Eftersom rapporten är begränsad under en kortare period har avgränsningar gjorts för att behandla en del av det omfattande ämnet. Önskvärt är att jämföra ytterligare krav som påverkar byggproduktionen och harmonisering, på ett mer detaljerat sätt.
De områden som behandlats kan utgöra underlag för vidare studier och forskning.
Förslag till fortsatt studie inom ämnesområdet är fortsatt utvecklingen för en gemensam plattform, hur den närmare kan utformas, behovet av utbildning i byggbranschen och hur en gemensam plattform kan påverkar lönsamheten.
40
11 Referenser
Anna Pousette och Anders Gustafsson. 2008. Harmonisering av de nordiska ländernas träbyggregler.
https://www.ltu.se/cms_fs/1.15491!/sp%20rapport%202008_45%20harmonisering.pdf?fbclid=I wAR0u9h3SyktFuQv7PotNkSCwee5oRPYXGbCMtrL6PKaa0x-zZcZZuiSepzI
Andreas Andersson. 2013. Tillgänglighet i offentliga utemiljöer, tillträde för alla. Helsingborg:
Sveriges Lantbruksuniversitet https://stud.epsilon.slu.se/6074/1/andersson_a_130923.pdf Andreas Johansson och Alex Hansson. 2012-04-20.Legionella - En risk som bör beaktas? Kalmar:
Linnéauniveritet Sjöfartshögskolan http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:517465/FULLTEXT01.pdf
Brandskyddsföreningen. Så här förebygger du en brand i din bostad.
https://www.brandskyddsforeningen.se/brandsakerhet-i-hemmet/sa-har-forebygger-du-en-brand-i-din-bostad/ (Hämtad 2020-05-01)
Boverkets författningssamling. 2002. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/2002-19BBR10.pdf Boverket. 2008-05. Industriellt bostadsbyggande – Koncept och processer.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2008/industriellt_bostadsbygg ande_koncept_och_processer.pdf?fbclid=IwAR2NwHOlVvbPUiAIz0PCIPBkt5tgh3t8mEDI31-H_sOmbwJMQ14swuziMz4(Hämtad 2020-04-14)
Boverkets byggregler. 2011:6. Föreskrifter och allmänna råd, BBR
https://www.boverket.se/resources/constitutiontextstore/bbr/PDF/konsoliderad_bbr_2011-6.pdf#9_12_definitioner
Boverket. 2017-07-01. Vad är primärenergital? https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/energihushallning/vad-ar-primarenergital/ (Hämtad 2020-04-13)
Boverket. 2017-07-03. Bygg och renovera
energieffektivt.https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/(Hämtad 2020-04-09)
Boverket. 2019-02-06. Bostäder i flera plan
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/bostader-i-flera-plan/
Boverket. 2018-07-12. Hygienrum https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/tillganglighet/hygienrum/
41
Boverket. 2016–03. Nordiskt samarbete för harmonisering av byggregler om tillgänglighet.
Building for everyone: A Universal Design Approach http://universaldesign.ie/Built-Environment/Building-for-Everyone/7-Building-Types.pdf
Cathrine Velin och Katarina Lovén. 2012-05-10. Brandsäkerhet i ett småhus. Stockholm:
Samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Hägskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:552488/FULLTEXT01.pdf
Direktoratet for byggkvalitet. 2017. Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledning https://dibk.no/byggereglene/byggteknisk-forskrift-tek17/14/14-2/
Finlands Byggbestämmelsesamling. 2007. Miljöministeriets förordning om fastigheters vatten- och avloppsinstallationer.
Finlex. 2017. Statsrådets förordning om byggnaders tillgänglighet https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2017/20170241
Geberit AB. Så att allt funkar som det ska. https://www.geberit.se/local-media/nedladdning/6-broschyrer/geberit-mepla-och-mapress-pressroersystem/2018-2/pressrorssystem.pdf (Hämtat 2020-05-11)
Hanna Darebron. 2016. Optimering av byggnaders energiprestanda: En fallstudie baserat på köpt energi primärenergi och utsläpp av växthusgaser. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1032926/FULLTEXT01.pdf
Linn Håman, Hillevi Prell och Eva-Carin Lindgren. 2015. Riktlinjer för litteraturstudier vid IKI.
Göteborg: Göteborgs universitet. https://www.gu.se/digitalAssets/1509/1509977_riktlinjer-f--r-litteraturstudier-iki-2015.pdf
Martin Andersson och Nils Berge. 2016. Energi- och miljökonsekvenser vid energieffektivisering av belysning och installation av solceller på Nacka Forum i Stockholm. Gävle: Högskolan i Gävle http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:954914/FULLTEXT01.pdf
Maria Montefusco. 2016-05. Norden för alla. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:932149/FULLTEXT02.pdf
Markanvändnings- och bygglagen 2000 (132/1999)
Miljöministeriets förordning. 1010/2017. Om nya byggnaders energiprestanda.
42
Miljöministeriet förordning. 848/2017. Om byggnaders brandsäkerhet.
NBO Housing Nordic. 2017-04-07. Med gemensamma byggregler bygger vi billigare.
https://www.boverket.se/contentassets/a27a24fdc4ac497da255b9ea7888d1fd/med-
gemensamma-byggregler-bygger-vi-billigare.pdf?fbclid=IwAR0Qy86ZmQI2TRmnNVVLzkgiqhjaBrcRH0IGfOyWsqbVp1-8LQivdL1cNUQ Sveriges riksdag. (2011-03-31) Plan- och byggförordning (2011:338)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-regler/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-byggforordning-2011338_sfs-2011-338 (Hämtad 2020-04-17)
Svensk standard. 2016-04-29. SS-EN 81-70https://www.sis.se/api/document/preview/8020224/
Svensk Standard. 2006-05-05. SS 91 42 21 :2006 https://www.sis.se/api/document/preview/45250/
Terveyden ja hyvinovoinninlaitos. 2020. Legionellabakterier i vattenlevande
systemhttps://thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/vesi/legionellabakteerit-vesijarjestelmissa
1
Bilaga A
TillgänglighetVad säger Sverige Vad säger NorgeVad säger Finland Minimikravet
Dörrar Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°, vid a) entrédörrar,b) hissdörrar,c) korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot korridorens längdriktning,d) öppningar i förflyttningsvägar,e) dörrar till hygienrum i publika lokaler som ska vara användbara för personer med nedsattrörelseförmåga,f) dörrar till samlingslokaler, ochg) dörrar till bostadskomplement. BFS 2011:6 ändrad t.o.m. BFS 2014:3 Avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen 3:143 Dörrar och portar https://www.boverket.se/contentassets/2b709d86893740bab472714cb1ffb4c0/boverkets-byggregler-bfs-2011-6-tom-2013-3.pdf Ingångsdörrar och dörrar i kommunikationsvägar ska ha en fri bredd på minst 0,86 m. I byggnader designade för många människor ska den fria bredden vara minst 1,16 m.Dörrar internt i bostäder ska ha en fri bredd av minst 0,76 m.Dörrar ska ha en fri höjd på minst 2,0 mByggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledning. § 12-13. Dörr, grind och liknande Den fria bredden på dörrar och dörröppningar som leder till utrymmen i andra byggnader än bostadshus, bostadsrum i bostadshus, nödvändiga utrymmen som betjänar boendet och utrymmen som betjänar användningen av en byggnad ska vara minst 800 millimeter. Vid dörrar får det inte finnas nivåskillnader eller trösklar, om de inte är nödvändiga av ljud- eller fuktskäl eller på grund av andra motsvarande omständigheter. I sådana fall får en tröskel eller nivåskillnad vara högst 20 millimeter hög, och tröskeln ska utformas så att den är lätt att passera med rullstol och hjulförsett gånghjälpmedel.Den fria bredden på dörrar och dörröppningar i förbindelseleder inne i byggnader, dörrar som leder från trappuppgången till bostäder och dörrar till de utrymmen som avses i 9 § 2 mom. och 10 § ska vara minst 850 millimeter.
241/2017 Statsrådets förordning om byggnaders tillgänglighet Ingångsdörrar ska minst vara 850 mm bred och ha en fri höjd på 2000 mm. Dörrar internt i bostaden ska minst vara 800 mm och trösklarna får som mest vara 20 mm höga samt lätta att ta sig över.
Hiss Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan- och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.Plan- och byggförordning (2011:338) 3 kap 4 §450 kg, Korgbredd 1000 mm, Korgdjup 1250 mm
SS-EN 81-70 I byggnader med tre eller flera våningar ska minst en hissstol ha en inre storlek på minst 1,1 mx 2,1 m.I byggnader med två våningar ska minst en hissstol ha en inre storlek på minst 1,1 mx 1,6 m.Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledning. § 12-3. Hisskrav i byggarbeten I ett bostadshus ska det utöver trappor också finnas en hiss, om ingången till en bostad i huset, ingångsplanet medräknat, ligger på tredje våningen eller högre upp än tredje våningen. Om ingången till byggnaden ligger mellan två våningsplan, betraktas det lägre av dessa som ingångsplan.Hisskorgen i en hiss som avses i 1 mom. ska vara minst 1100 millimeter bred på dörrsidan och minst 1400 millimeter djup.
241/2017 Statsrådets förordning om byggnaders tillgänglighet Hiss ska vara tillgänglig om det finnas två våningar eller fler. Storleken på hissen ska då vara 1100 mm bred och 1600 mm djup samt att mista last ska ligga på 450 kg.Om bostadshuset har tre våningar eller fler ska storleken på hissen vara 1100 mm bred och 2100 mm djup samt att mista last ska ligga på 450 kg.
Toalett/Tvättstuga Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån). (SS 91 42 21) Normalnivå - Grundläggande tillgänglighet Nivån anger mått som behövs för tillgänglighet och användbarhet i bostäder, när manuell eller liten eldriven rullstol skall kunna användas. I toalettrum skall, efter ändring, Finnas plats för hjälpare. Angivna funktionsmått förutsätter rullstol med följande mått: bred 700 mm, längd 1200 mm
3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan Boendenheten måste ha minst ett badrum och toalett där följande måste uppfyllas: Fritt utrymme för vridområdet framför toaletten säkerställer att en person i rullstol, eller med en rullator, lätt kan komma åt och använda toaletten.Storleken och planlösningen ska vara sådan att det finns fritt golvutrymme för rullstolsvängningsområde framför toaletten, minst 0,9 m fritt golvyta på ena sidan av toaletten och minst 0,2 m på andra sidan. Det ska vara en fri passagebredd på minst 0,9 m till det fria utrymmet bredvid toaletten .Rullstolsvridningsområdet måste vara ett minimumen cirkel med 1,5 m diameter elleren friyta på 1,3 m x 1,8 mByggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledning. § 12-9. Badrum och toalett I bostadshus där det enligt 7 § utöver trappor också ska finnas en hiss ska alla bostäder ha minst ett toalett- och tvättrum där det finns ett fritt utrymme motsvarande en cirkel med en diameter på minst 1300 millimeter. Den fasta inredningen ska i förhållande till det fria utrymmet placeras så att en person med nedsatt rörelseförmåga kan använda den. Toalett- och tvättrum av detta slag ska kunna utrustas så att de är lämpliga för personer med nedsatt rörelseförmåga.
241/2017 Statsrådets förordning om byggnaders tillgänglighet Minst ett badrum och toalett ska vara tillgängligt och användbart för personer mer nedsatt rörelseförmåga. Rummet ska vara utformat på så sätt att det lätt ska få platsen en medhjälpare. Den fasta inredningen ska vara placerad så att en person med nedsatt rörelseförmåga kan använda den. Måttkraven för ett badrum gäller att Rullstolen ska ha ett fritt utrymme för att vända på framför toaletten. Detta betyder en cirkel med diametern 1500 mm eller en friyta på 1300 mm bredd och 1800 mm längd. Det ska även finnas 900 mm fri golvyta på ena sidan av toaletten och 200 mm fri golvyta på andra sidan. Det ska finnas en passage bredd på 900 mm till ytan bredvid toaletten.
Bilaga A
Vatten och avloppVad säger Sverige Vad säger Norge Vad säger Finland Minimikravet
Tappvattenflöde Tappställen ska utformas så att vattenflödena blir tillfredsställande utan att störande buller eller korrosion uppstår på grund av hög vattenhastighet. Utformningen ska också minska risken för skadliga tryckslag. Rätt tempererat tappvarmvatten ska erhållas utan besvärande väntetid. Allmänt rådFör bostäder är föreskriftens krav på vattenflöden vid tappställen för både varm- och kallvatten uppfyllt om normflödena är 0,1 l/s för tvättställ och bidé, 0,3 l/s för badkar och 0,2 l/s för övriga tappställen. För tappställen med enbart kallvatten i bostäder är föreskriftens krav uppfyllt om normflödena är 0,1 l/s för vattenklosett och tvättställ och 0,2 l/s för övriga tappställen. För tappvattensystemet som helhet är föreskriftens krav uppfyllt om minst 70 % av det enskilda tappställets normflöde kan fås då ett sannolikt antal anslutna vattenuttag öppnas samtidigt.Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; 6:623 Tappvattenflöde
BFS 2002:19 BBR 10 Vattenledningar är dimensionerade för de mängder vatten som anges i tabell 1. För andra tappunkter används vattnet som tappstenar eller den utrustning som ska beräknas för.För lägenheter och mindre villor kan den totala mängden normalt vatten ställas in till 0,8 l/s för kallt vatten och 0,8 l/s för varmt vatten, och för lägenheter i bostadshus kan den minsta vattenvolymen ställas in på 0,6 l/s för kallt vatten och 0,6 l/s för varmt vatten.Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledning § 15-6. Intern dräneringsinstallation, NS 3055: 1989
NS 3055: 1989 Utgående från tryckfallsberäkningar kontrolleras genom flödesgranskning att den vad tryckförhållandena beträffar ofördelaktigaste vattenarmaturen i första hand får ett normflöde qN enligt tabell 1, dock minst 70 % av normflödet. Utgående från tryckförhållandena kan q vara 0,70 qN ≤ q ≤ 1,50 qN. Fördelningsledningarnas dimensioneringsflöde beräknas alltid utgående från summan av normflödena;Tabell om vattenflödenD1 FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLINGFastigheters vatten- och avloppsinstallationerFöreskrifter och anvisningar 2007 Tappvattenställen ska utformas på ett sätt som ger ett tillfredställande flöde för användaren. Vattenhastigheten får inte vara så hög så den skapar buller eller korrosion som stör. Vattenflödet ska följa tabellen som anger de olika installationerna samt varmvattenflöde och kallvattenflöde. För att dessa krav ska ses som uppfyllda ska de mist uppnå 70% av tabellvärdet.
Legionella vatten Installationer för tappvatten ska utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Installationer för tappkallvatten ska utformas så att tappkallvattnet inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningar för tappvarmvatten ska utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 °C i någon del av installationen.Allmänt rådFör att minska risken för tillväxt av bl.a. legionellabakterier i tappkallvatten bör tappkallvatteninstallationer inte placeras på ställen där temperaturen är högre än rumstemperatur. Om det är omöjligt att undvika att placera tappkallvatteninstallationer på sådana ställen så bör samtliga installationer utformas och isoleras så att temperaturökningen på tappkallvattnet blir så låg som möjligt. Då bör installationernas utformning och isolering dimensioneras så att tappkallvattnet kan vara stillastående i 8 timmar utan att temperaturen på tappkallvattnet överstiger 24 ˚C. I samtliga rörledningar för tappvarmvattencirkulation bör det vara möjligt att mäta vattentemperaturen.För att mängden legionellabakterier i installationer där tappvarmvatten är stillastående, bl.a. i beredare eller ackumulatorer för uppvärmning med t.ex. el, sol, ved, värmepumpar och fjärrvärme, inte ska bli skadlig bör temperaturen på tappvarmvattnet inte understiga 60 °C.Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 6:622 Legionellabakterier som är vanliga i naturen kan föröka sig i vatteninstallationer om tillväxtförhållandena är uppfyllda. Det är därför viktigt att förhindra tillväxt och spridning genom korrekt design och drift av installationen.Den optimala tillväxttemperaturen för legionellabakterien är 37 ° C, men den sprider sig mellan 20 ° C och 45 ° C. Det kan också multiplicera långsamt vid lägre temperaturer. Vid temperaturer över 60 °C dör bakterien inom några minuter. Exempel på växter där tillväxtförhållandena kan vara fördelaktiga för bakterien är:- Kyltorn- Filterutrustning med filter där lera och partiklar samlas- Duschrör och slangar där duschvatten kan stå länge och där temperaturförhållandena är gynnsamma för tillväxt- Vattenbesparande duschhuvuden som producerar aerosoler- Luftfuktare- SkumbadTillväxt och spridning av legionellabakterien kan förhindras genom:- Varmt vatten i cirkulationssystemet håller minst 65 ° C.- Plastmaterial som kan ge näring av bakterier undviks.- Rörsystemet är dimensionerat så att installationen har normal vattenhastighet för varje rördimension.Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledning § 15-5. Inre vatteninstallation b) I många vattensystem kan Legionella vanligtvis kontrolleras genom att säkerställa att hushållsvattnet är kallt (<20 ° C) och det varma vattnet är tillräckligt varmt (minst 55 ° C mätt med användarens kran). Sedan 2007 har 55 °C varit det minsta temperaturkravet för varmvatten i Finland för ny produktion och reparerade vattensystem. Även i tidigare byggda och fortfarande obehandlade varmvattenanläggningar skulle det vara värt att sträva efter att hålla en temperaturnivå varmare än 50 ° C för att kontrollera Legionella-bakterier, även om lagstiftningen kräver en temperatur på minst 50 ° C. I egenskaper i alla åldrar krävs ofta minst 55 ° C i hela vattensystemet, dvs också i slutet av cykeln, för att kontrollera tillväxten av legionella tillräckligt. Denna temperatur bör nås på kort tid, inom 1 minut efter att vattenflödet startat. Det är en bra idé att mäta temperaturen med en liten behållare och en kontrollerad termometer, till exempel från en kökskran. I varmvattenanläggningar som är mest problematiska med avseende på konstruktion eller drifttid kan det vara nödvändigt att ställa in en vattentemperatur på upp till 65 ° C i omvandlaren eller ackumulatorn för att ge en tillräcklig rengöringseffekt med värme i hela vattensystemet.https://thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/vesi/legionellabakteerit-vesijarjestelmissa Tappvatteninstallationer ska vara utformade på så sätt att möjlighet för tillväxt av mikroorganismer minskar, så som legionellabakterier. Tappkallvatten installationern ska vara utformade så att de inte värms upp oavsiktligt. Cirkulationsledningarna för tappvarmvattnet bör temperaturen ligga på 65 °C och får aldrig understiga 55 °C. Kallvatten istallationerna ska hållas under 20 °C för att miska risken av spridning. Allmänna råd för att miska risken för spridning av legionellabakterier.- Varmt matten i cirkulationssystem håller mist 65 °C.- Plastmaterial som kan ge näring till bakterier undviks.- Rörsystemet är dimensionerat så att installationen har normal vattenhastighet för varje rördimension. - Undvik att placera kallvatteninstallationer på ställen som kan värma röret, om detta ej går bör röret isoleras. - Kallvatten installationer ska kunna vara stillastående i 8 timmar utan att överstiga 24 °C.
Bilaga A
BrandVad säger Sverige Vad säger Norge Vad säger Finland Minimikravet
Branklass 5:22 ByggnadsklasserByggnader ska delas in i byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet.- Byggnader med mycket stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br0.- Byggnader med stort skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br1.- Byggnader med måttligt skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br2.- Byggnader med litet skyddsbehov ska utformas i byggnadsklass Br3.Vid bedömningen av skyddsbehovet ska hänsyn tas till troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser vid en brand och byggnadens komplexitet. (BFS 2011:26).
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5:22 Baserat på hotet om att en brand kan utgöra skador på liv och hälsa, måste byggnader eller olika användningar av en byggnad placeras i riskklasser enligt tabellen. Denna tabell är utformad genom att besvara följande frågor. - Är byggnaden avsedd för ensaka personers vistelse? - Människor i byggnader känner till flyktförhållanden, inklusive flyktvägar, och kan sätta sig själva i säkerhet? - Byggnader avsedda för boende? - Om antagandet av byggnader skapar en liten brandrisk? Utifrån dessa frågor sätts en rsikklassning från 1-6. Riskklasserna ska användas somgrund för utformningen och utförandet för att säkerställa flykt och räddning vid brand. Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledningI allmänna krav på brandsäkerhet§ 11-2. riskklasser Brandteknisk klassificering av byggnaderBrandklasserna för byggnader är P0, P1, P2 och P3.Brandklasserna P1, P2 och P3 ska användas då en byggnad planeras utifrån klasser och talvärden enligt denna förordning. Brandklass P0 ska användas då en byggnad till väsentliga delar eller helt planeras med hjälp av ett förfarande som baserar sig på en uppskattad brandutveckling.Olika delar av byggnad kan höra till olika brandklasser under förutsättning att spridningav brand från en del till en annan är förhindrad med en brandmur.9 §Markeringar om restriktionerOm en byggnads brandklass är P0 eller en ansökning om tillstånd baserar sig på en plansom utgår från ett mindre personantal än normalt med beaktande av byggnadens storlekeller en exceptionellt liten brandbelastning, ska uppgifter om personantalet och brandbelastningen anges i beslutet om bygglov. En fast markering om restriktionen ska placeras på en lätt synlig plats i byggnaden.848/2017Miljöministeriets förordningom byggnaders brandsäkerhet 4 § Det ska finnas ett system för att brandklassa en byggnad med sex olika riskklasser. Detta system ska vara utformat så att en byggnad byggnad ska uppfylla vissa krav, gör den inte det får den en högre riskklassning. Förslag på frågor som bör besvaras:- Är byggnaden avsedd för ensaka personers vistelse? - Människor i byggnader känner till flyktförhållanden, inklusive flyktvägar, och kan sätta sig själva i säkerhet? - Byggnader avsedda för boende? - Om antagandet av byggnader skapar en liten brandrisk?
Brandskydd mellan byggnader 5:611 Småhus m.m.Allmänt rådAvståndet mellan småhus, mellan komplementbyggnader eller mellan komplementbyggnader och småhus kan vara mindre än 8 meter om de uppförs enligt tabell 5:611. Detta gäller även för byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller verksamhetsklass 1 eller 3.Småhus med ett våningsplan samt vindsplan eller småhus med två våningsplan bör delas in i grupper om högst 800 m2 sammanlagd byggnadsarea. I nämnda byggnadsarea inräknas inte arean av altaner, carportar och liknande. Varje grupp av småhus bör avskiljas med brandväggar i lägst klass REI 60-M eller med ett avstånd mellan grupperna på minst 8 meter. (BFS 2011:26).Tabell 5:611 Kombination av ytterväggar och skyddsavstånd
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - avsnitt 5:611 (2) Det ska finnas ett avstånd på minst 8,0 m mellan låga strukturer, såvida inte åtgärder har vidtagits för att förhindra spridning av eld mellan byggnaderna under den tid som krävs för flykt och räddningi den andra byggnaden. Bestämmelsen gäller inte lågbyggnader som tillsammans utgör en bruksenhet.Ett avstånd på 3,0 meter mellan campingenheter (husvagn, husbil eller tält och liknande med tillhörande markiser, terrasser, levande väggar etc.) räcker inte för att förhindra spridning av eld. Speciellt på grund av starka vindar, höjdskillnader eller där det finns mycket vegetation kan eldspridning hända relativt snabbt. För att förhindra brandspridning under alla förhållanden måste avståndet ökas avsevärt. Det minsta avståndet på 3,0 meter hjälper till att begränsa och försena spridningen av brand så att människor i närheten av elden kan fly och hjälpa till att underlätta släckningen.Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledningIII Åtgärder mot antändning, utveckling och spridning av eld och rök§ 11-6. Åtgärder mot brand sprids mellan byggnader 29 §Avståndet mellan byggnaderSpridning av brand mellan byggnader får inte äventyra personsäkerheten och inte förorsaka ekonomiska eller samhälleliga förluster som kan anses oskäliga.Avståndet till en byggnad på en grannes tomt eller byggplats (grannbyggnad) ska vara så stort att en brand inte med lätthet sprids från en byggnad till enannan och att faran förregional brand förblir ringa.Om avståndet mellan grannbyggnader är mindre än 8 meter, ska det genom konstruktiva eller andra medel ses till att brandspridningen begränsas.848/2017Miljöministeriets förordningom byggnaders brandsäkerhetFörhindrande av spridning av brand till grannbyggnader Avståndet mellan byggnader ska vara 8 meter om inte andra åtgärder har vidtagits. Dessa åtgärder skala förhindra risken för spridningen av eventuell brand.
Branddörrar 5:534 Dörr, lucka och portDörrar, luckor och portar i en avskiljande konstruktion ska utformas så att brandcellsgränser upprätthålls. (BFS 2011:26).Allmänt rådDörrar bör utformas i samma brandtekniska klass för brandcellsgränsen som anges i avsnitt 5:531 och 5:532.Dörrar som ansluter till utrymningsväg kan utformas i lägst brandteknisk klass EI 30-Sa.Utrymmen som är försedda med automatisk vattensprinkleranläggning eller som har en brandbelastning lägre än 250 MJ/m2 kan utformas med halva den brandtekniska klassen för aktuell byggnadsdel och utan krav på isolering, dock i lägst klass E 30. Dörrar till trapphus, med undantag för hissdörrar, bör vara täta, även i dörrens underkant. Sådana dörrar kan utformas med brandgastäthet S200Dörrar till och i utrymningsväg som inte kan förväntas vara stängda bör förses med dörrstängare. Dörrar som kan förväntas vara stängda är till bostäder i verksamhetsklass 3, hissmaskinrum och teknikutrymmen.Vad som anges för dörrar gäller även för luckor och portar. Regler om dörrstängare finns även i avsnitt 5:254. (BFS 2018:4).
Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd - BBR avsnitt 5:534 Dörrar, luckor - självstängandeTermen C [S] betyder att en dörr, lucka eller liknande har förmågan att stängas automatiskt så att öppningen stängs. Detta kan inkludera produkter som normalt är stängda, eller det finns produkter som är öppna och bör stängas vid brand. C-klass (C0-C5) indikerar dokumenterad hållbarhet baserat på antalet öppna stängningscykleKlass C5 är lämplig för dörrar som används mycket ofta. Dörrar som normalt hålls i öppet läge kan ha klass C1. Klass C0 betyder att ingen prestanda fastställs. Klassen måste anges som en del av dörrens klassificering.Dörrar, luckor - rökdensitetRökdensitet för dörrar och dörrar betecknas av S a . Denna klassificering innebär att rökdensiteten mäts vid rumstemperatur.Klass S m betyder att rökdensiteten mäts både vid rumstemperatur och vid 200 o C. Därför har en dörr som uppfyller klass S m minst lika bra prestanda som en dörr som uppfyller klass S a .[Klassificerade dörrar antas ha påverkan på alla fyra sidor och täthetsbehovet ansågs tidigare vara uppfyllt när dörrbladet eller luckan hade sådan inverkan. Detta ger emellertid mycket rökgenomträngning om inga tätningsremsor är installerade. Dörr till trapphus och axel och dörr i tvärvägg var bland dörrarna som måste ha en tröskel.]Byggtekniska föreskrifter (TEK17) med vägledningI allmänna krav på brandsäkerhetIntroduktion till kapitel 11 Brandsäkerhet 17 §Sektionerande dörrar, fönster och luckorBrandmotståndstiden för en dörr, ett mindre fönster och en byggnadsdel som skyddaren annan mindre öppning i en sektionerande byggnadsdel ska vara minst hälften av denbrandmotståndstid som krävs av en sektionerande byggnadsdel. Brandmotståndstiden för en byggnadsdel som skyddar en öppning i mellanbjälklaget eller i en sektionerande vägg i en källarvåning vars golv är mer än 14 meter från byggnadens ingångsplan ska vara samma som brandmotståndstiden för en sektionerande byggnadsdel.En sektionerande dörr ska vara självstängande och självreglande. En stängningsanordning krävs emellertid inte för dörrar till bostadslägenheter i våningsplanet i byggnader som är under 56 meter höga. Om den sektionerande dörren i normalt bruk hålls öppen, ska den förses med anordningar som i händelse av brand stänger dörren.Dörrar som uppdelar brandceller i inkvarteringsutrymmen ska förses med stängningsanordning.35 §Dörrar som används för utrymningDörrar som leder till en utgång och dörrar som leder från ett rum till en inre korridor ska till antal och bredd möjliggöra utrymning av depersoner som använder dem.Dörrar i utgångar och i utrymmen som leder till utgångar ska vara lätta att öppna i en nödsituation. Dörrarna ska vara utåtgående i utrymningsriktningen om det är fråga om endörr till en bostad i våningsplanet eller om antalet personer som utrymmer genom dörren är över 60.848/2017Miljöministeriets förordningom byggnaders brandsäkerhet
Bilaga B
Intervjusvar A Hej!
Vi är två studenter som skriver ett examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Umeå Universitet. Vi jämför de olika byggreglerna som Sverige, Norge och Finland har, för att utvärdera möjligheten att ha en gemensam plattform för dessa krav och standarder. För att få ett bättre grepp om hur det ser ut i dagsläget gällande arbete i Norden
Vi är två studenter som skriver ett examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Umeå Universitet. Vi jämför de olika byggreglerna som Sverige, Norge och Finland har, för att utvärdera möjligheten att ha en gemensam plattform för dessa krav och standarder. För att få ett bättre grepp om hur det ser ut i dagsläget gällande arbete i Norden