Tabell 1. Redovisning av sökning i databasen CINAHL (sökdatum 2020-03-17).
Sökning Sökord Antal
träffar Lästa abstrakt Lästa fulltext Granskade artiklar Inkluderade i resultat #1 ehealth or e-health or telecare or telemedicine or telehealth 23 797 #2 (MH "Telemedicine+") 13 220 #3 S1 OR S2 25 629 #4 patient* 2 124 295 #5 (MH "Patients+") 292 071 #6 S4 OR S5 2 167 778 #7 participat* 250 377 #8 (MH "Consumer Participation") 20 525 #9 S7 OR S8 250 377 #10 S3 AND S6 AND S9 1 223 #11 Limiters: English Peer Reviewed 20150101-20201231 Aged: 65+ years 170 117 32 7 1 †, 2†, 3, 4†, 6, 7†, 8†
Tabell 2. Redovisning av sökning i databasen PubMed (sökdatum 2020-03-24).
Sökning Sökord Antal
träffar Lästa abstrakt Lästa fulltext Granskade artiklar Inkluderade i resultat
#1 ehealth [All Fields] 35 587
#2 telemedicine [All Fields] 32 619
#3 telemedicine [MeSH
Terms] 27 382
#4 S1 OR S2 OR S3 35 587
#5 patient* [All Fields] 2 782 293
#6 patients [MeSH Terms] 63 795
#7 S5 OR S6 2 817 508
#8 participat* [All Fields] 559 900 #9 “consumer participation” [All Fields] 395 #10 “patient participation” [All Fields] 26 816 #11 patient participation [MeSH Terms] 25 291 #12 S8 OR S10 OR S11 559 900 #13 S4 AND S7 AND S12 1 880 #14 Limiters: English 20150101-20201231 Aged: 65+ years 268 146 43 8 1†, 2†, 4†, 5, 7†, 8†
Tabell 3. Sammanställning över de studier som inkluderades i analysen.
Nummer
Författare År Land
Intervention Syfte Metod och deltagare Resultat Kvalitet
[1]
Barken m.fl. 2018 Norge
Utrustning för daglig mätning av puls och saturation. Mätvärden
registrerades trådlöst i en läsplatta, som även användes för dagliga videosamtal med sjuksköterska samt för att besvara två symtomenkäter. Interventionens längd var 3 månader.
Att beskriva den levda erfarenheten av livskvalitet hos patienter som deltagit i digital uppföljning efter att ha varit inlagda på sjukhus.
Ostrukturerade (öppna) intervjuer.
10 personer med KOL (3 kvinnor, 7 män; ålder 61-80 år).
Att använda e-hälsa ökade tillgängligheten till vården, vilket minskade deltagarnas oro. Daglig mätning av vitala parametrar ökade deltagarnas sjukdomsinsikt och ledde till bättre
kommunikation med sjuksköterskan. Flera deltagare upplevde att e-hälsa gjorde övergången från sjukhus till hemmet säkrare.
I
[2]
Hinman m.fl. 2017 Australien
Läsplatta eller bärbar dator användes för att 3 gånger per vecka delta i ett digitalt träningsprogram under ledning av fysioterapeut, samt för att delta i digital utbildning med målet att öka deltagarens förmåga att hantera sin smärta. Interventionens längd var 3 månader.
Att utforska erfarenheter hos patienter och fysio-terapeuter som deltagit i ett digitalt träningsprogram. Semistrukturerade intervjuer. 12 personer med knäartros (6 kvinnor, 6 män; ålder 51-71 år).
Deltagarna ansåg att e-hälsa gjorde träningen mer tillgänglig, tidseffektiv och flexibel. Att kunna utföra träningen i sin hemmiljö gjorde att deltagarna kände sig bekväma och
avslappnade. Interventionen resulterade i ökat självförtroende och en känsla av ökad kontroll över sin situation. Viktigt att få teknisk support vid uppstart och om något krånglade under interventionen. I [3] Hägglund m.fl. 2019 Sverige
Daglig vikt överfördes trådlöst från personvåg till läsplatta, och genererade en rekommendation om läkemedelsdos och tips om hur deltagaren kunde anpassa sina levnadsvanor. Läsplattan användes även för att besvara en symtomenkät var femte dag, och kunde
Att undersöka om egenvård hos hjärtsviktspatienter var överförbart till en digital kontext. Semistrukturerade intervjuer. 17 personer med hjärtsvikt (6 kvinnor, 11 män; ålder 54-88 år).
Flera av deltagarna rapporterade ökad kunskap om sin sjukdom och sina symtom, vilket bidrog till förändrat tankesätt och en upplevelse av ökat egenansvar. Deltagarna kände stärkt autonomi när de själva kunde reglera medicinering och avgöra hur de skulle agera
I
Bil
aga
2:
A
rt
ikel
mat
ri
s
Nummer
Författare År Land
Intervention Syfte Metod och deltagare Resultat Kvalitet
[4]
Knudsen m.fl. 2018 Danmark
Uppföljningssamtal via telefon var 3:e-4:e månad. Inför samtalet utförde deltagarna självvärdering av symtom, hälsostatus och följsamhet till behandling, vilket automatiskt fördes över till hens elektroniska patient-journal. Interventionens längd var 12 månader.
Att utforska patienters erfarenheter av digital uppföljning, och särskilt deras erfarenheter av en mer aktiv roll och ökat egenansvar. Semistrukturerade intervjuer. 15 personer med reumatoid artrit (7 kvinnor, 8 män; ålder 28-77 år)
E-hälsa upplevdes som flexibelt. Deltagarna upplevde sig mindre sjuka när uppföljning inte krävde sjukhusbesök. God kunskap om sjukdomen hjälpte deltagarna att ta eget ansvar och avgöra om de behövde konsultera vården eller inte. I [5] Milne m.fl. 2016 Storbritannien
Den elektroniska patientjournalen delades under konsultationer genom att vårdpersonalen och deltagaren tillsammans tittade på dataskärmen.
Att undersöka hur skärmdelning genomförs under konsultationer, och om det upplevs stärka patientens delaktighet. Filmat material från konsultationerna låg till grund för semi-strukturerade intervjuer. 20 personer (14 kvinnor, 6 män; ålder 36-82 år).
Genom att ta del av sin elektroniska
patientjournal tillsammans med vårdpersonalen upplevde deltagarna bättre delaktighet och ökat förtroende för vårdpersonalen, detta trots att både deltagare och vårdpersonal ansåg att vården ”äger” journalen.
II
[6]
Nielsen m.fl. 2020 Danmark
Smart telefon användes för
registrering av mätvärden (blodtryck, puls, kroppstemperatur och vikt) och subjektiv hälsostatus i en app. Uppföljningssamtal skedde via telefon. Mätvärden som deltagaren registrerat fördes automatiskt över till hens elektroniska patientjournal. Interventionens längd var 4 månader.
Att utforska erfarenheter hos patienter och personal som deltagit i digital uppföljning efter transplantation. Semistrukturerade intervjuer. 16 personer som genomgått njur-transplantation (8 kvinnor, 8 män; ålder 21-67 år).
Genom att självregistrera sina värden upplevde deltagarna en tydligare koppling mellan sina värden och behandling/ordinationer, vilket ökade medvetenheten om sjukdomen och känslan av delaktighet. E-hälsa stärkte fokus på de saker som var viktiga för deltagaren, gav deltagaren en tydligare röst i mötet med vården och en känsla av att bli tagen på allvar, vilket stärkte samarbetet med personalen.
II
Nummer
Författare År Land
Intervention Syfte Metod och deltagare Resultat Kvalitet
[7]
Nissen m.fl. 2017 Danmark
Utrustning för att mäta lungkapacitet, saturation, puls och kroppsvikt i hemmet. Läsplatta användes för registrering av mätvärden och för videosamtal med sjuksköterska. Interventionens längd var 6 månader; registrering av värden och videosamtal skedde flera gånger per vecka under den första månaden, därefter mer sällan.
Att belysa erfarenheter hos patienter som deltagit i digital uppföljning istället för konventionell uppföljning på öppen-vårdsmottagning.
Semistrukturerade intervjuer.
14 personer med KOL (8 kvinnor, 6 män; ålder 55-83 år).
Genom att självregistrera sina värden upplevde deltagarna bättre koll på sin hälsostatus, ökad egenvårdsförmåga och ökat välbefinnande. Kontakten med sjuksköterskan gav en känsla av trygghet. Videosamtal upplevdes mer avslappnade och personliga än konventionella vårdmöten, och att alltid träffa samma sjuksköterska vid videosamtalen beskrevs av deltagarna som en viktig faktor.
I
[8]
Vatnøy m.fl. 2017 Norge
Utrustning för daglig mätning av puls och saturation i hemmet. Mätvärden registrerades trådlöst i en läsplatta, som även användes för dagliga videosamtal med sjuksköterska samt för att besvara två symtomenkäter. Interventionens längd var 3 månader.
Denna studie bygger på samma intervention som studie [1].
Att undersöka erfarenheter hos patienter som deltagit i digital uppföljning, och i vilken omfattning detta kunde stödja patienten.
Semistrukturerade intervjuer.
10 personer med KOL (3 kvinnor, 7 män; ålder 55-83 år).
Genom e-hälsa förbättrades deltagarnas kunskaper om sin sjukdom, vilket bidrog till både bättre förståelse för hur sjukdomen påverkar hälsan och bättre delaktighet i behandlingen. Digital uppföljning kunde utföras på deltagarnas initiativ, vilket ledde till att deltagarna kände ökad kontroll över sin situation.
I
Tabell 4. Exempel på analysförfarandet.
Utsaga Kod Kategori Tema
... considered Skype-delivered care to be convenient for patients, because of the time efficiency, flexibility, and the access it afforded (2, s.1838)
Bekvämt, tidseffektivt, flexibelt och tillgängligt Vården blev mer flexibel och tillgänglig
Faktorer som främjar delaktighet
Continuity was important to most patients and mainly related to [health care professionals] being acquainted with the patient (4, s. 1369)
Kontinuitet underlättade god relation med
vårdpersonalen Förbättrad kontinuitet i vården
Participants felt that in the video consultation they
were more the centre of attention (7, s. 15) Deltagarna kände sig sedda och i fokus Känsla av att vara sedd och hörd
This provided participants with knowledge on their
own health status and progress (1, s. 137) Ökad kunskap om sin hälsa och sjukdom
Ökad sjukdomsinsikt och egenvårdsförmåga
... the patients considered it important that the doctor responded to the free text otherwise, it had no value (6, s. 1059)
Besvikelse när vårdpersonalen inte gav återkoppling
Känslor av ensamhet och maktlöshet
Faktorer som hindrar delaktighet
… expressed an active desire not to see her notes because, she said, “if I was dying I wouldn’t want to know” (5, s. 609)
Ville inte ha all information om sitt tillstånd Svårigheter att hantera det ökade ansvaret för sin vård
… various technical issues occurred. For example, the
mHealth system was sensitive to balance tremors (3, s. Tekniken var känslig för störningar Problem med tekniken