I denna uppsats har vi belyst äldre personers perspektiv på delaktighet vid
användande av e-hälsa. Det skulle vara intressant att se om yngre vuxna eller barn har liknande erfarenheter. Vårt resultat visar att äldre upplever ökad delaktighet i vården vid användande av e-hälsa, men det är oklart om detta är ett kausalt samband eller om det är den ökade personcentreringen som ger den positiva effekten. Detta skulle vara intressant att studera närmare. Under arbetets gång har vi stött på studier som belyser andra perspektiv än patientens. Det skulle vara intressant att studera anhörigas perspektiv eller anhörigas betydelse för delaktighet. Merparten av de inkluderade studierna var kvalitativa delstudier i större randomiserade kontrollerade studier. Det skulle därför vara intressant att se om ett annat rekryteringsunderlag skulle visa på annat resultat, exempelvis konsekutivt urval vid en hälsocentral eller på en mottagning. Slutligen kan nämnas att i huvuddelen av de inkluderade
studierna levde forskningspersonerna med kronisk sjukdom. Med bakgrund av detta kan interventionernas längd anses kort (månader) och det skulle därför vara
Referenser
* = Inkluderad i resultatet
Abrahamsson, Hydén & Motel-Klingebiel (Red.). (2017). Vem är den äldre?
Äldrebilder i ett åldrande Sverige. Hämtad 2020-05-08 från http://www.
sou.gov.se/wp-content/uploads/2015/10/Rapport-Vem-%C3%A4r-den-%C3%A4ldre_Webb.pdf
Agree, E. M., King, A. C., Castro, C. M., Wiley, A. & Borzekowski, D. L. G. (2015). "It's got to be on this page": Age and cognitive style in a study of online health information seeking. Journal of Medical Internet Research,
17(3), e79. doi: 10.2196/jmir.3352
Ali, L. & Skärsäter, I. (2017). eHälsa. I M. Lepp & J. Leksell (Red.),
Vård-pedagogik: Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv
(s. 190-217). Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Cizinsky, S. (2020, 17 januari). Sjukvårdens kris är skapad av organisation och ledning. Dagens Nyheter, DN Debatt s. 5.
* Barken, T. L., Thygesen, E. & Söderhamn, U. (2018). Unlocking the limitations: Living with chronic obstructive pulmonary disease and receiving care through telemedicine – A phenomenological study. Journal of Clinical
Nursing, 27(1-2), 132-142. doi: 10.1111/jocn.13857
Bastiaens, H., Van Royen, P., Pavlic, D. R., Raposo, V. & Baker, R. (2007). Older people's preferences for involvement in their own care: A qualitative study in primary health care in 11 European countries. Patient Education and
Counseling, 68(1), 33-42. Hämtad 2020-04-20 från https://www.science
direct.com/science/article/abs/pii/S0738399107001449?via%3Dihub Billhult, A. (2017a). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad
(2:a uppl., s. 133-141). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017b). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom
Bond, C. S. & Worswick, L. (2015). Self management and telehealth: Lessons learnt from the evaluation of a Dorset telehealth program. Patient, 8(4), 311-316. doi: 10.1007/s40271-014-0091-y
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad (rapport nr. 2) [pdf]. Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Chen, K. & Chan, A. H. S. (2011). A review of technology acceptance by older adults. Gerontechnology, 10(1), 1-12. doi: 10.4017/gt.2011.10.01.006.00 Claes, V., Devriendt, E., Tournoy, J. & Milisen, K. (2015). Attitudes and
perceptions of adults of 60 years and older towards in-home monitoring of the activities of daily living with contactless sensors: An explorative study.
International Journal of Nursing Studies, 52(1), 134-148. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2014.05.010
Dickman Portz, J., Bayliss, E. A., Bull, S., Boxer, R. S., Bekelman, D. B., Gleason, K. & Czaja, S. (2019). Using the technology acceptance model to explore user experience, intent to use, and use behavior of a patient portal among older adults with multiple chronic conditions: Descriptive qualitative study.
Journal of Medical Internet Research, 21(4), e11604. doi: 10.2196/11604
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E. … Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care – Ready for prime time.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:
10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eldh, A. C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2:a uppl,
s. 485-506). Lund: Studentlitteratur.
Erlingsdóttir, G. & Jonnergård, K. (2019). E-hälsa – en reform utan statlig styrning. I G. Erlingsdóttir & H. Sandberg (Red.), På tal om e-hälsa (s. 83-104). Lund: Studentlitteratur.
Erlingsdóttir, G. & Sandberg, H. (2019). E-hälsa – inte bara teknik. I
G. Erlingsdóttir & H. Sandberg (Red.), På tal om e-hälsa (s. 15-25). Lund: Studentlitteratur.
Fagerström, C., Tuvesson, H., Axelsson, L. & Nilsson, L. (2017). The role of ICT in nursing practice: An integrative literature review of the Swedish context.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(3), 434-448. doi:
10.1111/scs.12370
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4:e rev. utg.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Hammersley, V., Donaghy, E., Parker, R., McNeilly, H., Atherton, H., Bikker, A., … McKinstry, B. (2019). Comparing the content and quality of video, telephone, and face-to-face consultations: A non-randomised, quasi-experimental, exploratory study in UK primary care. British Journal of
General Practice, 69(686), e595-e604. doi: 10.3399/bjgp19X704573
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411-420).
Lund: Studentlitteratur.
* Hinman, R. S., Nelligan, R. K., Bennell, K. L. & Delany, C. (2017). "Sounds a bit crazy, but it was almost more personal": A qualitative study of patient and clinician experiences of physical therapist-prescribed exercise for knee osteoarthritis via Skype. Arthritis Care & Research, 69(12), 1834-1844. doi: 10.1002/acr.23218
* Hägglund, E., Strömberg, A., Hagerman, I. & Lyngå, P. (2019). Theory testing of patient perspectives using a mobile health technology system in heart failure self-care. Journal of Cardiovascular Nursing, 34(6), 448-453. doi:
10.1097/JCN.0000000000000595
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad 2020-03-17 från https://www.
riksdagen.se/ sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Irizarry, T., Shoemake, J., Nilsen, M. L., Czaja, S., Beach, S. & DeVito Dabbs, A. (2017). Patient portals as a tool for health care engagement: A mixed-method study of older adults with varying levels of health literacy and prior patient portal use. Journal of Medical Internet Research, 19(3), e99. doi: 10.2196/jmir.7099.
James, N., Power, E., Hogden, A. & Vucic, S. (2019). Patients' perspectives of multidisciplinary home-based e-Health service delivery for motor neurone
disease. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 14(7), 737-743. doi: 10.1080/17483107.2018.1499139
Johansson, M. (2019). E-hälsa och etik – bortom hype och hopp. I G. Erlingsdóttir & H. Sandberg (Red.), På tal om e-hälsa (s. 67-79). Lund: Studentlitteratur. Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl.,
s. 81-97). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 57-80).
Lund: Studentlitteratur.
* Knudsen, L. R., de Thurah, A. & Lomborg, K. (2018). Experiences with telehealth followup in patients with rheumatoid arthritis: A qualitative interview study.
Arthritis Care & Research, 70(9), 1366-1372. doi: 10.1002/acr.23483 Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hämtad
2020-03-05 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ svensk-forfattnings samling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Larsson, L & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lie, S. S., Karlsen, B., Graue, M. & Oftedal, B. (2019). The influence of an eHealth intervention for adults with type 2 diabetes on the patient-nurse relationship: A qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), 741-749. doi: 10.1111/scs.12671
Lie, S. S., Karlsen, B., Oord, E. R., Graue, M. & Oftedal, B. (2017). Dropout from an eHealth intervention for adults with type 2 diabetes: A qualitative study.
Journal of Medical Internet Research, 19(5), e187. doi: 10.2196/jmir.7479
Mattsson, T. (2019). Lagen som motor och bromskloss. I G. Erlingsdóttir & H. Sandberg (Red.), På tal om e-hälsa (s. 45-64). Lund: Studentlitteratur. McCormack, B. & McCance, T. (2010). Person-centred nursing: Theory and
practice [Elektronisk resurs]. Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Mena, J. A., Ampadu, G. G. & Prochaska, J. O. (2017). The influence of engagement and satisfaction on smoking cessation interventions: A
qualitative study. Substance Use & Misuse, 52(3), 322-331. doi: 10.1080/10826084.2016.1225765
* Milne, H., Huby, G., Buckingham, S., Hayward, J., Sheikh, A., Cresswell, K. & Pinnock, H. (2016). Does sharing the electronic health record in the consultation enhance patient involvement? A mixed-methods study using multichannel video recording and in-depth interviews in primary care.
Health Expectations, 19(3), 602-616. doi: 10.1111/hex.12320
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-438). Lund:
Studentlitteratur.
* Nielsen, C., Agerskov, H., Bistrup, C. & Clemensen, J. (2020). Evaluation of a telehealth solution developed to improve follow-up after kidney
transplantation. Journal of Clinical Nursing, 29(7-8), 1053-1063. doi: 10.1111/jocn.15178
Nilsson, L., Eriksen, S. & Borg, C. (2014). Social challenges when implementing information systems in everyday work in a nursing context. Computers
Informatics Nursing, 32(9), 442–450. doi: 10.1097/CIN.000000000000
0075
* Nissen, L. & Lindhardt, T. (2017). A qualitative study of COPD-patients'
experience of a telemedicine intervention. International Journal of Medical
Informatics, 107, 11-17. doi: 10.1016/j.ijmedinf.2017.08.004
Nordmark, S., Söderberg, S. & Skär, L. (2015). Information exchange between registered nurses and district nurses during the discharge planning process: Cross-sectional analysis of survey data. Informatics for Health and Social
Care, 40(1), 23–44. doi: 10.3109/17538157.2013.872110
Nygren, B. & Lundman, B. (2014). Åldrande och att vara gammal. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2:a uppl, s. 153-177). Lund: Studentlitteratur.
Patientlag (SFS 2014:821). Hämtad 2020-03-17 från https://www.riksdagen.se /sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Pludwinski, S., Ahmad, F., Wayne, N. & Ritvo, P. (2016). Participant experiences in a smartphone-based health coaching intervention for type 2 diabetes: A qualitative inquiry. Journal of Telemedicine and Telecare, 22(3), 172-178. doi: 10.1177/1357633X15595178
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad
(2:a uppl., s. 375-389). Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Skär, L. & Söderberg, S. (2011). The use of information and communication technology to meet chronically ill patients’ needs when living at home. The
Open Nursing Journal, 5, 74–78. doi: 10.2174/1874434601105010074
Skär, L. & Söderberg, S. (2018). The importance of ethical aspects when
implementing eHealth services in healthcare: A discussion paper. Journal of
Advanced Nursing, 74(5), 1043-1050. doi. 10.1111/jan.13493
Socialdepartementet & Sveriges Kommuner och Regioner [SKR]. (2016). Vision
e-hälsa 2025. Hämtad 2020-03-05 från https://www.regeringen.se/
informationsmaterial/ 2016/04/vision-e-halsa-2025/
Socialstyrelsen. (2019). E-hälsa. Hämtad 2020-03-17 från https://www.social styrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/
Stevenson, J. E. & Nilsson, G. (2012). Nurses’ perceptions of an electronic patient record from a patient safety perspective: A qualitative study. Journal of
Advanced Nursing, 68(3), 667–676. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05786.x
Townsend, A., Leese, J., Adam, P., McDonald, M., Li, L. C., Kerr, S. & Backman, C. L. (2015). eHealth, participatory medicine, and ethical care: A focus group study of patients' and health care providers' use of health-related internet information. Journal of Medical Internet Research, 17(6), e155. doi: 10.2196/jmir.3792
* Vatnøy, T. K., Thygesen, E. & Dale, B. (2017). Telemedicine to support coping resources in home-living patients diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease: Patients' experiences. Journal of Telemedicine and
Världshälsoorganisationen [WHO]. (2017). Health services must stop leaving older
people behind. Hämtad 2020-05-08 från https://www.who.int/news-room
/detail/29-09-2017-health-services-must-stop-leaving-older-people-behind Världshälsoorganisationen [WHO]. (2020). eHealth at WHO. Hämtad 2020-03-17