I min studie har jag fokuserat på förskollärarens upplevelser och deras uppfattningar kring barnets bästa. Som en fortsatt forskning skulle det vara intressant att observera det enskilda barnet under en längre tid och undersöka hur barnets bästa möjliggörs av förskolläraren. Som jag tidigare har beskrivit så kan det vara lätt att utgå från ett utopiperspektiv. Därför menar jag att en observation av det enskilda barnet och dess möjligheter till sitt bästa är nödvändig för studiens tillförlitlighet. I resultatet uttrycker flera förskollärare upplevelser av att i kontakten med vårdnadshavaren och om barnets bästa, kan det uppstå olika utmaningar. Därför skulle det vara intressant att även intervjua vårdnadshavare för att synliggöra deras upplevelser och erfarenheter kring barnets bästa i förskolan.
37
REFERENSER
Aroseus, F. (2013). Bowlbys anknytningsteori. Hämtad 2021-01-15,
från https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/bowlbys-anknytnings-teori/
Back, C., & Berterö, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 165–178). Liber.
Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter: människa och vetenskap ur ett livsvärldsperspektiv. Daidalos.
Bengtsson, J. (Red.) (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2., rev. uppl.). Studentlitteratur.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.). Studentlitteratur.
Dagens Nyheter. (2020). Första Lilla hjärtat – lagarna har röstats igenom i riksdagen. Hämtad 2020-12-15, från https://www.dn.se/sverige/forsta-lilla-hjartat-lagarna-har-rostats-igenom-i-riksdagen/
Ekman, Å. (2020). Barnets rättigheter: barnkonventionen i förskolan. (Första upplagan). Gothia fortbildning.
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. (1. uppl.). Liber.
Eriksen, E. (2020). Prinsippet om barn(et)s beste i barnehage(kon)tekster. [Doktorsavhandling, Norges arktiske universitet]. Uit munin.
https://munin.uit.no/bitstream/handle/10037/19835/the-sis.pdf?sequence=3&isAllowed=y
Femina. (2020). ”Lilla hjärtat” – allt du behöver veta om uppmärksammade fallet. Hämtad 2020-11-23, från https://www.femina.se/livsstil/lilla-hjar-tat--allt-du-behover-veta-om-uppmarksammade-fallet/1442830
Flygplansläge. (u.å.). I Wikipedia. Hämtad 2020-11-23, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Flygplansl%C3%A4ge
Integritetsskyddsmyndigheten. (2021). Dataskyddsförordningens syfte och tillämpningsområde. Hämtad 2021-01-15, från https://www.imy.se/la- gar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningens-syfte-och-tillampningsomrade/
38
Jönsson, E. (2018). Verbal och icke-verbal kommunikation. Hämtad 2020-12-28, från https://jagvillvetamer.com/2018/10/08/verbal-och-icke-verbal-kommunikation/
Karlstads universitet. (2019). Pilot-step. Hämtad 2020-11-23, från https://www.kau.se/ubb/forskning/pilot-step
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska
förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (1 uppl., ss. 32–43). Liber. Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M.
Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (1 uppl., ss. 144–156). Liber.
Pedagog. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-12-18, från https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklo-pedi/l%C3%A5ng/pedagog
Pedagog. (2020). I Svenska akademins ordböcker. Hämtad 2020-12-18, från https://svenska.se/saob/?sok=pedagog&pz=4
Persson, S., & Tallberg Broman, I. (2019). Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa [Elektronisk resurs]. Om dilemman i förskollärares uppdrag. Förskoleförvaltningen.
Quennerstedt, A. (2016). Young children's enactments of human rights in early childhood education, International Journal of Early Years Educa-tion, 24(1), 5–18. https://doi.org/10.1080/09669760.2015.1096238 Rantala, A. (2016). - Snälla du! Kan du sätta dig? om vägledning i förskolan.
[Elektronisk resurs]. Diss. Umeå universitet, 2016.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la- gar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Shiratzki, J. (2003). Barnkonventionen och barnets bästa – globalisering med reservation. I B. Sandin & G. Halldén (Red.), Barnets bästa: en
antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. (ss. 25–52). B. Östlings bokförlag. Symposion.
Sims, M. (2015). Social justice, children´s needs and rights: an approach to planning. [Elektronisk resurs]. Journal of Curriculum and Teaching, 4(2), 122–128. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1157664.pdf Skolinspektionen. (2017). Delrapport II. Förskolans kvalitet och
https://www.skolinspektionen.se/glo-39
balassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/for- skolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-maluppfyl-lelse.pdf
Skolverket. (2016). Barngruppen storlek i förskolan [Elektronisk resurs]. Skolverket.
https://www.skolverket.se/down-load/18.6bfaca41169863e6a65bd5e/1553966502266/pdf3584.pdf Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Skolverket. Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 148–164). Liber. Tellgren, B. (2019). Att undervisa om, i och genom barns mänskliga
rättigheter i förskolan. I A. Quennerstedt (Red.), Att undervisa om barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan. Utbildningens syften, innehåll och arbetsmetoder. (ss. 33–53). Örebro universitet. Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i
kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl., ss. 273–295). Liber.
Transkribera. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-11-23, från https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tran-skribera
Ungerberg, K. (2019). Flytande inflytande. Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan. [Elektronisk resurs]. Diss. Karlstads
universitet.
UNICEF. (2020a, 1 december). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkon-ventionen
UNICEF. (2020b, 1 december). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkon-ventionen/las-texten#hela-texten
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-sam-hällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs].
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsk-ningssed_VR_2017.pdf
40
BILAGOR
Bilaga 1
Samtyckesblankett -
En studie om förskollärares tolkningar och uppfattningar när barnets bästa ska beaktas i förskolan
Jag heter Caroline Sandh och läser förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet. Jag ska nu skriva mitt självständiga arbete där mitt syfte är att undersöka hur verksamma förskollärare tolkar och förstår begreppet barns bästa. Det innefattar också att undersöka hur förskollärare arbetar och främjar utifrån barnets bästa och att undersöka hur verksamma förskollärare hanterar dilemman med vårdnadshavare där barnets bästa kan komma i konflikt. Frågorna handlar om hur förskollärare hanterar frågor gällande barnets bästa, vilka situationer som förskollärare erfarit där barnets bästa ska beaktas, dilemman som kunnat uppstå i mötet med vårdnadshavare och erfarenheter kring innehållet i Barnrättskonventionen.
Jag vänder mig nu till Dig då jag önskar intervjua verksamma förskollärare under vecka 47 och 48. Intervjun kommer ske i ett digitalt mötesrum (Zoom). Jag beräknar att intervjun kommer ta ca 30–45 minuter och jag kommer att använda mig av ljudinspelning som endast jag har tillgång till och som raderas så snart som mitt självständiga arbete är godkänt.
Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan
återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras. Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. Skriv under blanketten och scanna in och maila till mig så snart som möjligt.
Underskrift Namnförtydligande/Ort och datum
... ... ...
41
Student: Caroline Sandh, xxxxxxxxxxx@student.kau.se
xxx – xxx xx xx
Handledare: Annica Löfdahl Hultman, professor xxxxxxxxxxxxxx@kau.se
42
Bilaga 2
Frågeformulär
Inledande frågor
1. När genomförde du din utbildning?
2. Hur länge har du arbetat inom förskolans verksamhet? 3. Har du under dina verksamma år fått någon fortbildning?
Frågor kring barnets bästa
4. Vad betyder begreppet barnets bästa för dig?
5. Hur upplever du att begreppet barnets bästa synliggörs i verksamheten?
6. Hur arbetar du utifrån barnets bästa och hur främjas begreppet? 7. Är det något du upplever som problematiskt i att kunna bemöta
barnets bästa? (Berätta gärna mer om vad?)
8. Vad har du för tidigare erfarenheter av situationer där barnets bästa behövde vara i fokus? (Kan du beskriva situationen?)
9. Hur ser rutinerna ut för misstanke om svårigheter i föräldraskapet? 10. Begreppet ”ansvarspedagog” är olika använt i verksamheterna. Hur
fördelar ni barnen mellan er på avdelning? (För/nackdelar med det?)
11. Vilka möjligheter till reflektionstid finns?
Barnrättskonventionen
12. Barnrättskonventionen blev lag 1 januari 2020. Hur har konventionen synliggjorts på avdelningen?
13. Hur upplever du att din kunskap är gällande barnrättskonventionen? 14. Är det något mer du önskar få ta del av i barnrättskonventionen?