7.1 Kunskapsbidrag
Undersökningen har resulterat i att vi har kunnat identifiera flera nyckelfaktorer som individuella idrottare bör förhålla sig till för att lyckas stärka det personliga varumärket. Den första faktorn vi kom fram till är att individuella idrottare bör skapa en stark identitet och vara sig själv för att inte måla upp en bild av sig själv den inte kan stå bakom. Den andra faktorn är att vara en bra samarbetspartner för att skapa möjligheter med sponsorer och för att kunna bedriva idrottsutövandet på en professionell nivå. Den sista faktorn vi kunde identifiera är att en individuell idrottare bör vara lyhörd och öppen för att integrera med sina intressenter på sociala medier för att skapa ett starkare varumärke.
Det undersökningen även har bidragit med är att vi kunde, utifrån våra
respondenter, identifiera att Instagram är den populäraste plattformen på sociala medier när det kommer till att marknadsföra sig själv och bygga det personliga varumärket. Vi har tidigare nämnt i arbetet att det saknas kunskap för hur sociala medier kan användas för att utnyttjas optimalt, därav anser vi att vårt teoretiska kunskapsbidrag kan ge indikationer på ett ökat intresse för att fortsätta forska kring ämnet och tillslut öka kunskapen för att utnyttja sociala mediers fullständiga potential.
7.2 Förslag till framtida forskning
Den genomförda studien har bland annat påvisat hur individuella idrottare kan arbeta för att bli en attraktiv samarbetspartner gentemot sina sponsorer och hur individuella idrottare kan stärka sitt personliga varumärke. Dock speglar denna studie endast hur individuella idrottare arbetar och vilka attribut de ska tänka på för att skapa ett starkt varumärke. Det hade därav varit intressant för framtida forskning om forskare kunde studera samma fenomen från företagens och
sponsorernas perspektiv. Då hade det förslagsvis kunnat vara intressant att studera vad företagen letar efter hos individuella idrottare för ett framtida samarbete.
42 Ett till förslag på framtida forskning är att jämföra idrotterna med varandra. I vår studie har vi inte fokuserat på att jämföra specifika idrotten emot varandra och därför anser vi att ett förslag på framtida forskning skulle vara att jämföra olika typer av idrotter med varandra. Då skulle vi kunna identifiera om det finns några likheter eller skillnader hur de individuella idrottarna arbetar med att stärka det personliga varumärket inom exempelvis skidåkning och friidrott. Vi har även under studiens gång tänkt att det hade varit intressant att studera idrottare som utövar lagidrott för att jämföra om lagidrottare arbetar annorlunda med att stärka det personliga varumärket.
Avslutningsvis, eftersom att det finns väldigt lite forskning om Instagram, anser vi att det skulle vara intressant med fortsatt forskning inom ämnet. Anledningen till det är för att det behövs fortsatt forskning och ökad kunskap om fenomenet “sociala medier” och Instagram har kommit och blivit en av de största plattformarna på sociala medier.
43
Källförteckning:
Abratt, R., Clayton, B.C., & Pitt, L.F. (1987). Corporate objectives in sports sponsorship. International Journal of Advertising, 6(4), 299-311.
Alalwan, A., Rana, N., Dwivedi, Y. & Algharabat, R. (2017). Social Media in Marketing: A Review and Analysis of the Existing Literature. Telematics and
Informatics, 34(7), 1177- 1190.
Appel, G., Grewal, L., Hadi, R., & Stephen, A.T. (2019). The future of social media in marketing. Journal of the Academy of Marketing Science, 48, 79–95.
Arai, A., Ko, Y-J., & Kaplanidou, K. (2013). Athlete brand image: scale
development and model test. European Sport Management Quarterly, 13(4), 383– 403.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2018). Varför Vetenskap? (4:1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Datainspektionen. (u.å). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2020-04-08 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/
Davcik, N., & Sharma, P. (2014) Impact of product differentiation, marketing investments and brand equity on pricing strategies: A brand level investigation.
European Journal of Marketing, 49(5/6), 760–781.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. (4.uppl.) Lund: Studentlitteratur
44 Felix, R., Rauschnabel, P-A., & Hinsch, C. (2017). Elements of strategic social media marketing: A holistic framework. Journal of Business Research, 70, 118-126.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid-19. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
Fyrberg Yngfalk, A. (2014). Sponsring ger föreningar svåra etiska problem.
Svensk idrottsforskning, 23(3), 20–24.
Hvenmark, J. & Segnestam Larsson, O. (2014). Föreningsprat hit och business talk dit. I: Centrum för idrottsforskning. I gråzonen: En antologi om idrottens etiska
utmaningar. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Instagram. (2020). Varför instagram? Hämtad 2020-04-08 från https://business.instagram.com/getting-started/#why-instagram
Johannessen, A., Tufte, P-A., & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. (2.uppl.) Stockholm: Liber.
Keller, K-L., & Lehmann, D-R. (2006). Brands and Branding: Research Findings and Future Priorities. Marketing Science, 25(6), 740–759.
Kotler, P., Armstrong, G., & Parment, A. (2017). Marknadsföring: teori, strategi
och praktik. (2.uppl.) Harlow: Pearson.
Labrecque, L-I., Markos, E., & Milne, G-R. (2011). Online Personal Branding: Process, Challenges, and Implications. Journal of Interactive Marketing, 25(1), 37–50.
45 Larsson von Garaguly, J. (2016). Vasaloppet - resan från skidtävling och
skidlöpare till produkter och kunder: En studie om kommersialisering och professionalisering. Diss. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
Lindskog Lindell, J. (2020, 16 januari). Sociala plattformar-demografi 2020.
Resumé. Hämtad från https://www.resume.se/kommunikation/pr/sociala-plattformar-demografi-2020/
Melovic, B., Mitrovic, S., Djokaj, A., Nesic, A., & Lekovic, M. (2014). Integrated marketing communications as a function of brand development. Construction of
Unique Buildings and Structures, 12(27), 24-31.
Nationalencyklopedin. (u.å-a). Idrott. Hämtad 2020-04-07 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/idrott
Nationalencyklopedin. (u.å-b). Sociala Medier. Hämtad 2020-03-19 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier Parmentier, M-A., & Fischer, E. (2012). How Athletes Build their
Brand.International journal of Sport Management and Marketing, 11(1/2), 106-124.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (4:3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (5:1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rageh Ismail, A. (2016). The influence of perceived social media marketing activities on brand loyalty: The mediation effect of brand and value consciousness.
Asia Pacific Journal of Marketing and Logistics, 29(1), 129-144.
46 Renard, N., & Sitz, L. (2011). Maximising sponsorship opportunities: A brand model approach. Journal of Product & Brand Management, 20(2), 121-129.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015) Från stoff till studie - om analysarbetet i
kvalitativ forskning. (1:4. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Staunstrup, P. (2018). Internet och sociala medier 2018 – nya globala siffror. Hämtad 2020-03-19 från http://staunstrup.se/blog/digitalt/internet-och-sociala-medier-2018-nya-globala-siffror/
Tonnvik, E. (2019, 4 november). Landslagets nya sponsor får inte fronta med Charlotte Kalla. Göteborgs-Posten. Hämtad från
https://www.gp.se/sport/landslagets-nya-sponsor-f%C3%A5r-inte-fronta-med-charlotte-kalla-1.19964495
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Veloutsou, C., & Guzmán, F. (2017). The evolution of brand management thinking over the last 25 years as recorded in the Journal of Product and Brand
Management. Journal of Product & Brand Management, 26(1), 2–12.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Wijkström, F & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn: Organisationerna i
det civila samhället. Stockholm: Sober.
47
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide Inledningsfrågor1. Berätta om vem du är, hur länge du idrottat och i vilken idrott du är aktiv inom?
2. Vad är din inställning till sociala medier?
Nyckelfrågor: Varumärke & Sponsring
3. Vad anser du vara ett starkt varumärke?
4. Hur arbetar du för att stärka ditt personliga varumärke?
5. Tänkte du från början i din idrottsliga karriär på att bygga upp det personliga varumärket eller kom det i efterhand?
6. A) Vad är sponsring för dig?
B) När fick du ditt första samarbete (sponsor)?
C) Arbetar du aktivt med samarbetspartners genom sponsring? (följdfråga)
Sociala Medier/Instagram
7. När och varför började du använda Instagram?
(Använder du dig av några andra sociala medier och varför?)
8. Hur arbetar du med sociala medier för att stärka det personliga varumärket och för att bli en attraktiv samarbetspartner?
9. Tycker du det är viktigt att bygga upp och stärka relationen med fans och följare och via sociala medier? Varför är det viktigt (eller inte viktigt)
10. Tänker du något på din identitet och hur du framstår utåt när du gör dina inlägg?
11. Har du någon specifik målgrupp?
12. Hur gör du för att nå målgruppen? Tänker du på samarbeten, speciella poster etc.
13. Om vi bortser från förbundets värdegrunder och regler finns det några etiska förhållningssätt du förhåller dig efter på dina sociala medier?
48
Slutfrågor
14. Har samhällssituationen i dagsläget med covid-19 påverkat ditt idrottande så pass mycket att hitta samarbetspartners och bygga det personliga varumärket blivit viktigare för dig? (på vilket sätt)
15. Vad kan du rekommendera andra individuella idrottare som vill bygga sitt personliga varumärke?
16. Finns det något du vill tillägga?
Intervjuguiden är en mall och eventuella följdfrågor kan komma under intervjuernas gång. Följdfrågorna kommer framförallt att fokusera på ”hur” frågor för att förstå hur fenomenet kan återskapas.