrkesstatistik/pong/tabell-och-diagram/20- vanligaste-yrkena-for-kvinnor/ (20-05-15)
SCB (2019). Sveriges framtida befolkning 2019–2070. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/contentassets/24496c5905454373b2910229c29001ec/be0401_2019i70_s m_be18sm1901.pdf
SKR (2019). Fler jobbar mer.
https://skr.se/arbetsgivarekollektivavtal/personalochkompetensforsorjning/rekryteringsstrategi erforvalfardsjobben/flerjobbarmer.13413.html (2020-03-01)
SKR (2018). Förskolans kompetensförsörjningen - en gemensam utmaning.
https://skr.se/tjanster/merfranskr/bloggarfranskr/skolbloggen/artiklar/forskolanskompetensfors orjningengemensamutmaning.15260.html (20-05-15)
SKR (2019). Förskolans kompetensförsörjning åtgärder för att möta rekryteringsbehoven.
https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-793-0.pdf (20-05-15) SKR (2019). Heltid är nyckeln för en jämställd arbetsmarknad.
https://skr.se/tjanster/press/skridebatten/debattartiklar/debattartiklar/heltidarnyckelnforenjamst alldarbetsmarknad.30195.html (2020-03-01)
SKR (2017). Nyanlända kan möta välfärdens rekryteringsbehov.
https://skr.se/tjanster/merfranskr/bloggarfranskr/arbetsgivarbloggen/artiklar/nyanlandakanmot avalfardensrekryteringsbehov.13860.html (2020-03-01)
Stressforskningsinstitutet. Arbete och självrapporterad hälsa bland svenska kvinnor och män
(temablad).
https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230061.1427290025!/menu/standard/file/Kvi nnor%20och%20mäns%20hälsa%20webb.pdf
van Veldhoven, M. J. P. M. (2008). Need for recovery after work: An overview of construct, measurement and research. I: Houdmont, J. & Leka, S. Occupational health psychology:
European perspectives on research, education and practice. 3. uppl. Nottingham University
Press, ss. 1–25.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig