Examensarbete, 15hp
Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Umeå Universitet Vt 2020
U TMANINGEN MED SKILDA BYGGPRINCIPER
En jämförelsestudie av byggregler och standarder i Sverige, Norge och Finland
The challenge with different building principles
A comparative study of bulding rules and standars in Sweden, Norway and Finland.
Elias Fjellström Sandberg och Kim Kohlström
I
Förord
Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och är den avslutande delen av
högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik. Arbetet har skett vid och åt institutionen för tillämpad fysik och elektronik på Umeå Universitet. Examensarbetet är ett samarbete med projektet Green Arctic Building (GrAB). Arbetet har pågått under tio veckor, med start i april - 2020 och avslut juni -2020.
Vi tackar vår handledare professor Thomas Olofsson, för gott stöd och engagemang samt möjligheten att utföra detta projekt vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Vi vill även tacka Gireesh Nair för all inspiration och feedback som hjälpt projektet framåt.
Umeå, 15 maj, 2020
Kim Kohlström och Elias Fjellström Sandberg
II
Sammanfattning
Byggproduktion ser olika ut i världen, beroende på var man befinner sig. Länder har olika byggregler och hur en byggnad ska konstrueras, vilket i sin tur påverkar utformningen av byggnationen. Orsaken till skillnader i byggregler påverkas av ländernas klimat, traditioner och kulturer. Länderna i Norden har liknande klimat och levnadsförhållande som är viktiga och nödvändiga förutsättningar till gemensamma byggprinciper. Det underlättar ambitionen att harmonisera byggandet och byggbranschen skulle ges möjlighet till en större marknad och ett samarbete över gränserna skulle gynna företagen när man lättare kan dela kompetens och erfarenhet med varandra.
Regler och byggnormer för länderna i Norden skiljer sig åt och ibland är det inte helt logiskt varför lösningar och krav är olika. I examensarbetet undersöks skillnader i energi, tillgänglighet, vatten och brand i länderna Sverige, Norge och Finland. Syftet är att belysa skillnaderna mellan länderna för att sedan föreslå gemensamma minimikrav som kan användas. Målet med
examensarbetet är att undersöka om det är möjligt att Sverige, Norge och Finland skulle kunna ha gemensamma byggprinciper och hur en sådan lösning skulle kunna se ut. För att nå målen och besvara frågeställningarna har en kvantitativ datainsamling genomförts genom litteraturstudier, vilket resultatet baserats på. För att få en bild av hur företagen berörs och påverkas, utformades enkätfrågor som skickades ut. Idén om en gemensam plattform upplevde de flesta företagen positivt, då det skulle kunna möjliggöra expansion i de nordiska länderna på ett enklare sätt. Det svåra med att hitta en gemensam plattform som uppfyller de tre ländernas regler och byggregler är att det troligen inte skulle bli den bästa lösningen utifrån de lokala förutsättningarna.
Vår slutsats är att byggreglerna inom de fyra valda områdena; energi, tillgänglighet, vatten och brand är olika inom norden och försvårar byggandet i Sverige, Norge och Finland. De olika byggreglerna driver upp priserna och komplicerar byggandet över gränserna. Ett nordiskt samarbete skulle gynna både byggföretagen och konsumenterna när det byggs mer bostäder.
Förslaget är att länderna gemensamt skapar en plattform med regler och krav som länderna tillsamman kommit fram till, där exempelvis minimikrav kan vara en gemensam faktor. En annan viktig del inom den gemensamma plattformen är att fokus bör vara mer funktionsbaserad istället för på detaljnivå. Med ökad formbarhet i funktionen som mål ger i sin tur företagen möjlighet att skapa egna innovativa lösningar.
III
Abstract
Construction in the world looks different due to countries differences in the rules how a building should be constructed which affects the design of the construction. It is no wonder that the countries have different building rules when each country is characterized by different climates, traditions and cultures that in turn shape the country's laws and requirements. The Nordic countries are facing the same climate and living conditions that form the basis for common building principles between the countries. It would harmonize construction and the construction industry would have a wider market to work on and a cross-border collaboration would benefit the companies when it is easier to share skills and experience with each other.
The laws in the Nordic countries differ and many times it is completely illogical for them to have different solutions and requirements for things. This report examines differences regarding energy, availability, water and fire in the fallowing countries Sweden, Norway and Finland. The purpose is to highlight the differences between the countries and develop common minimum requirements. The aim of the report is to find a way for the countries to cooperate and
investigate whether it is possible that Sweden, Norway and Finland can have common building principles and what such a solution could look like. In order to achieve the set goals and answer the questions, a quantitative data collection has been made to create the literature study on which the results are based. Interview questions were handed out in order to get a better picture of how companies are affected. The idea of a common platform was positive because this is something that could facilitate expansion in an easier way. The difficulties about finding
requirements that could meet the requirements of the three countries would rarely be the best solution.
The conclusion is that the building requirements in the four selected areas are different and this makes construction in Sweden, Norway and Finland more difficult. It increases costs and
complicates construction across borders. Nordic co-operation would benefit both construction companies and consumers when more housing is being built. The solution proposal is a platform where you gather common laws and minimum requirements. Another important part of the common platform is that focus should be more on a function-based level rather than on a detailed level. Working with a certain formability but with function as the goal. It will provide opportunities to create their own innovative solutions that would benefit them.
IV
Innehåll
1 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.1.1 Byggregler 1
1.1.2 Gemensam plattform 2
1.1.3 En universell design 3
1.3 Syfte 3
1.4 Mål 3
1.5 Avgränsning och frågeställningar 4
1.6 Metod 5
Litteraturstudie 5
Enkät Fel! Bokmärket är inte definierat.
Procedur 5
Summering 5
2 Energi 6
2.1 Allmänt 6
2.2 Energiprestanda 7
2.2.1 Sverige 7
2.2.2 Finland 8
2.2.3 Norge 8
2.3 Energikrav 9
2.3.1 Sverige 9
2.3.2 Finland 10
2.3.3 Norge 11
3 Tillgänglighet 12
3.1 Allmänt 12
3.2 Hissar 12
3.2.1 Sverige 12
3.2.2 Norge 12
3.2.3 Finland 12
3.3 Dörrar 13
3.3.1 Sverige 13
3.3.2 Norge 13
3.3.3 Finland 13
3.4 Badrum/toalett 13
V
3.4.1 Sverige 13
3.4.2 Norge 13
3.4.3 Finland 14
4 Vatten 15
4.1 Allmänt 15
4.2 Vattenflöden 15
4.2.1 Sverige 16
4.2.2 Norge 17
4.2.3 Finland 18
4.3 Legionella i vatten 19
4.3.1 Sverige 19
4.3.2 Norge 19
4.3.3 Finland 19
5 Brand 20
5.1 Allmänt 20
5.2 Byggnadsklass 20
5.2.1 Sverige 20
5.2.2 Finland 20
5.2.3 Norge 21
5.3 Brandskydd mellan byggnader 22
5.3.1 Sverige 22
5.3.2 Norge 22
5.3.3 Finland 22
5.4 Branddörr 24
5.4.1 Sverige 24
5.4.2 Finland 24
5.4.3 Norge 24
6 Resultat 25
6.1 Regler och krav som skiljer länderna åt 25
6.1.1 Energi 25
6.1.2 Tillgänglighet 26
6.1.3 Vatten 27
6.1.4 Brand 29
6.2 Varför är det ett problem med olika byggregler för de nordiska länderna? 30
6.3 Hur kan en gemensam plattform se ut. 31
6.4 Enkät 32
VI
7 Analys 34
8 Diskussion 35
8.1 Regler och krav som skiljer länderna åt 35
8.2 Problemen med olika regler och krav 36
8.3 Gemensam plattform 37
9 Slutsats 38
10 Förslag på fortsatt arbete 39
11 Referenser 40
Bilagor
Bilaga A. Områden Bilaga B. Enkätsvar
1
1 Inledning
Byggandet i länderna Sverige, Norge och Finland styrs idag av tre olika myndigheter som alla ställer olika krav på flerbostadshus. Det är helt förståeligt eftersom byggandet sker i olika länder. Det finns många meningar om att en gemensam plattform för husbyggande är något som skulle kunna gynna byggsektorn över gränserna. Examensarbetet är en sammanställning och en jämförelse av byggregler i de tre nordiska länderna, Sverige, Norge och Finland. Arbetet tar upp konkreta skillnader mellan de olika ländernas byggregler som ställs vid husbyggande för att undersöka om det finns gemensamma byggprinciper som uppfyller uppsatta krav.
1.1 Bakgrund
Under de senaste åren har byggbranschen kämpat med skillnaderna mellan de nordiska länderna i lagstiftning och samordning. På grund av de nationella byggreglerna försvåras byggandet och priserna pressas upp. De olika byggreglerna i de olika länderna beror på
skillnader i kultur, tradition och sociala behov. Exempelvis är man i Finland benägen att de ska finnas en bastu i bostaden medan de i Norge föredrar garage under huset. De olika behoven formar lagstiftningen och försvårar gemensamma byggprinciper (NBO Housing Nordic, 2017).
Befolkningen i Norden ökar drastiskt och det finns behov för ökat byggande för att kunna möta efterfrågan på bostäder. Enligt Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät uppger 240 av 290 svenska kommuner att de råder bostadsbrist i den egna kommunen. Bostadsbristen slår hårt mot tillväxt och hemlöshet i Sverige. Orsaken till att det byggs för lite bostäder är de dyra produktionskostnaderna. Byggpriserna i Sverige och Norge är Europas högsta, där de övriga länderna i Norden inte ligger långt efter. En större marknad med fler aktörer som konkurrerar skulle sänka kostnaderna (Boverket, 2020).
Idag är det i princip omöjligt att bygga likadana hus i olika länder på grund av att byggnormerna skiljer sig alltför mycket. Det slår hårdast mot de företag som jobbar med prefabricering och de aktörer som vill expandera marknaden utanför landsgränserna. Prefabricering passar
bostadsbyggandet, då tillverkningen av färdiga moduler och byggdelar i fabrik leder till ett snabbt och effektivt sätt att producera nya bostäder. Produktionen sker standardiserat och effektivt massproduceras likadana konstruktionsdelar som monteras ihop. De olika reglerna i länderna försvårar tillverkningen och inköpsprocessen och det blir svårt att skicka likadana moduler till olika länder. Det går heller inte att ändra koncept och använda olika typmoduler för varje enskilt land med risk för att det egna konceptet om effektivt byggande faller. De olika byggreglerna försvårar för den vanliga traditionella byggaren att expandera, då det krävs kunnande om regler och tillämpning av nya metoder för att klara av andra och nya byggregler (Boverket. 2008).
1.1.1 Byggregler
De nordiska ländernas byggregler är uppbyggda av regler, förordningar och föreskrifter. Dessa beslutas genom ett flertal olika organ beroende på land. Sveriges regler beslutas i riksdagen efter regeringens propositioner. Det finns även förordningar som regeringen tar beslut om utan medverkan från riksdagen, samt föreskrifter som Boverket beslutar. Det ser ut på liknande sätt i Norge och Finland (Pousette, Gustafsson. 2008).
2 Finland
Markanvändnings- och bygglagen 2000 (132/1999) Markanvändnings- och byggförordningen (895/1999)
Finlands byggbestämmelsesamling A-G, funktionskrav, föreskrifter och anvisningar Norge
Plan- og bygningsloven
Forskrift om krav til byggverk og produkter til byggverk (TEK17), 17-07-1, senast ändrad 2019 REN TEKNISK 1997, Veiledning til teknisk forskrift til plan- ogbygningsloven 4. utgave 2007 Husbanken
Sverige
PBL, Plan- och bygglag (1987:10) BVL
PBF Plan- och byggförordning (1987:383), ändr. 1996
Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m
BVF, Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.
Boverkets föreskrifter BBR Byggregler
Boverkets föreskrifter BKR Konstruktionsregler 1.1.2 Gemensam plattform
Att bilda en gemensam plattform för byggregler i Norden har varit av intresse länge. Detta för att gynna expansion för små som stora byggföretag. Boverket och motsvarande myndigheter i Norden samlas årligen för möten om gränshinderprojekt.
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, gav 2008 ut en rapport “Harmonisering av de nordiska ländernas träbyggregler”. Rapporten syftar till att harmonisera byggreglerna i Norden för att främst förenkla för träindustrin att samarbeta över gränserna. I rapporten framkom att största problemet med harmonisering låg i tillgängligheten där kraven skilde sig åt som mest.
Problemet låg i mått på dörrar och badrum/toaletter. Husföretagen är tvungna att ha olika planlösningar för liknande hus i Norden på grund av de olika kraven på mått. Boverket använde det i senare projekt för harmonisering (Pousette, Gustafsson. 2008).
Under ett nordiskt möte 2011 föreslogs en genomgång av de byggregler som fanns i de nordiska länderna, för att göra ett försök att närma sig varandra. Förslag på områden som skulle
prioriteras togs fram, och tillgänglighet togs återigen upp. Mötet kom även överens om att prioritera energi och fukt. Man gjorde framsteg genom att bland annat föreslå skapandet av en gemensam databas där det skulle vara möjligt att samla in relevanta nordiska regler,
förordningar, föreskrifter och allmänna råd. En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att minska olikheterna mellan länderna (Boverket, 2016).
NBO Housing Nordic menar att de delar som Nordens länder måste enas kring för att göra det möjligt för en universell byggdesign är i första hand ett gemensamt tekniskt regelverk. Det betyder att problemet måste identifieras och därefter utvärdera varje regel, vilket skulle kunna leda till ett gemensamt regelverk. Gemensamma definitioner och mätmetoder är viktigt för att länderna ska kunna använda sig av ett gemensamt regelverk. Att tolka de olika reglerna kräver utbildning för att undvika godtycklighet (NBO Housing Nordic, 2017).
3
NBO Housing Nordic har flera idéer för att lösa problemet med de skilda kraven på
byggstandard. Flexibilitet är en av lösningarna som de föreslår för att skapa en gemensam plattform. Det skulle ge byggindustrin större frihet att utveckla innovativa lösningar som skulle kunna gynna dem. De flexibla reglerna skulle förenkla och minska bostadsbristen, som inte bara kan lösas med massproduktion av höghusområden i förorterna. Ett annat förslag är att typhus som blivit godkända i ett nordiskt land borde automatiskt bli godkända det i de övriga länderna (NBO Housing Nordic, 2017).
1.1.3 En universell design
A Universal Design Approach menar att målet med nybyggnationer borde vara en universell design för att möta de olika krav som ställs. Boendet ska på så sätt tillfredsställa de boende när tiderna och behoven förändras. (Building for everyone: A Universal Design Approach). Det som hindrar den universella designen idag är skillnaden i byggreglerna mellan länderna. Största skillnaden ligger i krav på tillgänglighet och brandskydd vilket gör att det kan bli svårt att hitta en gemensam lösning. Tillgängligheten påverkar bostadens planlösning och det blir svårt att hitta en universell design. Försök till produktion av ett universellt designat hus har gjorts av de svenska företaget SABO och de danska företaget BL. Målet var att utöka marknaden till hela Norden för att på så sätt öka volymerna och standardisera tillverkningen. Standardiserade byggproduktioner och prefabricering av volymer skulle skapa ett billigare byggande (NBO Housing Nordic, 2017).
1.3 Syfte
Syftet med examensarbetet är att identifiera möjligheterna för harmonisering av byggreglerna i Sverige, Norge och Finland samt att jämföra dessa byggregler. Projektet innefattaren
genomgång av de byggregler som finns i Sverige, Norge samt Finland. Sverige, Norge och Finland har ungefär samma klimat, byggtradition, ekonomiska förutsättningar, etc. Det betyder liknande utmaningar och problem med till exempel ett kallt klimat, snölaster, och energikrav.
1.4 Mål
Målet med examensarbetet är att föreslå gemensamma byggregler och standarder som kan matcha och harmonisera i länderna Sverige, Norge och Finland. Aktuella byggregler och
standarder kommer undersökas för att redogöra för hur det skiljer sig åt vilka problem de tillför.
Målet är att föreslå en gemensam lösning som uppfyller byggreglerna i de olika länderna utan att sänka kvaliteten, så att leveranser av likadana hus till de tre olika länderna möjliggörs.
4 1.5 Avgränsning och frågeställningar
Ämnet är brett och kan göras stort då samtliga krav går att jämföra. För att göra arbetet greppbart, har arbetet att avgränsas till specifika nyckelområden som anses viktiga och relevanta för ett bra resultat och slutsats. De huvudområdena som jämförs är energi, tillgänglighet, vatten, avlopp och brand. Dessa faktorer har skillnader som är relativt stora mellan länderna. Arbetet behandlar regler och samordningar i Norden, och till största del inriktad på flerbostadshus. För att göra det ännu tydligare har några konkreta avgränsningar tagits fram.
- Projektet kommer bara beröra krav och standarder i Sverige, Norge och Finland - Inga ekonomiska aspekter tas hänsyn till
- Största fokus kommer att ligga på flerbostadshus
- Projektet kommer ha fokus på områdena vatten och avlopp, tillgänglighet, brand och energi.
- Inget fokus på miljön
Utgångspunkten för teorin och diskussionen är enkätfrågor som skickats ut till olika företag, för att undersöka vad som är viktigt och vilka problem som är relevanta. Det har gett oss
möjligheter att se likheter, avvikelser och avgränsningar som en grund. Frågeformuläret var tänkt att fånga upp alla tänkbara frågeställningar som kunde vara aktuella för projektet.
Examensprojektets avgränsningar har lett till att tre frågeställningar behandlats för att möta syftet med rapporten.
- Vilka regler och byggregler skiljer länderna åt?
- Varför är det ett problem med olika byggregler för de nordiska länderna?
- Hur kan en gemensam plattform se ut?
5 1.6 Metod
Examensarbetet består av en kvantitativ datainsamling och strukturerade enkäter för att nå ett resultat som kan anses trovärdigt.
Litteraturstudie
Litteraturstudien är en viktig del i studien, och tillför kunskap i ämnet. Syftet med
litteraturstudien är att kritiskt granska litteratur utifrån ett vetenskapligt perspektiv. (Håman, Prell och Lindgren, 2015)
Enkät
Enkäter relaterat till arbetet har administrerats via mail och telefonsamtal. Intervjupersonerna är personer från byggföretag. Valet av personer i företagen är brett för att få så stort spektrum av svar som möjligt.
Procedur
Till en början gjordes litteraturstudien utifrån de krav och standarder som fokuserats på.
Därefter gjordes enkäter med företagspersoner med frågor för att ge en bild på situationen.
Genom litteraturstudier i ämnet kunde relevanta följdfrågor ställas för mer reflekterande svar.
Totalt svarade tre olika företag på enkätfrågorna. Detta anses vara en låg svarsfrekvens, men fortfarande högst relevanta svar.
Summering
Summeringen av enkäterna och insamlingen av krav och standarder gjordes i Excel för att visualisera och göra det tydligt att jämföra. I resultatdelen används tabeller i stor utsträckning där innehållet sammanfattas i staplar för att få en tydlig överblick av resultaten.
6
2 Energi
I det här kapitlet presenteras Sverige, Norge och Finlands energianvändning. Där energiprestanda och energikrav lyfts fram.
2.1 Allmänt
Energianvändningen ökar i hela världen i takt med befolkningsökningen, vilket ökar den globala uppvärmningen. Andersson och Berg uppger att i snitt står bostadssektorn för 40% av den totala energianvändningen i världen, där fossila bränslen är den främsta källan. EU har därför satt upp nya krav att 2020 så ska energianvändningen ha minskat med 20% från 2008. För att uppnå det är energieffektivisering en viktig del. Författarna menar att det därför är viktigt att belysa hur betydelsefull det är att arbeta kontinuerligt med energieffektivisering för att kunna klara av kraven som finns och bli mer medvetna om miljöförändringarnas konsekvenser (Andersson och Berg, 2016).
Att ändra en byggnad eller att bygga nytt, är kraven omfattande. Kraven handlar om hur
mycket energi som får användas, hur mycket isolering som krävs och krav på el för uppvärmning och varmvatten. Energiprestandan för en byggnad mäter hur mycket energi som levereras till byggnaden, som sedan viktas mot typ av uppvärmning och typ av byggnad (Boverket, 2017).
Efterfrågan om jordens resurser ökar samtidigt som den är begränsad. Med en god förståelse om energi och miljö kan tillgångarna inom de primära energiresurserna fördelas inom
energisektorn. Det görs genom att se till hela livscykeln på en fastighets energiåtgång inklusive dess förluster. Energiförbrukning är ett allmänt mått som används för att se miljöpåverkan på en byggnad under fastighetens driftstid. Energin delas vanligtvis in i två områden. Det ena är inbyggd energi som är bundet till byggmaterial och produktionsprocessen. Det andra området är operationell energi som är den värme och kyla som förbrukas för att upprätthålla den inre miljön. I livscykelanalysen är det den totala påverkan under en produkts livscykel, där
miljömässig, social och ekonomisk karaktär adderas ihop. Se figur 1 för en tydligare beskrivning.
(Darebro, 2016).
Figur 1. En byggnads livscykel fördelat i operationella energi och inbyggd energi. (Darebro, 2016)
7 2.2 Energiprestanda
Energiprestanda för de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Finland beskrivs nedan.
2.2.1 Sverige
För att mäta energiprestanda i en fastighet så använder man sig av primärenergitalet. Talet infördes i Boverkets byggregler under 2017 (BFS 2017:5, BBR 25). Energianvändningen definieras som den energi som levereras till fastigheten dividerat med Atemp. Atemp avser arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen som värms upp till mer än 10ᵒC. Arean som upptas av innerväggar, öppningar för trappor, schakt och dylikt inkluderas. På grund av hur en fastighet är uppvärmd så har man en viktningsfaktor när skillnaden är stor jämfört med om den värms upp med el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas. Faktorn kallas för primärenergifaktor och den anger den mängd energi som krävs för att leverera 1 kWh el till fastigheten (Boverket, 2017). Byggnadens primärenergital (EPpet) är de värde som
beskriver energiprestandan för fastigheten och utgörs av energianvändning, där energi till uppvärmning har justerat med den geografiska faktorn (Fgeo). Primärenergitalet beräknas enligt Ekvation 1 (Boverket, 2011):
Ekavtion 1. Formel för att beräkna primärenergital.
𝐸𝑃𝑝𝑒𝑡 =
𝛴𝑖=16 (𝐸𝑢𝑝𝑝𝑣,𝑖
𝐹𝑔𝑒𝑜 + 𝐸𝑘𝑦𝑙,𝑖+ 𝐸𝑡𝑣𝑣,𝑖 + 𝐸𝑓,𝑖) × 𝑃𝐸𝑖 𝐴𝑡𝑒𝑚𝑝
Där:
Atemp Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av
klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.
Euppv Energi till uppvärmning, kWh/år Ekyl Energi till komfortkyla, kWh/år Etvv Energi till tappvarmvatten, kWh/år Ef Fastighetsenergi, kWh/år
Fgeo Geografisk justeringsfaktor,
PEi Primärenergifaktor per energibärare
8 2.2.2 Finland
Ett påbörjat byggprojekt ska följa de minimikrav som miljöministeriet anger. Byggnaden ska uppföras med ändamålet att den är energieffektiv i den mån att naturresurser förbrukas
sparsamt och långsiktigt. Ändrar man byggnadens konstruktion eller användningsområde på ett sätt som kräver åtgärdstillstånd eller bygglov, så gäller det att byggnadens energiprestanda förbättras om det är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt genomförbart. Energiprestandan (E- tal) beräknas med hänsyn till byggnadens förbrukning av köpt energi enligt ekvation 2
(Miljöministeriet, 2017).
Ekvation 2. Används för att beräkna energiprestanda.
𝐸 = 𝑓𝑓𝑗ä𝑟𝑟𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑄𝑓𝑗ä𝑟𝑟𝑣ä𝑟𝑚𝑒+ 𝑓𝑓𝑗ä𝑟𝑟𝑘𝑦𝑙𝑎𝑄𝑓𝑗ä𝑟𝑟𝑘𝑦𝑙𝑎 + ∑𝑖 𝑓𝑏𝑟ä𝑛𝑠𝑙𝑒.𝑖𝑄𝑏𝑟ä𝑛𝑠𝑙𝑒.𝑖 + 𝑓𝑒𝑙𝑊𝑒𝑙 𝐴𝑛𝑒𝑡𝑡𝑜
Där:
E Jämförelsetalet för energiprestanda, kWhE/(m2 a), Qfjärrvärme Årliga förbrukningen av fjärrvärme, kWh/a,
Qfjärrkyla Årliga förbrukningen av fjärrkyla, kWh/a,
Qbränsle,i Årliga förbrukningen av energi som utvunnits ur bränsle i, kWh/a,
Wel Årliga elförbrukningen, med avdrag för den energi som fritt utvunnits från
närmiljön med hjälp av utrustning som hör till byggnaden, i den utsträckning som denna energi har använts för att täcka byggnadens energiförbrukning vid
standardanvändning, kWh/a.
Ffjärrvärme Energiformsfaktorn för fjärrvärme, ffjärrkyla Energiformsfaktorn för fjärrkyla,
fbränsle,i Energiformsfaktorn för bränsle i, fel är energiformsfaktorn för el,
Anetto Byggnadens uppvärmda nettoarea, m2. Som värden för energiformsfaktorerna
används de värden som fastställts med stöd av markanvändnings- och bygglagen.
2.2.3 Norge
I Norge krävs att byggnader ska utformas och konstrueras för en korrekt energianvändning.
Energikraven gäller byggnadens uppvärmda användningsområde (BRA). Den uppvärmda delen av området omges av byggnadens klimatskärm. U-värde ska beräknas som ett genomsnitt för de olika sektionerna i byggnaden. Det gäller byggnadselement som yttervägg, tak, golv samt
fönster, dörr och glas (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
9 2.3 Energikrav
Energikrav för de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Finland beskrivs nedan.
2.3.1 Sverige
Tabell 1, anger kraven för byggnad i Sverige för uppvärmning eller nedkylning. Detsamma gäller för en närbelägen byggnad som befinner sig på samma fastighet eller om byggnaden har samma ägare. Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges kan godtas om bestämd form föreligger (Boverket, 2011).
Tabell 1. Det högsta tillåtna värde för småhus, flerbostadshus och lokaler. (Boverket, 2011)
10 2.3.2 Finland
De beräknade energitalet (E-tal) används för att beräkna årlig förbrukning av köpt energi per uppvärmd nettoarea och viktas med energiformfaktorn för aktuell klimatzon. Det E-tal som beräknats på grundval av en byggnads användningskategori får inte överskrida de gränsvärden som finns i tabell 2 (Miljöministeriet, 2017).
Tabell 2. Gränsvärde för E-tal i följande användningskategori. (Miljöministeriet 2017)
11 2.3.3 Norge
Det totala energibehovet för en byggnad i Norge får inte överskrida gränserna som anges i tabell 3 (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
Tabell 3. Energibehov för olika byggnader i Norge. (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
Byggnad Kategori Total energinehov
(kWh / m2 uppvärmd BRA per år)
Litet hus samt fritidshus över 150 m2 BRA
100 + 1600 / m2 uppvärmd BRA
Hyreshus 95
Dagis 135
Office Building 115
Skolbyggnad 110
Universitet / Högskola 125
Sjukhus 225 (265)
Vårdhem 195 (230)
Hotel Building 170
Sport Building 145
Affärsutvecklare 180
Kultur Building 130
Lätt industri / verkstäder 140 (160)
12
3 Tillgänglighet
I det här kapitlet presenteras Sverige, Norge och Finlands krav på tillgänglighet. Där hissar och dörrar lyfts fram.
3.1 Allmänt
Tillgängligheten för funktionshindrade personer innebär att tillträde till fysiska miljöer ska vara på lika villkor som för personer utan funktionshinder. De nordiska länderna har liknande synsätt på funktionshinder. Samtliga länder anser alla att det är främst omgivningen som hindrar och inte funktionsnedsättningen. Det betyder att kraven på tillgänglighet för personer med funktionshinder gör att byggnationer ska anpassas i en strävan mot lika förutsättningar.
Byggnader med särskild service, dagliga verksamheter, socialkontor och sjukhus ska uppfylla kravet på tillgänglighet (Montefusco, 2016).
Bostäderna behöver anpassas för olika funktionshinder och är en utmaning vid utformning av planlösning. Rullstolsburna personer kan behöva större ytor för att navigera rullstolen. Personer med nedsatt syn behöver orientera sig i ett rum enkelt och säkert (Montefusco, 2016).
Tillgängligheten vid konstruktionen hanteras på olika sätt beroende på land. Större företag använder sig av liknande planlösningar där vägg och dörrplacering kan förändras beroende på byggplats. Måttkrav och tillgänglighet påverkar bostadsytan, planlösningen men även
arkitekturen. Att anpassa en bostad så att även funktionsnedsatta personer kan fungera kräver noga planering. Många av följande tillgänglighetskrav tar hänsyn till rullstolsbundna personer som tar mer plats (Andersson, 2013).
3.2 Hissar
Hissar i flervåningsbostäder är viktigt för att skapa en tillgänglighet för både
funktionsnedsättning och annan orsak. Detta betyder att hissar bör finnas i bostäder med två eller fler våningar och att de även bör vara anpassade för rullstolar.
3.2.1 Sverige
De svenska kraven säger att det ska finnas hiss eller andra lyftanordningar om det är nödvändigt för att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får tillgänglighet. (Plan och byggförordningen, 2011) Minimikravet för hissar i Sverige är max vikt 450 kg, bredd 1000 mm och djup 1250 mm. Detta för att en person i rullstol ska kunna nyttja hissen utan större problem (SS-EN 81-70, 2016).
3.2.2 Norge
Norge har olika krav på hissarnas storlek, beroende på hur många våningar byggnaden har. Är byggnaden två våningar är kraven att hissen ska ha en bredd på 1100 mm och ett djup på 1600 mm. Har byggnaden däremot tre våningar eller mer ska måtten i hissen vara 1100 mm bred och 2100 mm djup (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
3.2.3 Finland
Finland ställer lägst krav på att bostäder ska ha hiss för att underlätta för funktionshindrade personer. Kraven innebär att utöver trappor ska det finnas en hiss installerad i byggnaden om det finns bostäder på tredje våningen eller högre upp. Detta betyder att bostadshus med två
13
våningar finns inga krav på hiss. De krav som ställs på själva hissstorleken är att den ska vara 1100 bred och 1400 mm djup (Finlex, 2017).
3.3 Dörrar
Dörrar är likställda med hiss i flervåningshus och viktiga för att skapa en god tillgänglighet i bostadshus. Det är viktigt att hänsyn tas till personer med funktionsnedsättningar så att de lätt kan öppna, ta sig in och ut genom dörren.
3.3.1 Sverige
De svenska kraven på dörrarna är enkla och innebär att passagemåttet minst ska vara 800 mm när dörren är uppställd 90°. Det gäller för entrédörrar, hissdörrar och korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot korridorens längdriktning. Det gäller även öppningar i
förflyttningsvägar, dörrar till hygienrum i publika lokaler som ska vara användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga, dörrar till samlingslokaler och dörrar till bostadskomplement (Boverket, 2011).
3.3.2 Norge
Norges krav på ingångsdörrar är det minsta måttet 860 mm bred och 2000 mm hög. Måttet för dörrar internt i bostäder är 760 mm bred men även då mist 2000 mm hög (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
3.3.3 Finland
De finska kraven för dörrar säger att ingångsdörrar ska ha en bredd på 850 mm samt att innerdörrar ska vara 800 mm bred för att uppfylla kraven. Det får inte finnas någon tröskel vid innerdörrarna om det inte är nödvändigt på grund av ljud, fukt eller andra motsvarande
omständigheter. Uppfyller dörren några av dessa omständigheter får tröskeln vara högst 20 mm hög för att inte skapa hinder (Miljöministeriet, 2017).
3.4 Badrum/toalett
Hygienrum såsom toalett och tvättstuga är rum med fast möblering, vilket kan försvåra de ytor som är anpassade för funktionsnedsatta personer (Boverket, 2018).
3.4.1 Sverige
Krav på att hygienrum är att det ska finnas minst ett tillgängligt i bostaden. Det betyder även en anpassning för funktionsnedsatta för att kunna använda det utan problem (Boverket 2019).
Dessutom tillkommer olika mått som för att rullstolsbundna personer ska kunna navigera sig i rummet på ett enkelt sätt. Rummet bör kunna rymma och tillåta en rullstol som är 700 mm bred och 1200 mm lång att vända. I rummet ska också finnas plats för en hjälpare samtidigt (SS 91 42 21 :2006).
3.4.2 Norge
Planlösningen ska innehålla ett badrum och en toalett, där det ska finnas fritt utrymme för funktionsnedsatta personer. Det innebär att en person med rullstol ska kunna använda rummets funktioner och snurra runt med en rullstol på platsen utan större hinder. Det fria utrymmet måste uppfylla ett av två krav för att bli godkänt, antingen måste utrymmet ha en
14
cirkulär diameter på 1500 mm eller så måste utrymmet ha en bredd på 1300 mm och längd som är 1800 mm (Direktoratet for byggkvalitet. 2017).
3.4.3 Finland
De krav Finland ställer på hygienrum är väldigt liknande Sveriges i och med att det ska finnas tillgång till minst ett toalett- och tvättrum i bostaden. I detta rum ska all den fasta inredningen vara placerad så att den är lättillgänglig från den fria ytan så att en funktionsnedsatt person ska kunna använda alla utrustningar. Med fria ytan menas den ytan som en person med rullstol ska kunna använda utan större problem. Denna yta ska ha en diameter på 1300 mm (Finlex, 2017).
15
4 Vatten
I det här kapitlet presenteras Sverige, Norge och Finlands krav på vatten. Där vattenflöde och legionella i vatten lyfts fram.
4.1 Allmänt
Vatten är en väsentlig del av en bostad eftersom detta är något som används dagligen av alla människor. I snitt används 140 liter per dygn av varje person i Sverige, detta ger ett bra perspektiv på hur viktigt det är att vattnet hålls rent och friskt. Att kunna lita på att vattnet i ledningarna är säkert att dricka och att det inte finns några risker med det gör att det finns många krav på vattentemperaturer och flöden. För att allt detta ska uppfyllas utförs ett flertal olika mätningar för att kontrollera säkerheten på vattnet (Geberit AB).
4.2 Vattenflöden
I bostäder med kök, toaletter och andra tappvatten försedda delar finns det krav på olika flöden. Dessa krav är till för att skapa ett tillfredsställande tryck i kranar samt för att minska risken för höga ljud när ledningarna används. De ledningar som installeras i ett bostadshus ska oftast ha en livslängd på 50 år och för att detta ska uppfyllas gäller det även att ha rätt flöde i dem för att de ska skonas från onödig korrosion (Geberit AB).
16 4.2.1 Sverige
För att få ett tillfredsställande flöde utan att det uppstår buller eller korrosion ska tappställen utformas på ett lämpligt sätt. Detta ska även minska hög vattenhastighet och risken för skadliga tryckslag vid användning, samt att få rätt temperatur utan några större problem eller väntetider.
För att ett vattenflöde ska uppfylla rätt krav bör det minst uppfylla 70% av flödeskravet i tabell 4 (Boverket, 2011).
Tabell 4. Uppställning av de krav som finns på vattenflödet i en bostad. Denna visar normflödet för både varm- och kallvatten. (Boverkets författningssamling, 2002)
Tappställe Normalflöde, l/s
För vardera varm- och kallvatten
Badkar 0,3
Diskbänk 0,2
Dusch 0,2
Tvättlåda 0,2
Utslagsback 0,2
Tvättställ 0,1
Bidé 0,1
För enbart kallvatten
Hushållstvättmaskin (< 5 kg) 0,2
Vattenklosett 0,1
Tappventil vid golvbrunn och gårdsbevattning till småhus
0,2 För varm- eller kallvatten
Hushållsdiskmaskin 0,2
17 4.2.2 Norge
För att få ett tillfredsställande flöde i kranar och andra vattenblandare se tabell 5. Denna tabell är utformad för att det enkelt ska gå att se vilket krav det finns på olika vattenflöden.
(Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
Tabell 5. Uppställning av krav på vattenflöden i olika installationer i Norge. (NS 3055: 1989)
18 4.2.3 Finland
För att få rätt vattenflöden finns det tabeller som ska följas enligt (Tabell 6). Dessa värden är satta för att ge ett behagligt och jämnt flöde till respektive tappställe. Dessa värden används vid dimensionering av rör för att på så sätt ge rätt flöden. Det verkliga flödet bör uppfylla minst 70%
av normflödet (qN) och max 50% över. Alltså q kan vara 0,70 qN ≤ q ≤ 1,50 qN (Finlands byggbestämmelsesamling. 2007).
Tabell 6 visar kraven på vattenflöden i olika installationer i Finland. (Finlands byggbestämmelsesamling. 2007)
19 4.3 Legionella i vatten
Legionellabakterier är en sorts bakterie som lever i färskvatten och går att hitta i våra
vattendrag och sjöar. Detta är en bakterie som orsakar legionärssjukanan, vilket är en typ av lunginflammation som visat på hög dödlighet. Dessa bakterier trivs bäst i vatten som är mellan 20°C till 42°C där den optimala temperaturen för tillväxt ligger på 35°C. Dock går det att hitta dessa bakterier redan från 0°C. Stillastående vatten är ett klimat som bakterien trivs särskilt bra i och gynnar därför dess tillväxt. För att förhindra att denna bakterie ska kunna smitta
människor i dagens bostadshus ställs det strikta krav på tappvattenledningarna (Johansson och Hansson, 2012).
4.3.1 Sverige
Utformningen av tappvatteninstallationer ska förhindra tillväxt av olika sorters mikroorganismer däribland legionellabakterier. Kallvattenledningar ska installeras så att de inte värms upp
oavsiktligt och varmvattenledningar ska inte kunna gå under 50°C under någon del av
installationen. De råd som finns för installation av tappvatten är att kallvattenledningar inte bör installeras på ställen som är varmare än rumstemperaturen. Om detta inte är möjligt bör de utsatta delarna av ledningen isoleras för att värmeökningen ska vara minimal. Utformningen på systemet ska utformas så att om vattnet står stilla i 8 timmar ska inte temperaturen överstiga 24°C (Boverket, 2011).
4.3.2 Norge
För att förhindra spridning och tillväxt av legionellabakterier bör design och drift av
installationer utföras korrekt. Då den optimala temperaturen för dessa bakteriers tillväxt är 37°C och spridning sker mellan 20°C och 45°C bör dessa temperaturer undvikas. De åtgärder som bör tillämpas för att förhindra spridning av legionellabakterier är att varmvattenledningar ska hållas på minst 65°C för att vara på den säkra sidan. Undvika att använda plastmaterial i
ledningssystemen på grund av att de kan ge näring till bakterierna. Dimensionering av
rörsystemet bör vara så att normal vattenhastighet uppnås genom hela systemet (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
4.3.3 Finland
Kontroll av legionellabakterier går att göra i många hushåll, genom att mäta temperaturen i både varmvatten- och kallvattenledningarna. Kallvattenledningarna bör ligga på 20°C eller mindre och varmvattenledningarna på minst 55°C. De krav som ställs på vatteninstallationerna är att varmvattenledningarna ska ligga över 55°C dessa krav kom 2007, tidigare krav sa att minsta temperatur ska vara 50°C. Dessa krav går att kontrollera i kranen genom att denna temperatur bör uppnås efter 1 minut av spolande i kran (Terveyden ja hyvinovoinninlaitos, 2020).
20
5 Brand
I det här kapitlet presenteras Sverige, Norge och Finlands krav på brand. Där byggnadsklasser, brandskydd mellan byggnader och branddörrar lyfts fram.
5.1 Allmänt
Statistik visar att brand i svenska byggnader är vanligt och det sker cirka 20 000–25 000 bostadsbränder varje år. I bränderna omkommer omkring 100 personer. Statistik från MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) visar att av alla de bostadsbränder som sker varje år görs det cirka 6000 räddningsinsatser. Orsaken till bränderna varierar men den vanligaste faktorn, 59,7% är relaterad till köket där man glömmer spisen på
(Brandskyddsföreningen).
En bostadsbrand kan vara omfattande och få stora konsekvenser för personer. Regelverket i respektive land har stor betydelse för hur byggandet tar hänsyn till brandsäkerhet. För att uppnå en god brandsäkerhet behöver man förstå brandens grundläggande beteende. Därutöver hur människor, byggnad och material agerar vid en situation med brand. Ökad förståelse ökar möjligheten att förebygga brand (Velin och Lovén, 2012).
5.2 Byggnadsklass
Brandklasser för de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Finland beskrivs nedan.
5.2.1 Sverige
Svenska Boverket har delat in byggnader i klasser utifrån typ av byggnad och med hänsyn till ett troligt brandförlopp, möjliga konsekvenser av branden, komplexitet som antal våningar och vilken verksamhetsklass. Det finns fyra byggnadsklasser som är indelade enligt följande:
● Br0 - Byggnader med mycket stort skyddsbehov
● Br1 - Byggnader med stort skyddsbehov
● Br2 - Byggnader med måttligt skyddsbehov
● Br3 - Byggnader med litet skyddsbehov
En byggnad kan bara ha en byggnadsklass men flera verksamhetsklasser. Verksamhetsklasserna beror på om personer kan förväntas vara vakna, ha kännedom om byggnaden, kan utrymma på egen hand och risken för brand. Bostäder delas i två olika verksamhetsklasser 3A och 3B. 3A utgör normala lägenheter, småhus, fritidsboende seniorboende och trygghetsboende. 3B tillämpas när boendet är kollektivt. Krav finns på skydd för brandspridning grannar emellan. För gemensamhetsboende gäller automatiskt brandlarm, utrymningsväg direkt från boendet och att samtliga lägenheter utförs som egna brandceller (Boverket, 2011).
5.2.2 Finland
I Finland ställs krav på att den som påbörjar en byggnation av en bostad, har ansvar för att byggnationen utförs på rätt sätt för ändamålet och är säker vid brand. De bärande
konstruktionerna i byggnaden ska behålla sin bärförmåga enligt de minimikrav som tillåts.
Byggnaden ska kunna rädda sig själv eller räddas vid händelse av brand. Finland har likt Sverige
21
fyra brandtekniska klassificeringar, och indelas i P0, P1, P2 och P3. Detta för att lättare
klassificera byggnaderna. Byggnaden kan klassas hel eller olika delar av en byggnad beroende på ändamålet för delen (Miljöministeriets förordning, 2017).
5.2.3 Norge
Beroende på vilken skada en brand kan utgöra på hälsa och liv, måste den likt grannländerna delas in i riskklasser. Det som skiljer Norge från de andra är att de har ett brandklassystem från 1–6. Byggnaderna är indelade efter brandrisk. Se tabell 7 (Direktoratet for byggkvalitet. 2017).
Tabell 7. Riskklasser 1–6.
22 5.3 Brandskydd mellan byggnader
Brandskydd mellan byggnader för de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Finland beskrivs nedan.
5.3.1 Sverige
För brandskyddet i Sverige gäller att det mellan byggnader är minst 8,0 m från närmaste grannbyggnad. Det för att minska brandrisken och spridningen mellan byggnader. Undantag gäller om fasaden är av brandteknisk konstruktion i form av brandcellsgräns eller brandvägg.
Flerbostadshus som byggs närmare än åtta meter ifrån varandra, kräver alltid en analytisk dimensionering. Det gäller även småhus som befinner sig inom den gränsen.
För byggnadernas placering gäller alltid 135°regeln. Utifrån varje enskild byggnad ska hänsyn tas till att strålningen inte bara sker rakt fram, utan också snett, vilket 135 graders regeln syftar till.
Utgångspunkten är att avståndet mellan byggnader beräknas mellan byggnaders fasader. Om det finns inglasade balkonger eller motsvarande beräknas avståndet från balkongplattans kant.
Även delar som sticket ut från fasaden som till exempel takfot, andra balkonger eller motsvarande som sticker ut mer än 0,5 m ska tas med i beräkning. Se figur 2 för tydligare beräkning (Boverket, 2011).
Figur 2. Visionsbild av hur man ska tänka gällande brandavstånd till annan byggnad (boverket 2011).
5.3.2 Norge
Norges byggregler för åtgärder gällande att brand inte sprids mellan byggnader är ett avstånd på minst 8,0 m mellan byggnader såvida det inte finns andra extra åtgärder. Gällande
campingplatser bestående av husvagnar och husbilar gäller minsta krav på 3,0 m (Direktoratet for byggkvalitet. 2017).
5.3.3 Finland
I Finland gäller kravet att brandspridning inte får riskera personsäkerhet och inte heller orsaka ekonomiska eller samhälleliga förluster som anses oskäligt. Finland har precis likt Sverige och
23
Norge att det är minst 8,0 m mellan grannbyggnaden om de inte är så att brandspridningen är begränsad (Miljöministeriet, 2017).
24 5.4 Branddörr
Branddörr för de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Finland beskrivs nedan.
5.4.1 Sverige
Kraven och grundprincipen för en branddörr är att den ska ha samma klass som
brandcellsgränsen är den är placerad. Exempelvis om en vägg har en viss brandklass så ska branddörren ha samma klass. Det finns undantag som tillämpas när branddörren finns i en utrymningsväg, då kan ett lägre motstånd på branddörren användas. De nya reglerna gäller under byggnadens livstid. För att kontrollera branddörrens röktäthet och självstängande funktion, ser man via dörrbladet i ögonhöjd på den sida karmen sitter så att inget ljus kommer in eller så kan man testa med ett A4 papper och stoppa in mellan dörr och karm (Boverket, 2011).
5.4.2 Finland
Den tid det tar för en brand att ta sig igenom en byggnadsdel kallas för brandmotståndstid och är en faktor för byggregler i Finland. Brandmotståndstiden för en dörr ska vara hälften så lång som den sektionerande byggnadsdelen. Om en dörr ingår i en brandcell så måste dörren förses med stängningsanordning, så att den stängs av sig själv för att branden inte ska spridas.
Branddörr som nödutgång ska möjliggöra en god utrymning. Den ska vara utåtgående i en bostad över 60 personer eller om bostaden har flera våningsplan (Miljöministeriet, 2017).
5.4.3 Norge
Byggreglerna i Norge anger att byggnaden och materialet ska konstrueras så att det är en så liten risk som möjligt för att brand ska uppstå, utvecklas och spridas. Branddörrar ska ha en självstängande funktion om risk för brand är stor. I dörr till trapphus, axel och tvärvägg måste det finnas en tröskel. För hissdörrar så gäller kravet om ett brandmotstånd upp till 120 minuter (Direktoratet for byggkvalitet, 2017).
25
6 Resultat
Under följande kapitel presenteras resultatet av den litteraturstudie som gjorts i teoridelen.
Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av de svar som framkommit av studiens frågeställningar som ligger till grund för rapporten. Vidare beskrivs hur enkäterna gick till och en
sammanställning av svaren som har påverkat resultatet.
6.1 Regler och krav som skiljer länderna åt
Här besvaras den första frågeställningen om vilka regler och krav som skiljer länderna åt inom avgränsningarna energi, tillgänglighet, vatten och brand. Sammanställning av reglerna är gjorda för att kunna jämföra de mot varandra och identifiera det högsta kravet som de tre länderna har, det vill säga minimikravet för att alla kraven ska bli uppfyllda. För att få en bättre överblick av det se (bilaga A) där det även står vart kraven är tagna ifrån.
6.1.1 Energi
Länderna har olika definitioner på byggnader och inte lika specifika krav som gör att det är svårt att vikta dem mot varandra. I tabell 8 anges respektive lands energikrav i dess
användningsområde där varje lands definition av en byggnad är tolkad för att kunna jämföras mot varandra. Resultatet till det ligger i spalten för minimikrav och visar då det högst ställda kravet.
Tabell 8. Energikrav för olika byggnader i Sverige, Norge och Finland.
Energiprestanda (E-tal),
(Eppet) Sverige Finland Norge Minimikrav
Användningskategori kWh/m2 kWh/m2 kWh/m2 kWh/m2
Småhus 50-150 m2 90 200–0,6 100–1600 90
Småhus 150-600 m2 90 116–0,04 100–1600 90
Småhus över 600 m2 90 92 100–1600 90
Småhus med högst två
våningar 90 105 100–1600 90
Flerbostadshus/hyreshus 85 90 95 85
Kontorsbyggnader 80 100 115 80
Hälsocenter 80 100 195–230 80
Idrottshallar 80 100 145 80
Sjukhus 80 320 225–265 80
Hotell 80 135 170 80
Skolbyggnad 80 100 110 80
26 6.1.2 Tillgänglighet
I tabell 9 presenteras resultatet från jämförelsen av de olika kraven och standarderna. Dessa krav är relativt på vissa punkter men på grund av att det handlar om mått kommer de delar som anpassas efter krav bli betydligt större i yta. Resultaten i tabellen är baseras på de måttkrav länderna har inom de tre områdena inom tillgänglighet. Den innehåller en kortare
sammanfattning, en mer utförlig sammanställning finns i bilaga A.
Tabell 9. Uppställningen, jämförelse och resultat av krav och standarder inom området tillgänglighet.
Områden Sveriges Norge Finland Minimikrav
Hiss Om de behövs ska det finnas tillgängligt.
Korgen ska vara 1000 mm bred och 1250 mm djup samt kunna ta en last på 450 kg.
I en byggnad med tre eller fler våningar ska de finnas en hiss som är 1100 x 2100 mm. I en byggnad med två våningar ska hissen vara 1100 mm bred och 1600 mm djup.
Om ingången till en bostad ligger tredje våningen sett till
ingångsplan ska hiss vara
tillgänglig. Hissen ska mist vara 1100 mm bred och 1400 mm djup.
Hiss tillgängligt vid två våningar eller fler. Två våningar ska hissen vara 1100 x 1600 mm.
Fler än två våningar ska hissen vara 1100 x 2100 mm. Hissen ska klara 450 kg
Dörrar Det fria passagemåttet för dörrar ska minst vara 800 mm när dörren är uppställd i 90°.
Ingångsdörrar ska minst ha en fri bredd på 860 mm.
Dörrar inom bostaden ska ha en fri bredd på 760 mm.
Dörrar som leder in i en bostad ska vara minst 850 mm breda. Dörrar inne i en bostad ska minst vara 800 mm breda.
Ingångsdörrar ska minst vara 850 mm breda och dörrar i en bostad ska minst vara 800 mm breda.
Badrum Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Hygienrummet ska vara utformat så att en rullstol med följande mått får plats, 700 x 1200 mm.
Minst ett hygienrum tillgängligt med följande krav. Fritt vridområde framför toalett, antingen cirkel med 1500 mm diameter eller en yta på 1300 mm x 1800 mm. 900 mm fri golvyta på ena sidan av toaletten och 200 mm på andra sidan.
Det ska finnas minst ett hygienrum med fritt utrymme som motsvarar en cirkel med diametern 1300 mm. Den fasta inredningen ska vara tillgänglig utifrån det fria utrymmet.
Ett hygienrum ska vara tillgängligt med följande krav. Fast inredning ska placeras tillgängligt för en person med nedsatt rörelse-förmåga. Fritt utrymme ska finnas framför toalett
antingen som en cirkel med diameter på 1500 mm eller som en yta på 1300 x 1800 mm. Det ska finnas 900 mm fri golvyta på ena sidan av toaletten och 200 mm på andra.
27 6.1.3 Vatten
I tabell 10 presenteras en sammanfattning av resultatet från undersökningen av de krav och standarder som ställs på tappvattenflöden och legionella i vatten för respektive land. Resultatet till denna del ligger ganska nära grundkraven inom dessa två områden. Detta gör att
minimikraven inte förändras desto mer gentemot resterande krav. En mer utförlig
sammanfattning finns i bilaga A. Tabell 11 är en sammanställning av de normflöden som ställs krav på i Sverige, Norge och Finland. Dessa flöden ställs mot varandra för att lätt kunna ta fram de minimikrav som skulle kunna ställas på en gemensam plattform.
Tabell 10. Sammanställning av de krav och standarder som finns i de olika länderna.
Områden Sverige Norge Finland Minimikrav
Tappvatte nflöde
Tappställ ska vara utformade för ett tillfredsställande vattenflöde.
Vattenflödena ska följa tabell från boverket, de ska uppfylla minst 70% av angivet värde.
Vattenledningarn a ska vara rätt dimensionerade för de flöde som kommer vara i dem.
vattenledningarna ska ha ett flöde utifrån tabeller från Finlands byggbestämmelser . Dessa värden ska uppnås till 70% för att vara godkända.
Tappvattenledninga r ska utformas på ett sätt som är tillfredsställande för användaren samt att det inte får skapa korrosion eller buller.
Vattenflödet ska följa De
tabellvärden som anges i tabell Legionella
vatten
Installationer för tappvatten ska utformas för att minimera risk för tillväxt av
legionella
bakterier. Vattnet för i
vattenledningar får inte
understiga 50 °C samt att de inte får uppnå en temperatur på 24
°C efter 8 timmar av stillestånd.
Förhållandena för tillväxt av
legionellabakterie r ska förhindras genom att undvika temperaturer mellan 20–45 °C.
Temperaturen för varmvattnet bör ligga på minst 65
°C för att förhindra spridning.
Rörsystemet bör vara utformat på rätt sätt för att skapa rätt flöde samt att
plastmaterial bör undvikas.
Vattensystem ska kunna mätas till som mest 20 °C på kallvattnet och som minst 55 °C på varmvattnet.
Detta för att kontrollera risken för legionella. I vattenledningar som är
problematiska med tanke på drifttid och konstruktion bör vattentemperatur en ställas in på 65
°C.
Utformningen på vattensystemen ska vara så att rätt vattenflöde kan erhållas samt på ett sätt som minskar risken för oavsiktlig uppvärmning.
Vattentemperature n i ledningarna bör ligga på minst 65 °C för varmvattnet och som mest 20 °C för kallvattnet.
Plastmaterial bör undvikas samt att stillestånd i ledningarna ska kunna ske i 8 timmar utan att en temperatur på 24 °C uppnås.
28
Tabell 11. Sammanställning av normflöden i Sverige, Norge och Finland, men även minimikraven till gemensam plattform.
29 6.1.4 Brand
I tabell 12 presenteras de krav på en byggnation som ställs för brand i respektive land. Kraven för de olika länderna skiljer sig, men definitionen för klassningarna är fortfarande lika. Det finns exempel på liknande krav, exempelvis brandskyddet mellan byggnader där kravet genomgående är åtta meter.
Tabell 12. En sammanställning av de olika brandkraven i Sverige, Norge och Finland.
Brand Sverige Finland Norge
Byggnadsklass ● Br0 - Byggnader med mycket stort
skyddsbehov
● Br1 - Byggnader med stort skyddsbehov
● Br2 - Byggnader med måttligt skyddsbehov
● Br3 - Byggnader med litet skyddsbehov
P0, Mycket stor brandrisk
P1, Stor brandrisk P2, Måttlig brandrisk P3, Måttlig brandrisk
1-6 är de
brandklasser en byggnad får ha. De är indelade efter
byggnader avsedda för enstaka
personliga vistelser, människors
kännedom av byggnaden, avsedda för boende och om byggnaden har en liten brandrisk. Se bilaga A
Brandskydd mellan byggnader
8 meter 8 meter 8 meter
Branddörr Kraven och
grundprincipen på en branddörr är att den ska ha samma klass som
brandcellsgränsen är där den är placerad
Brandmotståndstide n för en dörr ska vara hälften så lång som den sektionerande byggnadsdelen
Branddörrar ska ha en självstängande funktion om risk för brand är stor. Dörr till trapphus, axel och tvärvägg måste det finnas en tröskel. Och För hissdörrar så gäller det ett
brandmotstånd upp till 120 minuter
30
6.2 Varför är det ett problem med olika byggregler för de nordiska länderna?
(Pousette, Gustafsson. 2008) beskriver bakgrunden till problemet med olika byggregler. En låg konkurrens gör att priserna på byggmarknaden stiger och försvårar byggandet. Det är
problematiskt för företagen eftersom det blir dyrare att bygga och svårare att etablera sig i andra nordiska länder när byggreglerna är olika. Till följd av den minskande produktionen ökar bostadsbristen i Norden.
De tre oberoende intervjuerna vid företagen och de litteraturstudierna från kvalitativa rapporter tyder på att problemet med olika byggregler i Norden tydligt försvårar
byggproduktionen över gränserna. Det har sin grund i att det blir mer komplicerat att etablera sig i grannländerna när företagen måste förhålla sig till andra byggregler än vanligtvis. Det innebär att byggprocessen kan ta längre tid, då tolkning måste ske till andra regler, vilket gör att företagen behöver hitta nya lösningar anpassade till de nya kraven. Denna utmaning kräver resurser, tar tid och kan vara kostsamt för ett byggföretag. Dessutom kan den påverka och störa befintlig och pågående produktion. När omkostnaderna i samband med expansion riskerar att öka, är det förståeligt att företagen väljer att avstå. På så sätt minskar marknaden över
gränserna samtidigt som konkurrensen sjunker och problemet med höga byggpriser kvarstår.
Samarbetet mellanländerna skulle sannolikt bidra till utveckling för hela byggbranschen.
31 6.3 Hur kan en gemensam plattform se ut.
För att skapa en gemensam plattform som kan passa Sverige, Norge och Finlands byggprinciper, krävs en ökad flexibilitet där skillnaderna i krav är som störst, enligt (NBO Housing Nordic, 2017).
Det betyder att ländernas byggregler behöver jämkas. En annan viktig faktor som behöver tas hänsyn till är fördelarna med funktionsbaserad nivå istället för detaljnivå. Fördelarna med hänsyn till funktionen ger företagen möjlighet att skapa egna innovativa lösningar som i sin tur gynnar produktionen. I dagsläget ligger de största problemen i kravet på tillgänglighet och brand, där målet med kravet behöver vara funktion, istället påverkas lösningarna av små skillnader i mått. Det innebär att detaljerna i byggreglerna hindrar en harmonisering av standarderna, som i sin tur skapar svårigheter för byggföretagen.
För att en harmonisering av standarder ska vara möjlig, behöver överenskommelser om hur kraven ska definieras. Hur tolkningen sker av en gemensamma plattform är viktig för att undvika godtycklighet. Av den anledningen är det viktigt med utbildning i tolkning och hur kraven nyttjas samt uppfylls.
Minimikraven som visas i tabell 8–12 är ett exempel på hur den gemensamma plattformen skulle kunna se ut för de kraven i de tre länderna. Kraven kan på så sätt finnas tillgängliga för byggföretag i Sverige, Norge och Finland. För att uppdatera kraven bör det finnas en
arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga tre länder. Det betyder att nya standarder gemensamt skulle kunna växa fram till en självklar lösning.
