Förslag till framtida forskning

Den här undersökningen visar att begreppet inkludering kan tolkas ur demokratiska och ideologiska perspektiv likaväl som praktiska/pragmatiska. De demokratiska och ideologiska perspektiven kan innebära problem då innebörden av dem alltför sällan problematiseras i relation till inkluderande praktiker. Med anledning av att den inkluderande diskursen enligt Black- Hawkins (2010) präglas av konflikter mellan inkluderande intentioner som bygger på jämlikhet och rättvisa inte kommer överens med skolans krav på effektivitet och

marknadsstyrda intressen anser jag att framtida forskning bör fokusera på att studera

relationen mellan demokrati och inkludering i syfte att utveckla nya etiska modeller som kan hantera den mångfald skolan möter och bidra till förverkligandet av jämlikhet för alla elever.

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2012). Handbok i kvalitativa metoder. Liber: Malmö Ainscow, M., Booth, T. & Dyson, A. (2004). Understanding and

developing inclusive practices in schools: a collaborative action research network, International Journal of Inclusive Education, 8(2), 125-139,

doi: 10.1080/1360311032000158015

Ainscow, M. & Sandill, A. (2010). Developing inclusive education systems:

the role of organisational cultures and leadership. International Journal of Inclusive Education, 14(4), 401-416, doi: 10.1080/13603110802504903

Alatalo, T. (2014). Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå förlorade när nya perspektiv på lärande ges allt större utrymme i lärarutbildning och skola?Pedagogisk Forskning iSverige.19(1), 56- 65. Hämtad från http://pedagogiskforskning.se/

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? en fallstudie i en kommun.

(Akademisk avhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet.

Asp-Onsjö, L. (2012). Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med elever med skolsvårigheter. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning (s.327-345, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur

Black-Hawkins, K. (2010). The framework for participation: a research tool for exploring the relationship between achievement and inclusion in schools. International Journal of Research Methods in Education, 33(1), 21–40. doi:10.1080/17437271003597907 Carlsson, R. & Nilholm, C. (2004). Demokrati och inkludering – en begreppsdiskussion.

Utbildning och demokrati, 13 (2), 77–95. Hämtad från https://doaj.org/toc/1102-6472/13/2 Florian, L. (2014). What counts as evidence of inclusive education? European Journal of

Special Needs Education, 29 (3), 286-294. doi:10.1080/08856257.2014.933551 Göransson, K. & Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av

forskningen? (FoU skriftserie nr 3. (Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande undervisning) Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Haug, P. (2010). Approaches to empirical research on inclusive education. Scandinavian Journal of Disability Research, 12(3). 199-209. doi: 10.1080/15017410903385052

Hedegaard Hansen, J. (2012). Limits to inclusion. International Journal of Inclusive Education. 16(1), 89-98. doi: 10.1080/13603111003671632

Helldin, R. & Sivertun, U. (2004). Specialpedagogikens normativa betingelser. Utbildning och Demokrati, 13(2), 45-75. Hämtad från https://doaj.org/toc/1102-6472/13/2

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik.Stockholm: Natur & kultur Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Mitchell, D. (2015a). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar.

Stockholm: Natur & Kultur

Mitchell, D. (2015b). Inclusive Education is a Multi-Faceted Concept. c e p s Journal, 5 (1), 9-28. Hämtad från http://www.cepsj.si/pdfs/cepsj_5_1/CEPS_Journal_5-1_2015.pdf

Mäkinen, M.(2013). Becoming engaged in inclusive practices: Narrative reflections on

teaching as descriptors of teachers’ work engagement. Teaching and Teacher Education 35, 51–61. Hämtad från http://www.sciencedirect.com/science/journal/0742051X/35

Nilholm, C. (2006). Special education, inclusion and democracy. Journal of Special Needs Education, 21(4), 431-445. doi:10.1080/08856250600957905

Reindal Magnus, S. (2010).What is the purpose? Reflections on inclusion and special education. European Journal of Special Needs Education, 25 (1), 1–12.

doi:10.1080/08856250903450806

SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skogman, E. (2012). Tillgänglighet för alla i skolan: En kartläggning av den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i förskolor och skolor i SPSMs mellersta region. Mälardalens högskola. Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:562617/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:

Skolverket

Specialpedagogiska myndigheten (2016). Hämtad från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet

Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lund: Studentlitteratur

Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lärande, skola, bildning.

Grundbok för lärare. Lundgren, U P., Säljö, R., Liberg C (Red.). (2 uppl.). Stockholm:

Natur och kultur.

Säljö, R. (2010) Lärande I praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Tjernberg, C. & Heimdahl Mattson, E. (2014). Inclusion in practice: a matter of school

culture. European Journal of Special Needs Education, 29(2), 247-256.

doi: 10.1080./08856257.2014.891336

Tunmer, W. & Greaney, K. (2010). Defining Dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43(3), 229–243. doi: 10,1177/0022219409345009

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanoristisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet (2011). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg:Daidalos

Vygotskij, L.S. (1987). The collected works of L.S. Vygotsky. Vol.1. Problems of general psychology. R.W. Rieber & A.S. New York: Plenum Press

Bilaga 1 Informationsbrev

Examensarbete om inkluderande undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter Hej!

Jag heter Charlotta Ericsson och studerar på speciallärarprogrammet vid Karlstads universitet.

Jag önskar intervjua Er för att samla in data till mitt examensarbete.

Jag är intresserad av att veta mer om hur elever i läs- och skrivsvårigheter inkluderas i undervisningen.

Intervjun är semistrukturerad det vill säga mina frågor kommer att utgå från frågeområden snarare än exakta frågor. Intervjun kommer att spelas in.

Det är frivilligt att delta i min studie och ni kan när som helst välja att dra er ur utan att det medför något negativt för er.

Data som samlas in kommer endast att användas i mitt examensarbete, inga obehöriga kommer att få tillgång till mina insamlade data. När studien är genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Namn kommer att bytas ut när studien publiceras.

Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarutbildningen vid Karlstads universitet och finnas tillgängligt vid universitetets bibliotek.

För att kunna använda insamlad data i min studie behöver jag ett skriftligt samtycke. Detta sker vid intervjutillfället.

Respondenten samtycker

Namn:………

Ort och

datum:………....

Bilaga 2 Intervjufrågor

 Vilken typ av kartläggning används för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter?

 Vilka pedagogiska konsekvenser får elevernas svårigheter för undervisningen? T.ex.

planering och genomförande.

 Kan du beskriva hur du arbetar med eleverna? Använder du speciella undervisningsmodeller? Några speciella strategier?

 Känner du till några teorier som stödjer inkluderande undervisning? Berätta vilka teorier du finner stöd från.

 Finns det tydliga riktlinjer på skolan när det gäller undervisning av elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Till pedagog: Vilken typ av specialpedagogiskt stöd får du och dina elever? Kan du ge exempel på vad det stödet innebär?

 Till speciallärare: Vilket stöd behöver pedagoger och elever? Berätta/ge exempel.

 Vilken typ av kompetens tycker du behövs för ett inkluderande arbetssätt? Tycker du att du saknar kunskap om hur elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen?

Till speciallärare: Tycker du att det behövs mer kompetens i hur elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen? Vad behövs?

 Vilka hinder finns för inkludering av elever i läs- och skrivsvårigheter?

 Vad innebär begreppet inkludering för dig?

 Har du funderat över hur tolkningen av begreppet inkludering förhåller sig till synen på demokrati?

Jag har inte några fler frågor. Har du något mer du vill säga eller ta upp innan vi avslutar intervjun?