En viktig ”åtgärd” är att kontinuerligt samla in och spara information om kustens utveck-ling. Det kan exempelvis ske genom återkommande inmätningar av kusten. Vid en storm
är det av stort värde att samla in bilder och uppgifter om vilka skydd som fungerat, vilka som inte fungerat, hur stor skada stränder tagit, hur långt upp vattennivåer och vågupp-spolning nått med mera. Denna information kan användas till underlag för design av välfungerande skyddsåtgärder i framtiden.
Genom ett tydligt mätprogram kan mätningar utföras enligt en fastslagen metodik oberoende av vem som genomför mätningen. Detta möjliggör att resultatet från olika års mätningar kan jämföras med varandra och att mätprogrammet är långsiktigt hållbart. Om möjligt finns det stora fördelar med att låta en och samma person utföra mätningarna, då mindre skillnader i det praktiska utförandet kan påverka resultatet och därigenom minska värdet av de jämförande analyserna.
Sweco rekommenderar att Skurups kommun omedelbart inleder arbetet med att genom mätningar följa upp kustens utveckling över tid. Mätresultaten kommer på sikt att kunna användas för att kvantifiera erosion/ackumulation längs kommunens stränder, mer detaljerat än de strandlinjeförändringsanalyser som gjorts inom ramen för föreliggande utredning. Det finns ett antal mätmetoder att använda för att samla in information kring kustens utveckling; inmätning av strandprofiler med GPS, volymsanalyser baserat på inmätta höjdmodeller, analyser av vegetationslinje från flygfoton (likt i denna utredning), höjdinmätning med drönare och sjömätning. Det historiskt sett vanligaste metoden är inmätning av strandprofiler med GPS, vilket i många fall även kan vara den billigaste metoden. De flesta andra metoder kräver ofta goda kunskaper inom GIS-verktyg, och ställer höga krav på god systematik i lagring av data.
Sweco föreslår att Skurups kommun inleder sitt övervakningsarbete med inmätning av strandprofiler med GPS. Kommunen bör undersöka om kompetens för GPS-inmätning finns i någon av förvaltningarna. Mätningar bör ske åtminstone en gång årligen, och med fördel även före respektive efter stormtillfällen för att kunna kvantifiera och särskilja stormerosion från övrig erosion. Mätningar inför och efter stormtillfällen kan behöva prioriteras till de områden som bedöms som känsligast för stormrelaterad erosion.
Den årliga mätningen bör ske i slutet av sommaren, eftersom stranden då har hunnit stabilisera sig efter föregående vintersäsong. De jämförande analyserna blir då som mest rättvisande. Syftet med dessa årliga mätningar är att följa den långsiktiga utvecklingen av stränderna. Mätningar bör utföras i koordinatsystem som vid behov kan konverteras till andra system (förslagsvis SWEREF 99 13 30 i plan och RH 2000 i höjd).
Den faktiska metoden för mätning kan variera. Traditionellt sett har profiler längs strän-derna mätts in, som i teorin ska täcka in området från ovan sanddynerna och ut till den aktiva strandprofilens slut i vattnet (alltså där vågverkan inte längre påverkar botten-sedimenten). I praktiken utförs dessa mätningar dock oftast till ett vattendjup av cirka 1 m,
54(58)
HÖGVATTEN, EROSION OCH KUSTFÖRVALTNINGSSTRATEGI 2019-07-02
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2019-09-30
12.1.1 Mätning av strandprofiler
Som nämnts ovan kan den faktiska metoden för inmätningarna variera. Nedan beskrivs traditionella profilmätningar med GPS längs fastställda profiler.
Profilmätningar sker med hjälp av en högprecisions-GPS av fastställda profillinjer. I för-slaget nedan fokuserar mätprogrammet på områden kring Bingsmarken, Abbekås och Mossbystrand då det är i dessa områden den huvudsakliga bebyggelsen finns.
Inmätningen ska utföras så att topografin beskrivs på ett så korrekt sätt som möjligt. Allt-för glesa inmätningspunkter kan ge en felaktig bild av strandprofilen (se exempel i Figur 12-1). De faktiska mätpunkternas placering längs en profillinje kan alltså behöva flyttas, då topografin längs profillinjen kan variera från år till år.
Figur 12-1 Exempel på hur mätpunktstäthet påverkar resultatet.
Själva profilerna sträcker sig från den bakre dynfoten, över strandplanet och ut i vattnet till slutet av den aktiva profilen (där vågverkan inte längre påverkar bottensedimenten). Detta djup är platsspecifikt, men kan grovt antas vara på ett djup av i storleksordningen 5 m. I praktiken kräver mätningar ner till detta djup båt, men även mätningar till 1 m djup ger en ökad kunskap om strändernas dynamik.
Föreslagna profilerna framgår av
Figur 12-2 och startkoordinater för respektive profil anges i
Tabell 12-1.
Figur 12-2 Förslag till mätprogram för strandprofiler. Notera att alla profilnamn inte syns i figuren, men är bifogade till denna utredning i digitalt format.
56(58)
HÖGVATTEN, EROSION OCH KUSTFÖRVALTNINGSSTRATEGI 2019-07-02
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2019-09-30
Tabell 12-1 Preliminära koordinater för föreslagna inmätningsprofiler. Koordinatsystem SWEREF 99TM, startkoordinaterna behöver verifieras/justeras i fält.
Profil X-koordinat Y-koordinat
Bingsmarken 1 403944 6138238
Bingsmarken 2 404117 6138323
Bingsmarken 3 404270 6138393
Bingsmarken 4 404897 6138651
Bingsmarken 5 405320 6138758
Hörte Väster 1 407155 6138914
Hörte Väster 2 407863 6138865
Hörte Öster 1 408286 6138681
Hörtehus 409340 6138660
Abbekås 1 411131 613067
Inmätningen kan utföras av en person, men av arbetsmiljöskäl (drunkningsrisk) rekom-menderas att minst två personer närvarar vid mätningar i vattenområdet.
Om mätningarna utförs av en anställd på kommunen bör det eftersträvas att samma person utför mätningarna vid varje mättillfälle, för att minimera osäkerhetskällor för-knippade med faktiskt utförande (till exempel hur hårt mätstången trycks mot marken/
botten). Vid första mättillfället rekommenderas att kommunens ”kustförvaltare” mäter tillsammans med en person sakkunnig inom stranderosion, så att syftet med mätningarna tydliggörs för mätpersonalen.
Om kommunen väljer att inmätningarna ska utföras av en utomstående konsult bör krav på antalet mätpunkter samt mätnoggrannhet fastställas i förväg.
12.1.2 Mätning av vattennivå
Utöver inmätning av strändernas utveckling kan kommunen inleda mätningar av vatten-nivåer i havet. Då SMHI:s stationsnät för mätning av vattennivå är relativt glest (den station som är belägen närmast Skurup är Falsterbo i Vellinge kommun) och då vatten-nivåerna i samband med extremsituationer kan variera lokalt, kan lokala mätningar av vattennivåer vara värdefulla då den dimensionerande situationen ska beskrivas.
För att göra statistiska analyser av extremsituationer krävs långa dataserier, och en viktig poäng med lokala vattennivåmätningar är att undersöka korrelationen mellan den lokala stationen och stationer med längre tidsserier. Om korrelationen är god, vilket visat sig vara fallet mellan exempelvis Trelleborg och Falsterbo, kan man därefter nyttja sig av tidsserien i Falsterbo som underlag i kustförvaltningen.
Mätning av vattennivå utförs med fördel i Abbekås hamn där vågpåverkan är låg och mätutrustningen kan vara lättåtkomlig.
12.1.3 Geodatasamverkan
Geodatasamverkan är ett användaravtal som underlättar tillgången till avgiftsbelagda geodata (som höjddata och ortofotografier) från flera myndigheter. Avtalet ger tillgång till ett samlat utbud mot en årsavgift som varierar beroende på kommunens storlek.
Tillgång till höjddata kan möjliggöra volymberäkningar av sediment längs Skurups kommuns kust med kontinuitet, då geodata kontinuerligt uppdateras. Ytterligare en fördel är att geodatasamverkan ger tillgång till uppdaterade flygfotografier, vilket i sin tur ger Skurups kommun möjlighet att genom vegetationslinjeanalys kartlägga kustlinjens förändringstakt.
Det material som tillgängliggörs genom geodatasamverkan är även användbart i många andra avseenden för samhällsplanering.
12.1.4 Kommunöverskridande samarbete
Skurups kommun står i startgroparna till att starta upp ett systematiskt arbete med kustförvaltning, men det finns flera sydsvenska kommuner som står inför liknande utmaningar, och flera kommuner som länge arbetat med datainsamling längs sina kuster.
Det finns goda möjligheter att lära av andra kommuner, både genom Erosionsskade-centrum och Regional Kustsamverkan3. Den person som tilldelas det huvudsakliga ansvaret för kustförvaltning bör med fördel medverka i dessa nätverk. Länsstyrelsen Skåne kommer inom en snar framtid även ut med en ”Manual för övervakning av stränder”, vilken sannolikt kan vara användbar i kommunens fortsatta arbete.
58(58)
HÖGVATTEN, EROSION OCH KUSTFÖRVALTNINGSSTRATEGI 2019-07-02
ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2019-09-30
Referenser
Dean, R. ., & Dalrymple, R. . (2002). Coastal Processes with Engineering Applications.
Cambrigde: University Press, 2004.
DHI. (2014). Översiktlig risk- och sårbarhetsanalys för Skurups kommun Med fokus på ras , erosion och förhöjda havsnivåer längs kusten och de större vattendragen.
Fredriksson, C., Tajvidi, N., Hanson, H., & Larson, M. (2016). Statistical analysis of extreme sea water levels at the Falsterbo peninsula, South Sweden. Tidskriften Vatten, (2), 129–142.
Hanson, H., Rydell, B., & Andersson, M. (2006). Strandfodring - Skydd av kuster mot erosion och översvämning, SGI VARIA, 98.
Lindell, J. (2017). Vegetationens betydelse för dyners morfologi, inverkan av
stormerosion samt långsiktig utveckling i Ängelholms strandskog. Lunds tekniska högskola.
Persson, K. M., Nyberg, J., Ising, J., & Rodhe, L. (2016). Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering, 2016:17.
SMHI. (2017). Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust, (45).
SMHI. (2018). Ekvationer för medelvattenståndet i RH2000.
Sweco. (2016). Kostnads-nyttoanalys av strandfodring, säkerställd kustlinje, planerad reträtt och naturlig utveckling som alternativa strategier för att möta erosions- och översvämningshot vid Ystad Sandskog och Löderups Strandbad, (1220224000).
Sweco. (2017). En idéstudie för hur Trelleborgs tätort kan skyddas mot höga havsnivåer, nu och i framtiden, (130021236).
US Army Corps of Engineers. (1984). Shore Protection Manual (Vol. II).