Ideellt engagemang, hållbarhet & hälsa : En kvalitativ studie om upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change

Akademin för hälsa, vård och välfärd

IDEELLT ENGAGEMANG,

HÅLLBARHET & HÄLSA

En kvalitativ studie om upplevelser av ideellt engagemang i föreningen

food2change

IDA SARAPIK

Handledare: Helena Olsson Examinator: Elisabeth Jansson Seminariedatum: 2018-04-18 Betygsdatum: 2018-05-16

SAMMANFATTNING

Hälsan och folkhälsan påverkas av allt vi haromkring oss och beror på vilka förutsättningar och möjligheter vi har att ta hand om oss själva och vår omvärld. Jordens resurser är

ansträngda, mänsklighetens konsumtionsvanor bidrar till detta och det finns ett allt större behov av att arbeta med hållbarhet. Folkhälsoarbete kan ske på flera plan, i Sverige finns en lång tradition av ideella föreningar och organisationer och dessa har varit speciellt

framgångsrika i att engagera människor men även att nå marginaliserade eller utsatta grupper. Food2change är en ideell organisation som arbetar med hållbarhet genom att ta hand om matsvinn från matvarubutiker med hjälp av sina medlemmar och volontärer. Syftet med studien är att undersöka upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change. En kvalitativ undersökning har genomförts för att undersöka upplevelser av att vara ideellt engagerad i food2change kopplat till KASAM, socialt stöd och social kognitiv teori.

Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och en manifest

innehållsanalys genomfördes. Resultaten visar att det finns olika drivkrafter till att vara engagerad i föreningen samt att effekter som upplevs av ideellt engagemang i föreningen är känsla av meningsfullhet, tillgång till rutin och struktur, möjlighet till utökade sociala relationer och känsla av delaktighet men även viss risk för stress vid hög arbetsbelastning vilka alla kan ha påverkan på hälsan.

Nyckelord: folkhälsa, hållbarhet, ideellt engagemang, KASAM, social kognitiv teori, socialt stöd.

ABSTRACT

Health and public health is affected by all that surrounds us and depends on the conditions and opportunities we have to take care of ourselves and our surroundings. The Earth's resources are strained, human consumption habits contribute to this and there is an increasing need to work toward sustainability. Public health work can be done on several levels. Sweden has a long tradition of non-profit associations and organizations, which have been particularly successful in engaging people but also reaching marginalized or vulnerable groups. Food2change is a non-profit organization that works toward sustainability by taking care of food waste from grocery stores with the help of their members and volunteers. The aim of the study is to investigate experiences of volunteering in the organization

food2change.

A qualitative survey was conducted to investigate experiences of volunteering in food2change linked to SOC, social support and social cognitive theory. The data collection was done through semi structured interviews and a manifest content analysis was conducted. The results show that there are different motives for volunteering in the organization. The experienced effects of involvement in the organization are sense of meaningfulness,

availability to achieve routine and structure in day to day life, opportunity to acquire further social relationships and a sense of participation, however there is also some risk of stress due to high workload, all of which can affect health.

Keywords: public health, SOC, social cognitive theory, social support, sustainability, volunteering

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ...1

2 BAKGRUND ...2

2.1 Hälsa och folkhälsa ... 2

2.1.1 Skillnader i hälsa ... 2 2.2 Folkhälsoarbete ... 3 2.2.1 Ideellt engagemang ... 4 2.3 Hållbarhet ... 5 2.3.1 Matsvinn ... 5 2.4 Food2change ... 5 2.5 Teoretiskt ramverk ... 6 2.5.1 KASAM ... 6 2.5.2 Socialt stöd ... 6

2.5.3 Social kognitiv teori ... 7

2.6 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ...8 3.1 Frågeställningar ... 8 4 METOD ...9 4.1 Urval ... 9 4.2 Datainsamling ...10

4.3 Bearbetning och analys ...11

4.4 Kvalitetskriterier ...12

4.5 Forskningsetiska överväganden ...13

5 RESULTAT ... 15

5.1 Drivkrafter till ideellt engagemang ...15

5.1.1 Miljömedvetenhet ...15

5.1.2 Altruism ...15

5.2 Effekter av ideellt engagemang ...16

5.2.1 Meningsfullhet ...16

5.2.2 Rutin och struktur ...17

5.2.3 Sociala relationer ...17

5.2.4 Delaktighet ...18

5.2.5 Utmaningar och risker ...18

6 DISKUSSION... 20 6.1 Metoddiskussion ...20 6.1.1 Urvalsdiskussion ...20 6.1.2 Datainsamlingsdiskussion ...21 6.1.3 Analysdiskussion ...22 6.1.4 Diskussion om kvalitetskriterier ...22 6.1.5 Etikdiskussion ...23 6.2 Resultatdiskussion ...23

6.2.1 Diskussion om drivkrafter till ideellt engagemang ...23

6.2.2 Diskussion om upplevda effekter av ideellt engagemang ...24

7 SLUTSATSER ... 27

7.1 Implikationer ...27

7.2 Förslag på framtida forskning ...27

REFERENSLISTA ... 28

BILAGA A; MISSIVBREV BILAGA B; INTERVJUGUIDE

1

INTRODUKTION

Vår livsstil och konsumtionssamhälle har gjort att jordens befintliga resurser blir lidande och det blir allt viktigare att arbeta med hållbarhet på alla plan. En hållbarhetsaspekt är

matsvinn, det vill säga matvaror som av olika anledningar slängs trots att det inte är något större fel på det. Att mat går till spillo är dåligt i sig men det är även dåligt för miljön på grund av växthusgaserna som bildats under framställningen. Att ta hand om matsvinn och göra nytta av det istället för att den slängs är positivt ur folkhälsosynpunkt då matsvinn dels leder till ekonomiska förluster för konsumenter men även att det kan komma till nytta för andra som behöver det bättre.

Ideellt engagemang är vanligt i Sverige och det finns många människor som väljer att ge av sin tid. Alla har olika förutsättningar för hur mycket de kan ge utöver sin vardagliga

sysselsättning men många har något att ge. Det finns mycket vilja och arbetskraft i samhället som av olika anledningar inte passar in i arbetsmarknadens norm idag. Ideellt engagemang är ett sätt att göra nytta av sin arbetskraft utefter sina egna förutsättningar och samtidigt bidra och göra något gott.

Hållbarhet är ett aktuellt ämne som diskuterats under hela utbildningen på

Folkhälsoprogrammet och det är ett ämne som även är av stort personligt intresse. Inför uppstarten av examensarbetet var en representant från food2change och informerade om föreningen och dess arbete samt presenterade ett antal uppslag på uppsatsämnen. Uppslagen gällde framförallt ledarskap vilket inte var aktuellt för mig personligen, däremot väckte hållbarhetsaspekten mitt intresse och en idé började ta form. Kopplingen till folkhälsa samt det personliga intresset för ämnet gjorde att fokus för detta examensarbete blev att studera vad ideellt engagemang inom hållbarhet kan ha för påverkan på hälsan.

2

BAKGRUND

I detta avsnitt beskrivs bakgrunden

2.1 Hälsa och folkhälsa

Hälsa är ett begrepp med många olika definitioner och definitioner som har ändrats över tid. Hälsa innebär olika saker för olika individer. Från att hälsa betraktats som ett biomedicinskt tillstånd utan sjukdom har det breddats till WHO:s definition att hälsa är ett tillstånd utan sjukdom men som även innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (Ejlertsson & Andersson, 2009). Det mer humanistiska och holistiska perspektivet innefattar att hälsa är beroende av de sociala sammanhang vi befinner oss i. Det handlar både om de fysiska miljöerna som hemmet och arbetet men även där fritiden spenderas såväl som den sociala miljön inklusive relationer och nätverk (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner, 2017). Folkhälsa är ett begrepp som rör utbredning och fördelning av hälsa och ohälsa i en befolkning. Folkhälsa kan röra en hel befolkning eller grupper. Folkhälsan påverkas av många olika variabler som resurser i samhället, åldersfördelning, levnadsförhållanden och livsstilsval men även mönster och strukturer som påverkar olikheter mellan grupper (Pellmer Wramner et al., 2017). Även den omgivande miljön kan ha betydelse för folkhälsan. Den omgivande miljön innefattar både närmiljö och miljö i ett större perspektiv. Förändringar och föroreningar i luft, vatten och mark har effekter på produktion av föda vilket i slutändan kan påverka folkhälsan (Albin & Skerfving, 2009). Dessa förändringar är effekter av

förändringar i jordens ekosystem som påverkar allt i ett globalt perspektiv (Andersson & Ejlertsson, 2009).

The fundamental conditions and resources for health are peace, shelter, education, food, income, a stable ecosystem, sustainable resources, social justice and equity. (WHO, 1986)

2.1.1 Skillnader i hälsa

Även om folkhälsan i stort har förbättrats avsevärt i Sverige finns det fortfarande skillnader i hälsa mellan olika grupper och dessa skillnader fortsätter att öka (Folkhälsomyndigheten, 2018). Ojämlikheter i hälsa kan bero på kön, socioekonomi, etnicitet, kultur och så vidare. Socioekonomisk position är många gånger beskrivet utifrån yrke, utbildningstid, inkomst, tillgång till materiella resurser samt det sociala området individen är bosatt i. Samband mellan socioekonomisk position och hälsa finns, däremot går det inte med säkerhet att bestämma orsaksförhållandet – sämre hälsa kan påverka socioekonomisk position

exempelvis genom bristande möjlighet till arbete medan socioekonomisk position i sig kan ge sämre hälsa (Kjellson, 2014).

Det förekommer skillnader i hälsa mellan yrkesverksamma, sjukskrivna, äldre och de som står utanför arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2018). Individer som hamnar utanför arbetsmarknaden av olika anledningar kan uppleva både materiella och psykosociala

försämringar som avsaknad av fasta tider och aktiviteter, delaktighet i ett gemensamt mål, tillgång till sociala kontakter utanför familjen samt social status (Griep, Hyde, Vantilborgh, Bidee, De Witte & Pepermans, 2015). Att befinna sig i ett sammanhang med möjlighet till socialt samspel och att ha möjlighet att kunna bidra och ge till annan kan vara positivt för hälsan, framförallt hos äldre (Konrath, Fuhrel-Forbis, Lou & Brown, 2012).

Att vara sjukskriven, pensionär eller av annan anledning stå utanför arbetsmarknaden kan innebära en risk för att hamna i ekonomisk utsatthet. Individer som befinner sig i ekonomisk utsatthet kan uppleva negativa effekter som social exkludering. Social exkludering kan yttra sig i att inte kunna eller inte vilja delta i sociala sammanhang då det kan vara förknippat med känsla av skam och mindervärdeskomplex och en risk att hamna i en utstött situation. Detta kan i sin tur påverka tillgången till att knyta nya sociala kontakter vilket kan påverka tillgång till socialt stöd. Självkänslan kan påverkas när en individ anser sig inte kunna delta i sociala sammanhang (Kjellson, 2014). Studier visar att ekonomiskt utsatta oftare har svagare sociala band och lägre socialt och samhälleligt deltagande vilket delvis kan höra ihop med att de har sämre möjlighet till tillgång av socialt nätverk (Kjellson, 2014; Lundåsen, 2005). Om den ekonomiska situationen kan förbättras finns det dock bra chanser att även den sociala situationen förbättras (Kjellson, 2014).

2.2 Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbete är målinriktat och organiserat och fokuserar på sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete för att förbättra hälsan i ett befolkningsperspektiv (Ejlertsson & Andersson, 2009). Folkhälsoarbete bedrivs på flera nivåer i samhället och inom flera olika sektorer. Offentliga sektorn som är politiskt vald innefattar stat, landsting och kommuner och här bedrivs folkhälsoarbete framförallt inom hälso- och sjukvård.Den privata sektorn innebär marknaden och handlar om produktion av varor och tjänster. Här finns företag som tillverkar varor som alkohol, tobak och livsmedel som har påverkan på folkhälsan. Även produktionen av varorna kan påverka folkhälsan genom att produktionen i sig har miljöpåverkan (Tillgren, 2009).

Den tredje sektorn är den ideella som innebär civilsamhället och dess alla föreningar. Civilsamhället byggs upp av grupper av människor som organiserar sig och tillsammans arbetar för ett gemensamt mål eller intresse (Tillgren, 2009). Civilsamhället har en stor kraft i att samla människor och få dem att gå från passiva mottagare till delaktiga i att förbättra samhället (Lundåsen, 2005). Civilsamhället kan ha påverkan på folkhälsan direkt genom riktade insatser men även indirekt då de kan stimulera, och skapa förutsättningar, för individer att påverka sin vardag och i förlängningen samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Civilsamhället har en förmåga att nå utsatta grupper och områden på ett sätt som offentliga sektorn möjligen inte kan (Tillgren, 2009).

2.2.1 Ideellt engagemang

Sverige har en lång tradition av föreningsliv och cirka hälften av den svenska befolkningen är engagerade i frivilliga organisationer i någon form. Föreningslivet har varit en viktig funktion för den svenska välfärdsstatens uppbyggnad. Många av engagemangen handlar om olika former av sport och kultur men även bostadsrättsföreningar, studiecirklar och olika former av sociala föreningar (Griep et al., 2015).Frivilliga organisationer och föreningar kan ha olika mål, alla är inte hälso- eller folkhälsoinriktade i första hand men då de främjar delaktighet kan de anses ha påverkan på folkhälsan i viss mån (Tillgren, 2009).

Tidigare forskning visar att ideellt engagemang kan minska socialt utanförskap och ha positiva effekter på hälsan då det kan resultera i känslor av tillfredsställelse och

självförverkligande hos individen. Det kan även ge hälsoeffekter som lägre blodtryck och minskat alkohol- och tobaksbruk (Griep et al., 2015). Ideellt engagemang kan bidra till socialt stöd vilket kan påverka hälsan (Kumar, Calvo, Avendano, Sivaramakrishnan & Berkman, 2012). Socialt samspel kan vara positivt för hälsan och ideellt engagemang kan ge ökad tillgång till sociala resurser (Konrath et al., 2012). Ideellt engagemang kan även ge ett gemensamt mål och med det en känsla av att delta och tillsammans bidra till något större vilket hos individen kan ge en känsla av stolthet och tillhörighet. Det kan även resultera i ökad självkänsla och självförtroende då det bidrar till ny kunskap hos individen (Lovell, Husk, Cooper, Stahl-Timmins & Garside, 2015).

Många effekter av ideellt engagemang kan vara positiva för hälsan, dock finns det resultat från studier som visar att det även kan finnas negativa. Att möta människor i utsatta situationer kan vara stressande och känslomässigt svårt att hantera (Konrath et al., 2012). Ideellt engagemang kan även innebära att tid tas från andra åtaganden som relationer och familjeliv eller avlönat arbete vilket kan leda till stress. En obalans mellan tid och energi som läggs ner och motsvarande belöning kan resultera i en känsla av uppoffring (Kulik, 2010). Det finns forskning som undersökt om olika motiv till att arbeta ideellt kan ha olika effekt på hälsan och dödlighet. I studien delades motiven upp i other-focus och self-focus. Other-focus innebar att motiven grundade sig i att ideellt engagemang var viktigt för andra i individens närhet samt en huvudsaklig önskan att hjälpa andra (Konrath et al., 2012). Detta kan liknas vid altruism som definieras som osjälviskhet, att vilja andra väl utan att själv gagnas av det (NE, 2018). Self-focus innebar att motiven till ideellt engagemang även innefattade någon form av individuell belöning som självförverkligande, självförbättring eller

kompetensutveckling. Resultaten visade att individer med other-focus har lägre risk för dödlighet och kan uppleva en större känsla av meningsfullhet än individer med self-focus men att det gäller om self-focus är det övervägande motivet, att det inte är fel eller orimligt att ha ett visst self-focus (Konrath et al., 2012).

2.3 Hållbarhet

Hållbarhet och hållbar utveckling som begrepp började synas på 1980-talet i samband med den så kallade Brundtlandrapporten. Målet med hållbar utveckling är ”att tillgodose dagens behov utan att försämra framtida generationers möjligheter att tillfredsställa sina egna behov” (World Commission on Environment and Development, 1987).

Hållbar utveckling utgår från tre dimensioner ekologisk, ekonomisk och social som alla går in i, och påverkar, varandra och de är alla av vikt för hälsan. Den ekologiska aspekten avser att värna om naturen och det ekologiska sammanhanget. Den ekonomiska aspekten handlar om att använda befintliga resurser på ett gott sätt för att minska klyftorna i levnadsstandard och folkhälsa mellan olika grupper. Den sociala aspekten innefattar en god generell folkhälsa som resurs för att orka engagera sig. Hållbarhet behöver omfatta arbete som tar hänsyn till alla tre dimensioner och arbetet krävs även på flera olika nivåer (Pellmer Wramner et al., 2017).

2.3.1 Matsvinn

En hållbarhetsaspekt är matsvinn, vilket är matvaror som av olika anledningar kastas, och finns längs hela livsmedelskedjan från produktion till hushåll. Matsvinn i butiker beror på orsaker som skadade förpackningar, för brett sortiment eller kort förbrukningsdatum. Det är inte enbart att maten går till spillo som är dåligt, det är även dåligt för naturen på grund av växthusgaserna som bildats i framställningen (Vilariño, Franco & Quarrington, 2017). För att minska matsvinn krävs det ändring av konsumtionsvanor samt ökad kunskap om mathantering och datummärkning. Att ta hand om matsvinn och göra nytta av det istället för att den slängs är positivt ur folkhälsosynpunkt (Neff, Kanter & Vandevijvere, 2015). EU-kommissionen har inkluderat matsvinn i sitt förslag till cirkulär ekonomi och menar att matsvinn leder till ekonomiska förluster för konsumenter men att det även ur en social aspekt är viktigt då matsvinnet kan komma till nytta för andra som behöver det bättre (EU, 2018).

2.4 Food2change

Food2change är en förening som arbetar med hållbarhet genom att fokusera på att, med hjälp av sina medlemmar, ta hand om matsvinn. Föreningen har avtal med livsmedelsbutiker som kontaktar dem om och när de har matsvinn. Svinnet förpackas om och föreningens medlemmar får möjlighet att komma och ta vara på matvaror och produkter som klassats som svinn. Att vara medlem kostar 500 kronor per halvår och för att kunna bli medlem får en individ inte tjäna mer än 13 000 kr i månaden. Som medlem får de sedan möjlighet att hjälpa till och ta vara på matkassar upp till en gång i veckan. Som en del av föreningens koncept benämns medlemmarna som hjältar eller hjältemedlemmar för att de är med och räddar miljön (Food2change, 2018a).

Food2change är en ideell förening och arbetet i föreningen sker med hjälp av volontärer i form av ambassadörer och värdar. Ambassadörerna har en övergripande roll, de är ansiktet

utåt och ansvarar för kontakten och avtal med samarbetsbutikerna. Ambassadörerna är även ansvariga för att samordna arbetet runt hjälteuppdragen (HUG), det vill säga förmedlingen ute i butiken när medlemmarna får komma och hämta varorna. Vid förmedlingen sköts arbetet av värdar, vilka är individer som valt att engagera sig ideellt. Även föreningens medlemmar har möjlighet att engagera sig och bli värdar (Food2change, 2018a).

Föreningen har funnits sedan 2016 och finns i dagsläget på 13 orter i Sverige. Sedan start har 15 393 hjältemedlemmar tagit vara på matsvinn för över 5,5 miljoner kronor, motsvarande nästan 700 000 kg CO2 (Food2change, 2018b).

2.5 Teoretiskt ramverk

Det teoretiska ramverket för studien utgår från KASAM, socialt stöd och social kognitiv teori.

2.5.1 KASAM

KASAM är en förkortning för känsla av sammanhang, en teori som Aaron Antonovsky tagit fram. Teorin bygger på de tre pelarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och att pelarna tillsammans utgör en grund för hur väl en individ kan klara av sina omständigheter. Även om alla tre delar är delaktiga i teorin finns det röster som anser att meningsfullhet är den centrala (Andersson, 2009).

Begriplighet innebär i vilken utsträckning en individ förstår sin situation och verklighet. Hanterbarheten innebär synen på hur väl en individ känner att de har makt att ta hand om och förändra sin situation. Meningsfullheten innebär i vilken utsträckning en individ har en känsla av att det som sker eller görs har någon mening. De tre pelarna är beroende av varandra och om det är någon del som är lägre finns det en risk att även känslorna av de andra blir sämre (Antonovsky, 2005).

2.5.2 Socialt stöd

Tillgång till sociala relationer kan ha påverkan på hälsa och människor har ett behov av att känna sig knutna till en grupp, att känna tillhörighet. Socialt stöd och sociala nätverk är nära besläktade uttryck. Socialt stöd är det funktionella innehållet i relationer och sociala nätverk är de relationer en individ har runtom sig (Heaney & Israel, 2008).

Tillgång till socialt stöd kan påverka hälsan genom möjligheten att känna sig som en del av ett sammanhang, att känna trygghet och att ha ett värde. Socialt stöd kan ge självförtroende och öka tilltron till sig själv och sin egen förmåga. I form av hälsobeteenden kan socialt stöd ha en positiv inverkan, det kan uppmuntra vissa beteenden. Socialt stöd kan mildra

stressorer (Almqvist, Brolin Låftman & Östberg, 2012).

En av de viktigaste funktionerna av socialt nätverk är att bidra med socialt stöd men

innefattar även andra sociala funktioner som inflytande, jämförelse och kamratskap. Sociala nätverk kan ha påverkan på hälsan då det innebär möjlighet att få tillgång till nya kontakter

och information vilket kan leda till nya sätt att se på och hantera eventuella problem eller utmaningar. Sociala nätverk kan förklaras genom att ställa frågan vem ska ge vad till vem? (Heaney & Israel, 2008).

2.5.3 Social kognitiv teori

Social kognitiv teori bygger på att människan och miljön samspelar och påverkar varandra växelvis. Människan påverkas av sociala krafter och av de sociala situationer de befinner sig i och tvärtom. Det handlar om att ge och ta. Individen har dock alltid ett val och en förmåga att välja att förändra sin omgivning (Viswanath, 2008).

Social kognitiv teori innefattar flera olika delar bland annat self-efficacy, modellinlärning och miljöfaktorer. Self-efficacy innebär tron på sin egen förmåga att klara av situationer och omständigheter eller beteendeförändringar. Modellinlärning innebär att observera och lära sig beteenden av andra och sedan ta efter de beteenden som verkar fördelaktiga.

Miljöfaktorer innebär att eventuella beteendeförändringar är beroende på om den omgivande miljön är stödjande och skapar förutsättningar för det (McAlister, Perry & Parcel, 2008)

2.6 Problemformulering

De senaste åren har mer uppmärksamhet ägnats konsumtionsmönster och hur dessa

påverkar jordens resurser. Ett allt mer globaliserat samhälle innebär att det ställs högre krav på att det ska finnas ett utbud av matvaror under hela året. Detta i sin tur innebär att

matvarubutiker ofta står med ett överskott som till exempel inte gått åt eller sålts innan datummärkningen gått ut. Lagstiftning och okunskap gör att konsumenter väljer bort dessa varor i butiken vilket bidrar till att matsvinnet ökar.

Huvudsakligt fokus för food2change är miljöaspekten genom att de tar hand om och gör nytta av matsvinn. Föreningens upplägg innebär dock att det även finns potential för

hälsoeffekter hos de som är involverade i föreningen bland annat genom delaktighet vilket är gott ur folkhälsosynpunkt. Av den anledningen är det intressant att undersöka upplevelsen av att vara ideellt engagerad i denna typ av förening.

3

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change.

3.1 Frågeställningar

 Vilka är volontärernas drivkrafter till att vara ideellt engagerad i food2change?  Vilka effekter kan upplevas av att vara ideellt engagerad i food2change?

4

METOD

För att besvara studiens syfte gällande upplevelser av ideellt engagemang i food2change valdes en kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats innebär att fokus är att tolka och förstå känslor, tankar, beteenden och erfarenheter hos intervjupersonerna (Holloway & Wheeler, 2010). Kvalitativ forskning utgår från vetenskapsteorin att det inte finns en enskild sanning utan att sanningen är subjektiv och tolkas utifrån varje enskild människas verklighet (Birkler, 2008).

Kvalitativ forskning genomförs ofta genom intervjuer, fokusgrupper eller observationer. Intervjuer grundar sig i ett samtal mellan två parter om ett ömsesidigt intresse och

kunskapen kommer utifrån samspelet personerna emellan (Kvale & Brinkmann, 2014). I den aktuella studien valdes intervjuer då det är genom samtal som en djupare förståelse är möjlig att fånga.

4.1 Urval

Inledningsvis ämnades medlemmarnas upplevelse av medlemskapet undersökas men på grund av praktiska skäl var det inte möjligt att genomföra. Food2change ville gå ut med en allmän förfrågan till sina medlemmar om vilka som kunde tänka sig att vara med i

undersökningar vilket drog ut på tiden. På grund av detta valdes det att byta perspektiv och undersöka upplevelsen av det ideella engagemanget utifrån volontärer som var aktiva i föreningen.

Då studien ämnar undersöka erfarenheter av deltagande i föreningen food2change gjordes ett ändamålsenligt urval. Ett ändamålsenligt urval innebär att intervjupersoner väljs utifrån att de uppfyller vissa kriterier. En variant av ändamålsenligt urval är ett snöbollsurval som innebär att intervjupersoner ombeds hitta ytterligare deltagare till studien (Holloway & Wheeler, 2010). I detta fall valdes deltagare utifrån kriteriet att de var aktiva i föreningen food2change och det var ett snöbollsurval då ytterligare intervjupersoner fångades upp genom att tidigare intervjupersoner tillfrågades om de visste fler individer som kunde tänka sig att delta i studien.

Urvalsprocessen inleddes med att representanten som varit och informerat om food2change kontaktades. Representanten valde själv att delta i studien och gav även kontaktuppgifter till ytterligare en volontär som är aktiv inom föreningen. Även denna volontär valde att delta i studien och föreslog i sin tur ytterligare individer som också visade sig vara villiga att delta i studien. Då det behövdes fler intervjupersoner utökades sökområdet från Västmanland till hela landet genom att volontären gjorde ett inlägg i en sluten Facebook-grupp inom föreningen. Ytterligare två intervjupersoner fångades upp.

Individerna som tackat ja till att vara med i studien kontaktades via telefon för att informeras kort om studien samt boka tid och plats för intervju. Under varje enskilt telefonsamtal

efterfrågades en mejladress till intervjupersonen för möjlighet att skicka ut missivbrev (Bilaga A) med ytterligare information om studien.

Studiens deltagare består av tre män och två kvinnor med varierad ålder mellan cirka 20 och 65 år. De har olika vardagliga sysselsättningar, någon är student på högskola, någon

sjukpensionär, en arbetar extra på lager och en annan är pensionär. Studiens deltagare är aktiva i olika delar av landet och har olika lång erfarenhet av deltagande i föreningen, någon har varit med nästintill från föreningens början och några är nya. De har även olika roller inom föreningen, två är ambassadörer, en har en samverkansroll och två är värdar varav den ena började som medlem.

4.2 Datainsamling

Metoden som valdes för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna sker efter en lös struktur då det ska finnas möjlighet till flexibilitet för att kunna fånga upp, utveckla och undersöka det som kommer fram under intervjuns gång (Holloway & Wheeler, 2010). Semistrukturerade intervjuer innebär vanligtvis att det finns en intervjuguide med ett antal övergripande frågor eller teman som är tänkta att undersökas. Frågornas ordningsföljd behöver inte vara detsamma för alla intervjuer utan kan omstruktureras under intervjuns gång beroende på samtalsämnen som kommer upp och hur samtalet utvecklar sig (Holloway & Wheeler, 2010). I den aktuella studien utformades en intervjuguide som bestod av

bakgrundsfrågor samt tre teman med sex till åtta frågor under varje (Bilaga B). Två av temana var direkt relaterade till studiens två frågeställningar och ett tema handlade om volontärernas uppfattningar om hjältemedlemmarnas upplevelser, vilket sedan valdes att redovisas under frågeställning två.

Intervjuguiden testades genom att två pilotintervjuer genomfördes med två utomstående personer. Efter första intervjun strukturerades intervjuguiden delvis om då vissa frågor ansågs vara naturliga följdfrågor under ett tidigare tema. Intervjuguiden följdes

huvudsakligen men frågorna ställdes inte alltid i skriven ordning utan anpassades efter samtalets gång. I vissa fall hade frågan besvarats i sin helhet tidigare i samband med ett annat svar medan det i andra fall togs upp igen för att utveckla svaret. Ambitionen var att vara flexibel och uppmärksam på de svar som kom fram samt möta, fånga upp och eventuellt fördjupa dessa.

Sammanlagt genomfördes fem intervjuer under tre veckors tid. Intervjuerna varade från 25 till 40 minuter. Intervjuerna genomfördes på olika platser, en på food2changes kontor i Västerås, en i ett bokat grupprum på Västerås stadsbibliotek, en i ett bokat grupprum på Mälardalens högskola och två telefonintervjuer via Skype. Alla personliga intervjuer skedde på avskilda platser där det gick att stänga om sig för att undvika störningsmoment och sörja för en så avslappnad miljö som möjligt. De två telefonintervjuerna genomfördes, från författarens håll, i författarens hem där omgivningen var lugn och utan störningsmoment. Från intervjupersonernas håll är det oklart var de befann sig men av ljudkvaliteten att avgöra var det avskilda och lugna platser.

Samtliga intervjuer spelades in med en mobiltelefon som inte är i vardagligt bruk. Som en säkerhetsåtgärd spelades intervjuerna även in på författarens personliga mobil men

raderades från denna så fort det kontrollerats att ljudinspelningen på den första mobilen var av bra kvalitet.

4.3 Bearbetning och analys

För bearbetning av det insamlade materialet valdes en kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys innebär att göra analyser på det material som framkommer under intervjun. Kvalitativ innehållsanalys söker finna kunskap och nya insikter utifrån individers upplevelser och berättelser och utifrån det hitta meningsbärande delar (Elo & Kyngäs, 2007). En

kvalitativ innehållsanalys kan antingen beröra det manifesta innehållet, det vill säga det som faktiskt sägs eller det latenta vilket innebär att leta efter en djupare mening bakom de yttrade orden (Graneheim & Lundman, 2004). I den aktuella studien valdes en manifest

innehållsanalys då det passade studiens syfte att analysera det som uttryckts om upplevelser och inte att göra en djupare tolkning av innebörden.

Bearbetning av materialet började med att intervjuerna transkriberades ordagrant, det vill säga det inspelade materialet överfördes till skriven text (Bryman, 2011). Transkribering skedde i direkt anslutning till intervjun eller dagen efter den aktuella intervjun genomförts. Intervjuerna transkriberades i ett Word-dokument och resulterade i totalt 41 sidor skrivna i storlek 11 med enkelt radavstånd.

Som ett första steg i analysprocessen är det viktigt att lära känna materialet och få en övergripande känsla för vad det handlar om (Elo & Kyngäs, 2007). Därmed lyssnades det inspelade materialet igenom ytterligare en gång och det transkriberade materialet lästes flertalet gånger för att få en övergripande förståelse för materialet. Under genomläsningen kommenterades och markerades delar av texten, det vill säga meningsbärande enheter, som ansågs vara relevanta för att svara på studiens syfte. Detta steg kallas öppen kodning enligt Elo & Kyngäs (2007).

Nästa steg i analysprocessen är att kondensera de utvalda delarna. Kondensering innebär att en meningsbärande enhet förkortas och förtydligas utan att innebörden ändras (Graneheim & Lundman, 2004).De markerade, relevanta delarna från alla intervjuer kopierades in ett nytt dokument och kondenserades för att göra det enklare att få en överblick av vad

intervjupersonerna sagt. De kondenserade meningsenheterna färgmarkerades sedan, delar som ansågs beröra samma generella ämne markerades i samma färg. Alla delar med samma färg grupperades sedan i ett nytt dokument. Processen att gruppera och dela upp kallas för abstraktion då det innebär att sätta en övergripande mening (Graneheim & Lundman, 2004). Nästa steg i analysprocessen är att koda materialet. Att sätta koder, ibland kallade etiketter, på olika delar i en text gör det ännu enklare att få en överblick och ska ses som ett verktyg i arbetet med att analysera en text som gör det möjligt att organisera textens beståndsdelar (Graneheim & Lundman, 2004). Varje ”färggrupp” lästes igenom, analyserades och tilldelades en kod som symboliserade enhetens innebörd. Koderna representerar textdelarnas minsta gemensamma nämnare och kan bli många, för att hålla koll på och organisera koderna gjordes ett kodningsschema.

Det slutliga steget i analysprocessen är att koder som anses beröra samma mening eller betydelse delas in i underkategorier eller kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). I den aktuella studien delades koderna in i åtta underkategorier som sedan resulterade i två huvudkategorier, drivkrafter till ideellt engagemang och effekter av ideellt engagemang, vilka motsvarar studiens frågeställningar. Underkategorierna miljömedvetenhet, altruism och egennytta ansågs utgöra kategorin drivkrafter till ideellt engagemang.

Underkategorierna meningsfullhet, rutin & struktur, sociala relationer, delaktighet samt utmaningar & risker resulterade i kategorin effekter av ideellt engagemang.

Tabell 1: Exempel på manifest innehållsanalys

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet Kod Underkategori Kategori

...det är att jag ser...att jag får en större mening med min vardag genom att göra någonting som som betyder nånting för nån annan och att jag ser att jag blir en...jag blir en del av samhället och till en positiv liksom, jag hjälper till positivt. 

Jag får större mening med min vardag genom att göra något som betyder något för någon annan, vara del av samhället och hjälpa till positivt.

Mening i

vardagen   Meningsfullhet  Effekter av ideellt engagemang

Det är nästan det allra roligaste… att träffas och prata och…eh diskutera småsaker om livet och världen eller…eller om miljö och hållbarhet och klimatet och…den insats vi gör eller…så… det här, det här är…ett jättefint möte på många sätt så det är kul och… träffa folk, man lär känna dom och det är…

Nästan det roligaste att träffa folk och prata om allt möjligt, lära känna dem, det är ett fint möte. 

Lära känna

folk Sociala relationer

4.4 Kvalitetskriterier

Kvalitetskriterier inom kvalitativ forskning är inte lika fasta och konkreta som inom

kvantitativ forskning. Den konsensus som finns är dock kring tillförlitlighet som genom att ta hänsyn till fyra delkriterier: pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet och möjlighet att

konfirmera kan hjälpa till att bedöma kvaliteten inom kvalitativa studier (Holloway & Wheeler, 2010).

Pålitligheten bedöms utifrån hur sannolikt det är att resultaten är tillförlitliga genom att öppet och i detalj beskriva hela forskningsprocessen (Holloway & Wheeler, 2010). I den aktuella studien har därför transparens eftersträvats i beskrivningen av forskningsprocessen. Trovärdigheten bedöms utifrån huruvida det som avses mätas faktiskt är det som mäts samt bedömning om frågorna som ställts är relevanta (Holloway & Wheeler, 2010). Under de aktuella intervjuerna ställdes följdfrågor för att bekräfta om frågan förståtts korrekt.

Överförbarhet inom kvalitativ forskning avser hur väl kontexten är beskriven för att det i viss mån ska kunna finnas möjlighet att replikera en studie vid ett senare tillfälle samt huruvida resultaten är överförbara till en annan grupp (Holloway & Wheeler, 2010). Kontexten har så långt som möjligt beskrivits för att visa på transparens i forskningsprocessen.

Möjlighet att konfirmera innebär att forskningen är objektiv och utan bias, att forskaren inte låtit sina egna åsikter färga resultatet. Detta kan vara en svårighet i kvalitativ forskning där det handlar om en intervjusituation (Holloway & Wheeler, 2010). För att motverka detta har resultaten som kommit fram styrkts genom koppling till relevant litteratur och forskning samt citat från intervjupersonerna.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Inom all forskning bör vissa etiska överväganden tas i beaktande. Inom svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning handlar det framförallt om de fyra principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet innebär att deltagarna har rätt till information om studiens syfte, vad den kommer att användas till, att deltagandet är frivilligt samt att de har rätt att avsluta sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). I den aktuella studien uppfylldes informationskravet då intervjupersonerna delgavs information angående studiens syfte och genomförande i

missivbrevet som mejlades ut innan intervjutillfället. I början av varje intervju upprepades även principerna muntligt och det säkerställdes att intervjupersonerna var införstådda med dessa.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska ge sitt samtycke till att delta i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Genom att deltagarna frivilligt gått med på att vara med under intervjun ansågs de ha gett sitt samtycke.

Konfidentialitetskravet innebär att insamlat material ska hanteras på så sätt att det inte går att härleda vilka deltagarna är samt att obehöriga ej har tillgång till materialet

(Vetenskapsrådet, 2002). Det insamlade materialet hanterades så att det inte kunnat kommas åt av obehöriga. I missivbrevet framgick att det insamlade materialet endast ska finnas till hands för författaren och dennes handledare, dock framgick det inte att det även gäller examinatorn. Det inspelade materialet finns på en lösenordskyddad mobiltelefon som enbart använts för denna studies ändamål och kommer efter godkänt arbete att raderas. Detsamma gäller det transkriberade materialet som idag finns på en lösenordskyddad dator.

Resultatet redovisas på ett sådant sätt att enskild individ inte går att urskilja, utpekande citat har valts bort och deltagarna benämns IP1 till IP5.

Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast får användas till den aktuella studien (Vetenskapsrådet, 2002). Det insamlade materialet kommer endast användas till att besvara frågeställningarna i den aktuella studien.

5

RESULTAT

Nedan redovisas studiens resultat utifrån de fem genomförda intervjuerna. Analysen gav åtta underkategorier som resulterade i två huvudkategorier, drivkrafter till ideellt engagemang och effekter av ideellt engagemang. Resultatet är indelat efter dessa två kategorier vilka motsvarar studiens frågeställningar.

5.1 Drivkrafter till ideellt engagemang

Samtliga intervjupersoner har uttryckt att det på ett eller annat sätt är att ”göra gott” som är drivkraften bakom deras ideella engagemang. Intervjupersonerna delar alla en vilja att göra något bra och nyttigt med vad de har att erbjuda och det finns ett driv, av varierande styrka, att vilja vara med och bidra till att förändra samhället. Utöver dessa punkter verkar

drivkraften dock skilja sig något åt.

5.1.1 Miljömedvetenhet

Intervjupersonerna tycker alla att hållbarhetsaspekten är viktig och att det är något som behöver arbetas med. Att arbeta med hållbarhet anser de innebär allt från att ta cykel istället för bil, att sopsortera, att inte längre handla plastkassar till att tänka på hur de själva

hanterar mat och eventuellt matsvinn hemma hos sig själv.

Vi går ju mot en värld som vi måste tänka på såna grejer så mycket mer. […] miljöfrågan är… blir ju större och större för varenda år. (IP4)

Flera av intervjupersonerna är involverade i andra ideella organisationer inom hållbarhet. Någon förklarar det som att hen gärna hugger in på ”vilka miljöproblem som helst” (IP1),en annan uppger att hen utöver engagemanget i food2change även arbetar ideellt i second hand-butik som i sig bygger på ett hållbarhetstänk. Någon beskriver det som att föreningens arbete med matsvinn är viktigt, och att även om det inte är matsvinnet hen brinner allra mest för, är det en del av ett större sammanhang och någonstans hänger ihop.

5.1.2 Altruism

Flera av intervjupersonerna uppger i första hand altruistiska motiv till att arbeta ideellt i föreningen. De beskriver möjligheten att göra skillnad för någon annan som en stor drivkraft. De beskriver att det är roligt att möta människor och få vara med och göra något som betyder något för någon annan, att kunna hjälpa människor.

Intervjupersonerna som ansågs utgå från altruistiska motiv lade många timmar på sitt uppdrag och hade större roller i föreningen. De såg sig själva som en del av ett större sammanhang och att det gav perspektiv på deras eget liv.

… då lyfter man upp blicken också utifrån att man enbart tänker kanske… eh framgång i liksom kortsiktigt i att man ska ha pengar eller […] ett hög… statusjobb (IP1)

Flera av intervjupersonerna beskrev att det var känslan att få vara del av en rörelse som arbetar för samhällsförbättring som var viktigt för dem och att det var att kunna bidra till och påverka samhället på ett positivt sätt.

5.1.3 Egennytta

Några av intervjupersonerna beskrev drivkraften till sitt ideella engagemang utifrån vad som ansågs vara motiv med viss egennytta, det vill säga att det fanns en viss vinning för egen del. Intervjupersonerna upplever det ideella engagemanget som ett sätt att få balans, att det bryter av vardagen och att det är att göra någonting annat än den huvudsakliga

vardagssysselsättningen. En beskriver det som ett sätt att kompetensutveckla, skaffa sig erfarenhet och bygga ett mer attraktivt cv. En annan beskriver att det är känslan av att ha en uppgift, att vara behjälplig och finnas till hands som är den främsta drivkraften.

… men ändå att man fyller en funktion och att man är... man vill ju alltid känna sig lite nyttig på nåt vis. (IP2)

5.2 Effekter av ideellt engagemang

Samtliga intervjupersoner har uttryckt att de upplever flera olika effekter av sitt ideella engagemang i föreningen. De delar alla upplevelsen av en känsla av meningsfullhet, delaktighet och att det finns en möjlighet till att möta nya människor. Därutöver finns det vissa utmaningar och risker med ideellt engagemang.

5.2.1 Meningsfullhet

Intervjupersonerna beskriver att deras ideella engagemang ger dem meningsfullhet på flera olika sätt. Någon finner att det ger dem mening i vardagen, en annan beskriver att det ger dem en större mening med sin egen existens. Flera uppger att det ideella engagemanget är ett roligt och meningsfullt arbete och att det är givande att jobba för annat än lön. Flera uppger att det är givande att se andra må bra och att det är känslan av att kunna göra något som betyder något för någon annan som ger dem mening. Flera av intervjupersonerna anser att de får mycket tillbaka, bland annat att det känns gott i själen och att de känner att de är med och bidrar och känner sig nyttiga.

… så får man mycket tillbaka också. Både, både i liksom… eh i nätverk och energi runtomkring… och det tror jag, det tror jag för mig leder mycket till framgång. (IP1)

Någon anser att det är en god känsla att få följa medlemmarna under längre tid, att det ger möjlighet till att skapa relationer med dem och kunna se deras utveckling. Flera av

intervjupersonerna uppfattar att det skett förändringar hos medlemmarna, att värdarna kan se att medlemmar mår bättre då de träffas regelbundet och under en längre tid i många fall. Man har ju träffat många av dom länge nu så man ser skillnaden på dom […] dom berättar och dom verkar glada också. (IP5)

5.2.2 Rutin och struktur

En intervjuperson anser att det ideella engagemanget är en möjlighet att få rutiner i vardagen när denne befinner sig i en ny livssituation. Att det är ett sätt att finna balans mellan fritid och arbete när det plötsligt finns massa ledig tid vilket är en ovan situation, en känsla av att ha något att göra och inte bara vara ledig.

Om man tänker så här så, i och med att man har sluta jobba så tycker jag att man träff… […] eh man tappar samtalsämnet, för man pratar väldigt mycket om sitt arbete... och då ger ju mig det här liksom... att jag får lite annat att tänka på... eller... jag får nånting, en uppgift (IP2)

Det finns även en uppfattning om att det är samma upplevelse för medlemmarna. Att det skapar en rutin och struktur i vardagen och ger dem en anledning att komma ut och träffa människor. Någon uppger att de uppfattat det som att medlemmarna uppskattar

förmedlingarna som ett bra avbrott i vardagen, och att det erbjuder ett sammanhang där de blir sedda och det blir en sorts gemenskap.

Ja dom kommer ju ut. Dom har ju nån… nån anledning att komma ut också… till dom här…HUG:en då…och sen träffa folk då. (IP5)

5.2.3 Sociala relationer

Samtliga intervjupersoner upplever att deras ideella engagemang i föreningen öppnar upp för kontakt med människor och gör det möjligt att skapa sociala relationer på flera olika nivåer. Flera av intervjupersonerna upplever att det blir en gemenskap mellan de volontärer som arbetar tillsammans. På vissa ställen arbetar samma grupper tillsammans återkommande och dessa blir sammansvetsade.

… det blir ju en... social grej... också för alla som är volontärer och värdar att eh... ja, man knyts samman på nåt vis. (IP2)

… inte riktigt själv tänkt tanken heller i början att det skulle bli så att man träffa… nån slags gemenskap så och ha roligt och sånt, det tänkte inte jag på, jag tänkte bara på det här att maten och lite ekonomi och miljö. (IP5)

Samtliga intervjupersoner upplever att det ideella engagemanget i föreningen ger en möjlighet till att träffa nya människor och att det är en blandning av människor både vad gäller kön, ålder och bakgrund som är involverade i föreningen.

Så ger det mig ju jättemycket att… eh komma ut och träffa… eh hjältar och värdar och helt enkelt umgås… med människor som jag kanske aldrig skulle pratat med annars…eh det ger mig jättemycket. (IP3)

Uppfattningen är att det är samma upplevelse medlemmarna sinsemellan, att det öppnar upp för möten mellan människor. Föreningen vänder sig till en stor grupp människor och främjar möten mellan människor som kanske inte skulle träffa varandra naturligt i andra

sammanhang. Som ett exempel ges att medlemmarna uppmanas att byta varor mellan

varandra om det är något de inte äter eller vill ha i sina kassar. Matvarorna är kanske inte vad medlemmarna handlar i vanliga fall vilket gör att de kan upptäcka nya saker och har

möjlighet att dela med sig av tips och lära av varandra. Medlemmarna uppfattas även kunna lära av varandra gällande andra saker.

… en bred mängd människor som… som kan hjälpa varandra för många har… liknande… hälsoproblem… så dom kan prata och… dra lärdom så… från varandra om hur saker och ting ska… hanteras och… också bara själva mötet tror jag hjälper mycket… (IP3)

Flera av intervjupersonerna uppfattar att det bland medlemmarna skapats sociala relationer och nya vänskaper. Någon ger exempel på att det är medlemmar som börjat umgås även utanför föreningen och varit ute och rest tillsammans.

5.2.4 Delaktighet

Flera av intervjupersonerna anser att det är positivt, både för egen och för medlemmarnas del, att det är en gemensam insats som görs. Medlemmarna tar ett aktivt steg, det handlar om att vara delaktig och göra någonting tillsammans. Flera av intervjupersonerna upplever att det finns en stolthet hos medlemmarna och menar att de kan växa av att få möjlighet att delta, ta ansvar och ha en uppgift.

… det här är ju ett sammanhang så att säga som gör att du kan känna tillhörighet till en grupp och som kanske gör att du mår bättre… tror jag (IP3)

5.2.5 Utmaningar och risker

Flera av intervjupersonerna uppger att de tror att det kan finnas vissa risker med ideellt engagemang. Några menar att det kan bli stressigt på grund av att det är oavlönat arbete vilket ställer krav på att få in pengar någon annanstans ifrån.

… det, det är klart att det blir en press på dig för du måste ju hinna med allt det andra också. På nåt sätt så måste ju du fortfarande få in pengar... (IP4)

En intervjuperson uppgav att hen tagit en paus då blivit för mycket under en period. Någon ansåg att det kunde leda till stress om inte tid fanns till att gå in helhjärtat. Samtidigt menar flera intervjupersoner på att det handlar om hur de är som person och på vilket sätt de tar sig an sin tid och sina antaganden och att det ser olika ut från person till person.

… det finns ju såna risker som innebär att du äter dåligt eller inte regelbundet eller har inte tid för, för andra saker om du lägger hela din tid och energi och så vidare på det här… som gör att du inte tänker på din egna hälsa när du jobbar med andras hälsa, men eh… det är ju inte enbart för ideellt eh engagemang, så klart… det gäller väl i alla sammanhang tror jag… så även här… (IP3)

6

DISKUSSION

Nedan förs en diskussion om studiens metod samt resultat.

6.1 Metoddiskussion

Kvalitativ forskning är inriktad på att tolka och förstå intervjupersoners subjektiva verklighet medan kvantitativ forskning är inriktad på att bekräfta forskarens tes (Bryman, 2011). I den aktuella studien var den kvalitativa metoden att föredra då det var en djupare förståelse för ämnet som var målet. En styrka med den kvalitativa metoden är att den är flexibel och anpassningsbar vilket innebär att det går att upptäcka ny kunskap under studiens gång (Bryman, 2011). Även detta gjorde att en kvalitativ ansats ansågs mest lämpligt då studien genomfördes utan större förförståelse för ämnet och med öppenhet för vad som kunde upptäckas vilket resulterade i att viss ny kunskap framkom. Att upptäcka ny kunskap hade inte varit möjligt på samma sätt i en kvantitativ undersökning där tillvägagångssättet är mer begränsat (Elo & Kyngäs, 2007). En kvantitativ metod hade möjligen varit att föredra om syftet varit att undersöka om vissa förutbestämda effekter inträffat men det hade krävt ett större underlag.

Kritik som kvalitativ metod ofta får är att det är en subjektiv metod då det under hela studien sker tolkning utifrån vad författaren anser är viktigt (Bryman, 2011). I den aktuella studien har författaren efter bästa förmåga försökt vara objektiv men viss subjektivitet kan ha påverkat studiens kvalitet och resultat.

6.1.1 Urvalsdiskussion

Ursprungligen ämnades medlemmarnas upplevelser undersökas men då det på grund av praktiska och tidsmässiga orsaker inte var möjligt att genomföra ändrades fokus till att undersöka upplevelser utifrån ett annat perspektiv vilket till viss del orsakade en försening i urval av intervjupersoner. Om studiens tidsrymd varit större hade det eventuellt funnits tid till att vänta in att förutsättningarna att nå medlemmar skulle ordnats. Det uppstod vissa svårigheter att hitta tillräckligt många intervjupersoner vilket gjorde att urvalsprocessen drog ut på tiden. Detta kan eventuellt ha påverkat studiens resultat då det även bidrog till att analysprocessen senarelades.

Då det gjordes ett snöbollsurval var det inte möjligt för författaren att komma med önskemål om ytterligare kriterier än att individerna skulle vara delaktiga i föreningen. Kulik (2010) menar att en eventuell risk med snöbollsurval är att det blir en form av bias då den som rekryterat deltagare letat efter individer som är fördelaktigt inställda till ämnet. Då rekrytering av intervjupersoner gjordes genom tredje part är det inte möjligt att veta hur processen gick till och det kan tänkas att de som rekryterat har letat efter individer som är positiva till föreningen alternativt att deltagarna känt sig tvungna att delta i studien.

På grund av ojämnt antal intervjuer var det inte jämnt fördelat könsmässigt med tre män och två kvinnor. Detta skulle kunna tänkas ha påverkat studiens resultat men då syftet inte var att undersöka könsskillnader bedöms det inte ha påverkat studiens kvalitet.

Intervjupersonerna anses representera en bredd då de har olika roller i föreningen och har varit aktiva olika länge vilket möjliggjorde att få förståelse från flera perspektiv trots litet urval. Om studien undersökt medlemmarnas uppfattningar hade det eventuellt kunnat ge en smalarebild av föreningen.

Intervjupersonerna, förutom representanten, var inte bekanta med författaren sedan tidigare vilket kan innebära att ärligare svar ges då det inte finns någon tidigare relation att ta hänsyn till, däremot finns en risk att intervjupersonen känner sig obekväm i en situation med en ny person.

6.1.2 Datainsamlingsdiskussion

Allmän kritik mot forskningsintervju är att det kan verka enkelt att utföra då det liknar ett vanligt samtal och att en ogenomtänkt intervju inte behöver leda till ny kunskap (Kvale & Brinkmann, 2014). Att vara ny i situationen som intervjuare kan ha påverkat utformandet av intervjuguiden och genomförandet av intervjuerna. I efterhand har vissa

förbättringsmöjligheter upptäckts.

Intervjuguiden ansågs generellt fungera bra men någon enstaka fråga behövde förtydligas med andra ord i intervjusituationen då det uppstått oklarheter om frågans mening. Det var en utmaning att avgränsa och ha en blick för vilka frågor som var relevanta och kunde bidra med något meningsfullt till studien. I efterhand har det insetts att enstaka frågor inte var relevanta för studiens syfte.Under transkriberingen upptäcktes att vissa följdfrågor som hade varit intressanta, missats att ställas.

Då intervjuerna drog ut på tiden innebar det att nytt material inkom sent i studien och det upplevdes svårt att prioritera materialet fullt ut under tidspressen som var. Det kan tänkas att en mer erfaren forskare haft bättre förmåga att effektivt sortera ut relevant material till viss del redan under intervjun. Då analysprocessen påbörjats när den femte intervjun

genomfördes skulle det kunna tänkas att det omedvetet inte funnits lika mycket öppenhet för att hitta ny information och möjligen snarare letats bekräftelse på de tidigare resultaten. Det har dock undvikits efter bästa förmåga och viss ny information framkom i den aktuella intervjun.

Intervjuerna genomfördes på olika platser vilket skulle kunna tänkas ha påverkat kvaliteten då intervjusituationen inte var lika för alla intervjupersoner, dock försökte ett så avslappnat möte som möjligt vid varje intervju eftersträvas. Det tre personliga intervjuerna genomfördes på avskilda platser där det gick att stänga en dörr för att kunna vara ostörda. Att genomföra intervjuer via Skype har både för- och nackdelar. Det är möjligt att nå en bredare geografisk spridning och kan underlätta att hitta tider som passar båda parter men det innebär även att det inte går att kontrollera miljön som intervjun genomförs i för intervjupersonens del samt att vissa latenta faktorer som ansiktsuttryck och kroppsspråk missas (Deakin & Wakefield, 2014). I det aktuella fallet gjorde intervju via Skype det möjligt att nå intervjupersoner ute i

landet. En nackdel är att det inte är möjligt att kontrollera plats och situation för

intervjupersonen men å andra sidan gav det intervjupersonen frihet att hitta en plats hen kände sig bekväm i. En begränsning med telefonintervju är att det saknas möjlighet att förstå kontexten intervjupersonen befinner sig i. En viss förståelse för kontext samt observation av kroppsspråk och ansiktsuttryck hade kunnat erhållas om intervjuerna genomförts som videosamtal via Skype. Det var dock inte aktuellt i detta fall.

6.1.3 Analysdiskussion

Kvalitativa innehållsanalyser är ett väl använt analysverktyg, däremot finns inget enskilt rätt sätt att genomföra den på vilket ställer krav på den som genomför studien. Resultaten som framkommer beror på och påverkas av forskarens kunskaper, erfarenheter och analytiska förmåga (Elo & Kyngäs, 2007).

I detta fall är rollen som analytiker och intervjuare ny. Oerfarenhet som intervjuare kan ha påverkat djupen i svaren då det till viss del brustit i kunskap att ställa följdfrågor för att få önskad information vilket upptäckts under transkribering då det vid genomlyssning upptäckts intressanta svar som skulle kunnat utvecklas men som inte berörts.

Att vara ny i situationen som analytiker kan ha påverkat analysens process. Det är ett stort material att överblicka och oerfarenhet innebär att det tar tid. Intervjuerna drog ut på tiden vilket innebar att nytt material inkom sent i studien. Analysen hade påbörjats när den femte intervjun genomfördes vilket medförde att större delar av analysen gjordes om för att innefatta även den femte. Detta är något som skulle kunna ha påverkat resultatet då det eventuellt missades att leta efter nya upptäckter på grund av tidsbrist.

Kvalitativ innehållsanalys innefattar alltid ett mått av tolkning och då människor har olika syn på verkligheten går det inte att säga att något är helt objektivt. En text har alltid flera meningar och som intervjuare eller läsare går det inte helt att förstå exakt det

intervjupersonen menar på grund av olika förförståelse (Graneheim & Lundman, 2004). En styrka är att alla intervjuer tolkades av en och samma person vilket minimerar risken att materialet tolkas på flera sätt, däremot kan det tänkas innebära att det är mindre objektivt. Det finns ett visst mått av osäkerhet och risk i att tolka en annan individs tankar och känslor men för att säkerställa att svaren uppfattats korrekt ställdes bekräftande frågor under intervjuns gång.

Genom att kategorisera görs automatiskt bedömningen att något ställs i relation till något annat, att det går att jämföra (Elo & Kyngäs, 2007). En utmaning under analysprocessen var att bryta ner de meningsbärande enheterna till tillräckligt små delar för att koda dem, vissa delar ansågs till en början tillhöra samma kod men samtidigt beröra olika underkategorier. Det var även en utmaning att sortera in underkategorierna i huvudkategorier.

6.1.4 Diskussion om kvalitetskriterier

I den aktuella studien har hänsyn tagits till de fyra kriterierna av tillförlitlighet (Bryman, 2011). Pålitligheten har tagits hänsyn till genom att i detalj redovisa studiens

tillvägagångssätt och belysa beslutsfattande under processen. Trovärdigheten har försökt uppfyllas genom att under intervjuerna ställa bekräftande kontrollfrågor. Det kan däremot tänkas ha brustit i att ingen skriftlig deltagarvalidering skett, de transkriberade intervjuerna erbjöds inte att skickas till deltagarna men detta var heller inte möjligt inom den aktuella studiens tidsram.

Överförbarheten kan tänkas vara begränsad i och med den begränsade urvalsstorleken samt att kontexten inte är beskriven i så stor detalj. Däremot finns den använda intervjuguiden med i rapporten för eventuell framtida användning vid replikering av den aktuella

studien. Möjligheten att konfirmera har försökt uppfyllas genom att koppla ämnet och resultaten till relevant forskning och litteratur. I resultatdelen av rapporten har även citat från intervjupersonerna använts för att styrka de funna resultaten.

6.1.5 Etikdiskussion

I den aktuella studien har hänsyn tagits till de forskningsetiska principerna

(Vetenskapsrådet, 2002). Innan varje intervju påbörjades redogjordes de etiska principerna muntligt för att säkerställa att intervjupersonen var införstådd med dem. Informationskravet uppfylldes genom att missivbrevet (Bilaga A) skickades ut och samtyckeskravet uppfylldes då intervjupersonerna frivilligt deltog i intervjuerna. Eventuellt skulle det vid intervjutillfället kunnat förtydligas ytterligare att de närsomhelst haft rätt att avbryta sitt deltagande. Konfidentialitetskravet kan eventuellt ha brustit till viss del då det borde framgått att även examinatorerna har tillgång till materialet om så behövs. Det inspelade materialet fanns på två mobiler under en kort tid, vilket kan anses vara osäkert men ljudfilerna raderades från den dagligen använda mobilen så fort som möjligt. I transkriberingen kan eventuella personliga uppgifter som personnamn eller ålder på tredje person kunnat ses men för att uppfylla konfidentialitetskravet har dessa delar antingen valts bort eller om det specifikt varit relevant för resultatet har de utpekande delarna tagits bort eller ersatts med […]. Att

föreningens namn finns med skulle kunna vara en nackdel och göra att det är möjligt att hitta en person men inga namn eller personligt utpekande detaljer har tagits med i rapporten. Representanten och volontären som rekryterat intervjupersoner har viss kännedom om vilka som varit med i studien men inte vem som sagt vad då intervjupersonerna avidentifierats genom att benämnas IP1 till IP5.

6.2 Resultatdiskussion

Nedan förs en diskussion om studiens resultat uppdelat efter de två frågeställningarna.

6.2.1 Diskussion om drivkrafter till ideellt engagemang

Att arbeta ideellt kan ha positiva effekter på hälsan då individer kan uppleva tillfredsställelse och självförverkligande (Griep et al., 2015). Samtliga intervjupersoner drevs av någon form av vilja att ”göra gott” vilket kan tänkas kopplas ihop med känslor av tillfredsställelse och

självförverkligande. Även att kunna bidra med något litet och konkret för att hjälpa något större kan vara positivt för hälsan genom känslan av att kunna bidra (Lovell et al., 2015). Miljö- och hållbarhetsaspekten var viktig för alla intervjupersoner och de såg sitt bidrag som en del av något större. Även KASAM:s tre delar (Antonovsky, 2005) kan vara relevanta här då miljön anses vara viktig för framtiden finns det en begriplighet hos intervjupersonerna, att de är med och bidrar i hållbarhetsarbetet kan ge en känsla av hanterbarhet och att förstå att deras bidrag är del av något större kan ge en meningsfullhet.

De två huvudsakliga skillnaderna i drivkraften var huruvida de drevs främst av altruistiska motiv eller motiv med viss egennytta vilket skulle kunna liknas vid så kallat other-focus eller self-focus. Det kan tänkas finnas för- och nackdelar med båda. Individer med other-focus kan få ökade sociala resurser och större meningsfullhet då de lägger mer tid på sitt engagemang och inte har samma behov av belöning (Konrath et al., 2012). Å ena sidan skulle det kunna tänkas att other-focus kan vara negativt för hälsan då det troligen är individer som sätter andras behov före sina egna vilket i slutändan kan tänkas leda till ohälsa, även för den som arbetar med andras hälsa. Å andra sidan kan dessa individer uppleva att de få ut mer av sitt engagemang, att det ger dem mer beroende på hur de värderar belöningar. Detta är kopplat till vad varje enskild individ finner meningsfullhet i.

Individer som utgår från self-focus drivs av att vilja göra gott men att även få någon form av individuell belöning, att de också vill få ut någonting själv. Det behöver inte vara negativt för hälsan då det kan tänkas att de eventuellt har lättare att hålla en balans mellan sitt ”egna” och sitt uppdrag, lättare att sätta gränser och att säga nej. Enligt Lovell et al. (2015) kan friheten att kunna välja själv vad som passar den egna personen också vara hälsosamt då det kan ge en känsla av ökad livskvalitet (Lovell et al., 2015).

6.2.2 Diskussion om upplevda effekter av ideellt engagemang

Att arbeta ideellt kan ge en djupare mening med livet och motverka en känsla av

meningslöshet (Konrath et al., 2012). Samtliga intervjupersoner uttrycker att de upplever någon form av meningsfullhet genom sitt ideella engagemang. Vad meningsfullhet innebär är dock olika från person till person och beror på vad individerna anser är meningsfullt. Med tanke på att alla anser sig få ut någon form av meningsfullhet från sitt engagemang kan det tänkas finnas ett mått av begriplighet om varför situationen är som den är och vad som kan göras åt det leder till hanterbarhet vilket kan kopplas till KASAM(Antonovsky, 2005). Hälsoeffekter är större hos individer som engagerar sig ideellt jämfört med individer som inte gör det (Griep et al., 2015). Det kan även tänkas finnas skillnad i hälsoeffekt beroende på hur mycket tid som läggs ner på ideellt engagemang, att lägga ner många timmar på sitt engagemang kan öka tillfredsställelse och självförverkligande (Griep et al., 2015). Några av intervjupersonerna uppgav att de lade mycket tid på sitt engagemang och beskrev djupare och mer positiva effekter av sitt engagemang. Intervjupersonerna som inte lade ner lika mycket tid beskrev vagare positiva effekter.

Medlemmarna har olika anledningar till att de är med i föreningen, vissa för att främja miljön i första hand medan andra är med av rent ekonomiska skäl. Medlemskapet uppfattas

vara en hjälp i privatekonomin, vilket möjliggör att göra annat för pengarna. Det kan tänkas att medlemmarna ser en meningsfullhet i det.

Att stå utanför arbetsmarknaden kan påverka tillgång till rutin och struktur. Rutin och struktur kan kopplas till mänskliga behov och att få tillfredsställelse av mänskliga behov är kopplat till hälsa. Vissa av de mänskliga behoven kan uppfyllas genom ideellt engagemang. (Griep et al., 2015). Att ha gått från att arbeta till att bli pensionär kan tänkas leda till en känsla av rastlöshet och påverka ens självvärde. Att ha en anledning att ta sig iväg hemifrån kan vara motiverande och vara ett välkommet tillfälligt avbrott i en socialt avskild vardag. För individer med olika former av ohälsa kan det vara svårt att ta sig ut, att delta i en aktivitet kan öka motivation och struktur som gör det möjligt att ta sig ut ur huset (Lovell et al., 2015). Det kan vara en utmaning för vissa medlemmar att ta sig till uppdragen men det är givande för dem när de väl klarar det vilket kan stärka deras self-efficacy, tilltron till den egna förmågan att klara av saker. Att ha rutin och struktur kan även eventuellt vara en hjälp att fokusera på annat än sina utmaningar och att istället se någonting som fungerar.

Tillgång till sociala relationer är viktigt för hälsan och att känna tillhörighet till en social grupp är ett grundläggande mänskligt behov (Andersson, 2009). Delaktighet i föreningen verkar ha resulterat i flera olika sociala relationer, mellan de som arbetar ideellt i föreningen och mellan medlemmarna. Att vara del av en arbetsgrupp kan innebära att deltagarna värnar om varandra vilket är en form av socialt stöd (Almqvist et al., 2012). För de som slutat arbeta är ideellt engagemang en möjlighet att utöka sitt sociala umgänge som på ett naturligt sätt minskat (Lovell et al., 2015).

Många av medlemmarna står utanför arbetsmarknaden av olika anledningar och på grund av detta kan det tänkas att de drabbas både ekonomiskt och socialt men om den ekonomiska situationen förbättras kan även den sociala situationen förbättras (Kjellson, 2014). Här kan delaktighet i föreningen bidra dels genom att den ekonomiska situationen kan förbättras och pengarna istället kan läggas på annat vilket i sig kan ge sociala effekter men det kan även ge sociala effekter genom att erbjuda tillgång till naturliga mötesplatser eller träffpunkter för att möta nya människor. Genom att befinna sig i ett sammanhang där de får känna en

grupptillhörighet får de chans att utöka sitt sociala nätverk och ta del av det sociala stöd som finns i att tillhöra en grupp.

Sociala relationer innebär att individer kan ta del av varandras erfarenheter och hantering av situationer, lära av varandra. Detta skulle kunna kopplas till modellinlärningen av social kognitiv teori, där beteenden från andra i liknande situationer observeras och fördelaktiga beteenden tas efter (McAlister et al., 2008). Denna inlärning kan ge möjlighet att omvärdera och se på sin egen situation på ett nytt sätt. I hälsobeteenden kan socialt stöd ha både

positiva och negativa effekter (Heaney & Israel, 2008). Medlemmarna har utbyte av varandra och kan lära av varandras hälsobeteenden. Om det gäller någon form av ohälsa kan det å ena sidan tänkas vara positivt då de får en förståelse och eventuellt ett nytt sätt att tänka, en ny lösning eller tips på hur något kan hanteras. Å andra sidan kan det tänkas att det skulle kunna framkalla eller väcka ohälsa.