Förslag på fortsatt forskning

För att vidareutveckla uppdraget som specialpedagogisk handledare och kvalificerad samtalspartner skulle rollen behöva beredas en given plats i praktiken. För att säkerställa att främst skolledare, men även andra relevanta professioner, har förståelse för och kunskap om uppdraget skulle det vara intressant att undersöka hur till exempel rektorsutbildningen banar väg och skapar förutsättningar, genom att belysa hur det informeras om uppdraget.

Under arbetet med kunskapsöversikten föreställer jag mig att det ska gå att urskilja utslag av omskrivningen av specialpedagogens uppdrag efter reformen av examensförordningen 2001 när kvalificerade samtal tillkommer. Inget sådant resultat visar sig, förutom att begreppet kvalificerade samtal tillkommer i den senare forskningen. Det skulle vara intressant

53

att genom en mer omfattande kunskapsöversikt kartlägga om en sådan förändring speglas i forskningen. Nilholm (2017) menar att genomförandet av en forskningsöversikt är en tillförlitlig process när det gäller att synliggöra luckor i forskning, det vill säga att bidra med ett vetenskapligt underlag för att vaska fram behov av framtida studier. Vidare kan en översikt säkerställa ett undvikande att upprepa redan kända resultat. Även om denna kunskapsöversikt är ett självändamål, föreställer jag mig med stöd av Nilholms resonemang att den i framtiden kan ingå i ett större sammanhang och utgöra ett underlag i till exempel en avhandling.

Att med detta arbetes fokus och syfte ställa frågor till verksamma skolledare och pedagoger skulle vara intressant. Inledningsvis i denna studie skulle en empirisk undersökning kunna genomföras genom intervjuer med skolledare, specialpedagoger samt fokusgrupper med pedagoger. För att ett sådant resultat ska vara givande behöver studien fortgå över tid på ett systematiskt sätt med fler informanter än nuvarande tidsram tillåter. Det ligger nära till hands att så småningom vidareutbilda mig och förhoppningsvis innebär det tillfälle för ett mer omfattande arbete inom det aktuella forskningsfältet.

I artiklarna som ingår i översikten framkommer att specialpedagoger som verkar i skolan i stor utsträckning arbetar som speciallärare genom att en väsentlig del av arbetstiden ägnas åt undervisning av elever enskilt, i grupp eller som komplement till pedagoger i klassrummen. Detta trots styrdokument, skolpolitiska reformer och utbildningspolitiska beslut med ambitioner att hålla isär uppdragen där var och en kommer till sin rätt och nyttjar sin fulla potential i syfte att främja en skola för alla. En empirisk större undersökning skulle kunna genomföras för att kartlägga likheter och skillnader i dessa två specialyrken och kanske bidra till ett tydligare klargörande kring de olika uppdragen.

6.5 Avslutning

Utifrån Crafoords (1994) metafor att se samtal som en resa, betraktas liksom i inledningen, detta arbete som en resa som nu tillsammans med dig som läsare slutförs. Inledningsvis väljer jag i arbetet en mindre utmanande väg och föreställer mig att den är utvecklande och kan svara mot syfte och frågeställningar genom att göra en empirisk undersökning. Ganska snart inser jag att den breda och trygga vägen jag vandrar på inte kommer att ge mig det jag hoppas på, så jag väljer en mer utmanande och snårig stig rakt ut i äventyret och vildmarken utan vare sig karta eller kompass. Det är ganska svindlande för jag har varken ficklampa eller några andra verktyg att ta mig an utmaningar med och stundtals undrar jag vad jag har gett mig in

54

på. Under vissa etapper får jag välkommet och välbehövligt sällskap och stöttning, men till största del löser jag problem och tar mig förbi hinder på egen hand, vilket med facit i hand är otroligt lärorikt och ger en skön trygghet och tillit till mig själv och min förmåga. Till slut skymtar ljuset i fjärran och jag närmar mig ett avslut på denna spännande, utvecklande och givande resa. Min förhoppning är att jag tagit dig som läsare i hand och att det varit en tydlig resväg och färdsätt från början till slut, trots dess äventyrliga prägel. Verktyg har jag skaffat mig och tillverkat efter behov och de kommer jag för alltid att ha med mig i min specialpedagogiska verktygslåda. Jag känner mig stärkt i min kommande roll och väl rustad för nya utmaningar och äventyrliga resor – för de kommer definitivt att bli fler.

55

Referenser

Litteratur

Aspelin, Jonas (2018). Lärares relationskompetens – vad är det? Hur kan den utvecklas? (1. upplaga). Stockholm: Liber AB.

Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. (2. upplaga). Los Angeles: Sage.

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: Experiments by nature and design. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Bronfenbrenner, U. (2005). (red.) Making human beings human: Bioecological perspectives on human development. (1. upplaga). Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. upplaga). Stockholm: Liber.

Crafoord, C. (1994). Människan är en berättelse Tankar om samtalskonst. (1. upplaga). Köping: Natur och kultur.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. upplaga). Stockholm: Natur & Kultur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). (red.) Handbok i kvalitativ analys. (3. upplaga). Stockholm: Liber.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. upplaga). Stockholm: Natur &

56

Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. (2. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper Om grupprocesser på arbetet. (2. upplaga). Stockholm: Liber.

Hallkvist, J. (2020). Forskningsöversikt. Malmö: Malmö Universitet.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. (1. upplaga). Stockholm: Natur & Kultur.

Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning – ett yrkesövergripande perspektiv. (1. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2002). Handledning av pedagogiskt yrkesverksamma: en utmaning för skolan och högskolan. Stockholm: Statens skolverk.

Lgr 80. (1980). Mål och riktlinjer för grundskolan. Stockholm: Regeringen.

Nilholm, C. (2017). SMART: ett sätt att genomföra forskningsöversikter. (1. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. (1. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2011). Kommunikation för ledare. (2. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2016). Kommunikation Samspel mellan människor. (4. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

57

Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. (1. upplaga). Stockholm: Liber.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, L. (2016). Gruppsykologi Om grupper, organisationer och ledarskap. (6. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. (3. upplaga). Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, L., S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (3. upplaga). Stockholm: Liber.

Widén, O. (2019). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. (3. upplaga). Stockholm: Liber.

Öquist, O. (2018). Framgångsrikt ledarskap med systemteori. (3. upplaga). Stockholm: Gothia Fortbildning.

Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken. (4. upplaga). Stockholm: Gothia Fortbildning.