Vi ser en vidare forskningsmöjlighet i att forskaren fördjupar sig i ett elevperspektiv för att komplettera och vidareutveckla den studie som vi har genomfört. Det är viktigt att studera de specialpedagogiska begreppen ur just ett elevperspektiv då det är eleven som ytterst berörs av förändringar. Tyvärr glöms oftast elevens röst bort i dessa sammanhang.
Det hade även varit av intresse att använda sig av fler verksamheter i en sådan här studie för att kunna upptäcka likheter respektive skillnader gällande syn och resonemang kring olika specialpedagogiska begrepp. Detta för att öka validiteten på studien och därigenom möjliggöra jämförelser samt större och mer generella slutsatser.
50
Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Ainscow Mel, Booth Tony and Dyson Alan with Farrel Peter, Frankham Jo, Gallannaugh
Francis, Howes Andy, and Smith Roy. (2006) Improving Schools Developing Inclusion Oxon: Routledge
Allan, Julie (2010). Questions of inclusion in Scotland and Europé. European Journal of Special needs Education, 25:2, 199-208, DOI: 10.1080/08856251003658710
Andersson, Helena; Assarsson Inger & Ohlsson Lisbeth och Östlund Daniel (2015) Skolors strävan efter inkluderande miljöer. I Tetler (Red.). Från idé till praxis-Vägar till
inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner, IFOUS-rapport 2015:12 Forskarnas
rapport, s.55-72. Stockholm: IFOUS.
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2004): Uppskattande samtalskonst – om att skapa möjligheter i samtalets värld. Stockholm: Mareld.
Booth, Tony & Ainscow, Mel (2002) Index for inclusion developing learning and participation in schools Centre for Studies on inclusive Education (CSIE).
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Den Heijer, Alexander (2016). www.alexanderdenheijer.com Hämtad 2018-04-10 Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Egelund, Niels, Haug, Peder och Persson, Bengt (2012). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, Ingemar Integrering/inkludering i svensk skola (2011). Lund: Studentlitteratur.
Erlandsson, Magnus (2015). Normer och strukturer i skolutveckling: strategier hos förvaltningschefer och skolledare i implementering av inkluderande lärmiljöer. I Tetler (Red.). Från idé till praxis-Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner, IFOUS-rapport 2015:12 Forskarnas rapport, s.17-30. Stockholm: IFOUS.
Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fletcher, Jason (2010). Spillover Efffects of Inclusion of Classmates with Emotional Problems
on Test Scores in Early Elementary School. Journal of Policy Analysis and Management, Vol 29, No. 1, 69-83 Wiley InterScience DOI: 10.1002/pam 20479
51
Gjems, Liv (1997). Handledning I proffessionsgrupper - ett systemteoretiskt perspektiv på
handledning Lund: Studentlitteratur.
Goffman, Erving. (2014 A). Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik. Lund: Studentlitteratur.
Goffman, Erving (2014 B). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur. Goldberg, Ted (2009). Narkotika. I Goldberg (red.). Samhällsproblem, s. 317-370. Lund:
Studentlitteratur.
Göransson, Kerstin; Nilholm, Claes och Karlsson, Kristina (2011). Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of education, 15:5, 541.555, DOI: 10.1080/13603110903165141
Göransson Kerstin, Lindqvist Gunilla & Nilholm Claes (2015) Voices of special educators in Sweden: a total-population study. Educational Research, 57:3, 287-304, DOI: 10.1080/00131881.2015.1056642
Göransson, Kerstin; Lindquist, Gunilla: Möllås, Gunvie; Almqvist, Lena och Nilholm, Claes (2017) Ideas about occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. Educational Review, 69:, 490-505, DOI: 10- 1080/00131911-2016.1237477
Hall, Edward T. (1989). Beyond culture. Garden City, New York: Anchor Press.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. IFOUS-rapport (2015). Sammanfattning. IFOUS-rapport 2015:12 Forskarnas rapport, s. 7-10.
Stockholm: IFOUS.
Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Jörgen Dimenäs (Red.) Lära till lärare. Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. s 47-69. Stockholm: Liber AB.
Kotte, Elaine (2015). Differentiering i klassrummet – lärares uppfattningar av didaktiskt lektionsarbete i en inkluderande kontext. I Tetler (Red.). Från idé till praxis-Vägar till
inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner, IFOUS-rapport 2015:12 Forskarnas
rapport, s.17-30. Stockholm: IFOUS.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McMaster Christopher (2015)”Where is____?” Culture and the process of Change in the Development of Inclusive Schools. International Journal of whole schooling, 11 (1), 16- 34
52
Mitchell David (2014) WHAT REALLY WORKS in Special and Inclusive Education, Using evidence-based teaching strategies. New York: Routledge.
Nielsen, Cecilia (2011) The most important thing: Students with Reading and writing Difficulties Talk About their Experiences of Teachers´Treatments and Guidance. Scandinavian Journal of Educational Research,Vol.55, No 5, October 2011, 551-565 Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige, 2005 årg 10 NR 2 S 124—138 ISSN 1401-6788 Örebro Universitet. Nilholm, Claes. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – vad betyder det och vad
vet vi? Forskning i fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? (FoU skriftserie nr 3). Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nilholm, Claes (2016). Bronfenbrenners teori Teori i examensarbetet. Lund:
Studentlitteratur.
Nilsson, Björn och Waldemarsson, Anna-Karin (2011). Kommunikation för ledare. Lund: Studentlitteratur.
Paterson, David, Graham, Lorraine, & Stevens, Robert (2014, November). Inclusion and Equity in Australian Secondary Schools. Journal of International Special Needs Education, 17(2), 79-82.
Persson, Bengt (2004). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Carina (2014). En skola för alla – en förändrad syn? I Sandström, Margareta, Nilsson, Lena och Stier, Jonas (red.), Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Elisabeth (2013). Raising achievement through inclusion. International Journal of Inclusive Education, 17:11, 1205-1220, DOI: 10.1080/13603116.2012.745626
Persson, Bengt och Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB.
Persson, Bengt och Persson, Elisabeth (2016). Inkludering och socialt kapital, Skolan och ungdomars välbefinnande. Lund: Studentlitteratur.
Ruijs, Nienke M.; Peetsma Thea T.D (2009). Effects of Inclusion on students with and without special educational needs reviewed. Educational Research, 52(4), 351–390. doi:
10.1080/00131881.2010.524749
53
Skidmore David (2004) Inclusion the dynamic of school development. Berkshire: McGraw-Hill Education.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita.
Slee, Roger & Allen, Julie (2001). Excluding the included: A reconsideration of inclusive education. International Studies in Sociology of Education, 11:2, 173-192, DOI:10.1080/09620210100200073
Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ: mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, Lars (2016). Gruppsykologi – Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademiens ordlista. Tillgänglig på internet www.saob.se
Säljö, Roger (2006). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv Lund. Studentlitteratur. The Psychology Notes HQ – online resources for psychology students (2013).
(https://www.psychologynoteshq.com/bronfenbrenner-ecological-theory/) Hämtad 2018-
03-18
Thomas Gary and Vaughan Mark (2004). Inclusive educations - readings and reflections. Berkshire: McGraw-Hill Education.
Tjernberg, Catharina & Heimdahl Mattson, Eva (2014). Inclusion in practise: a matter of school culture. European Journal of Special Needs Education, 29:2, 247-256, DOI: 10.1080/08856257.2014.891336
Tössebro, Jan (red.), (2004) Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur.
Unescorådets skriftserie nr 2/2006, (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.vr.se/huvudmeny/etikforforskare
Öquist, Oskar (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia förlag.
Öhman, Malin (2015). Skolutveckling och elevhälsans uppdrag i ett inkluderingsprojekt. I Tetler (Red.). Från idé till praxis- Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner, IFOUS-rapport 2015:12 Forskarnas rapport, s.39-44. Stockholm: IFOUS.
54
Bilaga
Intervjumanual
• Vad innebär begreppet ”en skola för alla?”
• Skulle du vilja beskriva din verksamhet som ”en skola för alla?”
• Vilka resurser behövs för att vi ska få en skola för alla, där merparten elever får sina behov tillgodosedda i en god pedagogisk miljö?
• Vilka hinder ser du på vägen för att uppnå en skola för alla? • Hur resonerar du kring begreppet ”barn i behov av särskilt stöd”? • Hur ser arbetet med barn som har diagnoser ut i verksamheten?
• Hur ser arbetet i verksamheten ut för de barn som inte har en diagnos men som ändå är i behov av särskilt stöd? Blir deras behov tillgodosedda? Rutiner?
• Vilken syn har du på inkludering respektive exkludering? Vad innebär dessa begrepp? För verksamheten? För eleverna? Avspeglas denna syn i verksamheten?
• Vilka är de stora fördelarna/farhågorna med inkludering menar du? • Ska inkludering eftersträvas? När inte?
• Om inkludering inte lyckas vad har du för tankar om vad som kan vara orsaken? • Har du förslag på vad man ska göra i så fall? Hur ser en god pedagogisk miljö ut där
inkludering genomsyrar verksamheten?
• Hur värderar du din kompetens i förhållande till ditt uppdrag som innebär att inkludera eleverna?
Vi anser att vi ställer ovanstående intervjufrågor till två skolledare, två specialpedagoger samt två lärare för att möjliggöra olika beskrivningar.