Då det framkommit att drivkrafter till att engagera sig ideellt skiljer sig åt vore det intressant att studera detta vidare genom att till exempel undersöka det utifrån kön och ålder eller om det kan tänkas skiljas sig åt beroende på om det sker på landsbygd eller i storstäder. För att erhålla en mer djupgående förståelse för effekter av föreningens arbete skulle det även vara intressant att undersöka det utifrån medlemmarnas perspektiv, undersöka om de upplever det på samma sätt som det uppfattats enligt studiens resultat.
REFERENSLISTA
Albin, M., & Skerfving, S. (2009). Arbets- och miljömedicin: miljöfrågor viktiga för folkhälsan. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen (s. 293-315). Lund: Studentlitteratur.
Almqvist, Y. B., Brolin Låftman, S., & Östberg, V. (2012). Skolan som social arena och elevers psykiska ohälsa. I M. Rostila, & S. Toivanen (Red.) Den orättvisa hälsan: om
socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd (s. 299-317). Stockholm: Liber. Andersson, I., & Ejlertsson, G. (2009). Folkhälsovetenskap – perspektiv och framtid. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen (s. 367-375). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori: en grundbok. Stockholm: Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Deakin, H., & Wakefield, K. (2014). Skype interviewing: reflections of two PhD researchers. Qualitative Research, 14(5), 603-616. doi:10.1177/1468794113488126
Ejlertsson, G., & Andersson, I. (2009). Folkhälsa – några begreppsdefinitioner. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen (s. 17-30). Lund: Studentlitteratur.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115. doi:10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
EU. (2018). Closing the loop – an EU action plan for the circular economy. Hämtad 2018- 03-25, från http://eur-lex.europa.eu/legal-
content/EN/TXT/?uri=CELEX:52015DC0614
Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsans utveckling – årsrapport 2018. Hämtad 2018- 03-15, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2018/ Food2change (2018b). Statistik. Hämtad 2018-04-18, från
http://food2change.kollx.se/statistics/public
Food2change. (2018a). Medlemskap. Hämtad 2018-03-04, från
http://www.food2change.se/bli-medlem.html
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 2004(24), 105-112. doi:10.16/j.nedt.2003.10.001
Griep, Y., Hyde, M., Vantilborgh, T., Bidee, J., De Witte, H., & Pepermans, R. (2015). Voluntary work and the relationship with unemployment, health and well-being: a two-year follow-up study contrasting a materialistic and psychosocial pathway perspective. Journal of Occupational Health Psychology, 20(2), 190-204. doi:10.1037/a0038342
Heaney, C. A., & Israel, B. A. (2008). Social networks and social support. I K. Glanz., B. K. Rimer, & K. Viswanath (Red.) Health behavior and health education: theory, research, and practice (s. 189-210). San Francisco: Jossey-Bass.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. Chichester: Wiley-Blackwell.
Kjellson, S. (2014). Ojämlikhet i hälsa. Vilken betydelse har social klass och kön? I M. Evertsson & C. Magnusson (Red.), Ojämlikhetens dimensioner: uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige (s. 288-308) Stockholm: Liber.
Konrath, S., Fuhrel-Forbis, A., Lou, A., & Brown, S. (2012). Motives for volunteering are associated with mortality risk in older adults. Health Psychology, 31(1), 87-96. doi:10.1037/a0025226
Kulik, L. (2010). Women’s experiences with volunteering: a comparative analysis by stages of the life cycle. Journal of Applied Social Psychology, 40(2), 360-388.
Kumar, S., Calvo, R., Avendano, M., Sivaramakrishnan, K., & Berkman, L. F. (2012). Social support, volunteering and health around the world: cross-national evidence from 139 countries. Social Science & Medicine, 74, 696-706.
doi:10.1016/j.socscimed.2011.11.017
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lovell, R., Husk, K., Cooper, C., Stahl-Timmins, W., & Garside, R. (2015). Understanding how environmental enhancement and conservation activities may benefit health and wellbeing: a systematic review. BMC Public Health, 15(864). doi:10.1186/s12889-015- 2214-3
Lundåsen, S. (2005). Frivilliga insatser och hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. McAlister, A. L., Perry, C. L., & Parcel, G. S. (2008). How individuals, environments, and
health behaviors interact: social cognitive theory. I K. Glanz., B. K. Rimer, & K. Viswanath (Red.) Health behavior and health education: theory, research, and practice (s. 169-188). San Francisco: Jossey-Bass.
NE. (2018). Altruism. Hämtad 2018-04-10, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/altruism
Neff, R. A., Kanter, R., & Vandevijvere, S. (2015). Reducing food loss and waste while improving the public’s health. Health affairs, 34(11). doi:10.1377/hlthaff.2015.0647
Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Lokalt och regionalt folkhälsoarbete: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Tillgren, P. (2009). Politik: folkhälsa som politikområde. I I. Andersson & G. Ejlertsson (Red.), Folkhälsa som tvärvetenskap: möten mellan ämnen (s. 181-207). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO. (1986). Ottawa Charter for health promotion. Hämtad 2018-03-21, från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf
Vilariño, M. V., Franco, C., & Quarrington, C. (2017). Food loss and waste reduction as an integral part of a circular economy. Frontiers in environmental science, 5(21). doi:10.3389/fenvs.2017.00021
Viswanath, K. (2008). Perspectives on models of interpersonal health behavior. I K. Glanz., B. K. Rimer, & K. Viswanath (Red.) Health behavior and health education: theory, research, and practice (s. 271-281). San Francisco: Jossey-Bass.
World Commission on Environment and Development. (1987). Our common future. Oxford: Oxford University Press.
BILAGA A; MISSIVBREV
Akademin för hälsa, vård och välfärd 2018-03-13
Hej!
Mitt namn är Ida Sarapik och jag läser min sista termin på Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Jag ska under de kommande veckorna skriva mitt examensarbete på kandidatnivå och har valt att rikta in mig på ideellt engagemang. Syftet med studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter av ideellt engagemang i föreningar.
Hållbarhet och att värna om miljön är något som ligger mig varmt om hjärtat och när jag fick höra talas om Food2change blev jag intresserad av föreningen och deras arbete. Jag skulle vilja intervjua dig som är ambassadör, volontär eller värd i Food2change för att ta del av dina erfarenheter, upplevelser och tankar om ditt engagemang i föreningen.
Jag planerar att genomföra sex intervjuer under mars månad. Den enskilda intervjun beräknas ta mellan 30-45 minuter och genomförs på en tid och plats som vi tillsammans kommer överens om. För att underlätta analys och bearbetning av det insamlade materialet kommer intervjun att spelas in. Endast jag och min handledare kommer att ha tillgång till inspelningarna. Deltagandet är anonymt och materialet kommer att behandlas konfidentiellt så att inga obehöriga får tillgång till det.
Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan. Det insamlade materialet kommer endast att användas för den aktuella studien och efter godkänt examensarbete kommer det inspelade materialet att raderas. Studiens resultat kommer att användas i examensarbetet som beräknas vara klart under maj 2018 och efter godkännande av examinatorn publiceras i databasen DiVA.
Ditt deltagande är uppskattat och meningsfullt för studien! Har du frågor eller funderingar får du gärna kontakta mig. Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Ida Sarapik
Folkhälsoprogrammet Mälardalens högskola
Mail: isk15001@student.mdh.se Telefon: 0702-467026
Handledare: Helena Olsson Mail: helena.1.olsson@mdh.se Telefon: 021-107049
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Presentera mig själv och studien.
Tack för att du tar dig tid och medverkar i min studie som handlar om ideellt engagemang. Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan.
Materialet som samlas in idag kommer endast att användas för den här studien.
För att kunna bearbeta materialet i efterhand kommer jag att spela in intervjun. Det är bara jag och min handledare som kommer att ha tillgång till materialet och efter att
examensarbetet är godkänt kommer materialet att raderas. Känns det ok? Har du några frågor eller funderingar innan vi startar?
Bakgrundsfrågor
Kan du berätta om vad food2change är? Hur kom du i kontakt med food2change? Vad har du för roll i food2change?
Engagemanget
Har du varit ideellt engagerad tidigare? På vilket sätt?
Vad är din upplevelse av att vara ideellt engagerad, i stort?
Vad skulle du säga är anledningen till att du engagerar dig ideellt? Vad är din drivkraft?
Vad är värdeskapande/meningsskapande för dig?
Vad tänker du kring hållbarhet och miljö?
Hur länge har du varit aktiv i food2change? Kan du beskriva vad din roll som … innebär? Hur mycket tid lägger du ner på ditt engagemang?
Hjältemedlemmarnas upplevelse
Kan du beskriva hur en förmedling (hjälteuppdrag) går till? Hur ofta är du med på en förmedling?
Vill du beskriva mötet med hjältemedlemmarna på en förmedling? Hur är mötet mellan hjältemedlemmarna?
Kommer dit och går hem? / Socialt utbyte mellan medlemmarna?
Har du någon uppfattning om vad hjältemedlemmarna tycker om food2change? Har du någon uppfattning om de upplever att deras medlemskap i food2change
påverkat dem på något vis? Har du något exempel?
Effekter
Vad upplever du att ditt engagemang i food2change ger dig? Har det påverkat dig på något vis?
Positivt? Negativt? Har du något exempel?
Upplever du att ditt engagemang gett dig möjlighet att skapa nya kontakter och sociala relationer?
Utökad umgängeskrets? Ses utanför föreningen?
Skiljer det sig från dina andra tidigare ideella engagemang? Vad innebär hälsa för dig?
Inte enbart avsaknad av sjukdom? Vad innebär välbefinnande för dig? Vad är meningsskapande för dig?
Får du något av det från ditt engagemang i food2change? Tror du att ideellt engagemang kan påverka hälsa på något vis?
Kan du utveckla? Samma för allt ideellt engagemang eller något specifikt med food2change?
Nu är jag klar med mina frågor.
Är det något du funderar över? Någonting du skulle vilja tillägga eller förtydliga? Tack för att du ville delta i studien!
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00