Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Specialpedagogisk handledning och
kvalificerade samtal som
kompetensutvecklande verktyg – en
systematisk kunskapsöversikt
Special Educational Needs Coordinator consultation and qualified
dialouge as skill development tool – a systematic overview
Janicke Hallkvist
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2021-01-11
Examinator: Lisa Hellström Handledare: Kristian Sjövik
2
Förord
Under utbildningen på specialpedagogprogrammet vid Malmö Universitet fördjupas hos mig insikterna om uppdraget samtidigt som frågor väcks i anknytning till rollens arbetsuppgifter. Genom detta arbete och dess kunskapsöversikt rätas några av mina frågetecken ut kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. I enlighet med Craafords (1994) metafor att se samtal som en resa, väljer jag att likna detta arbete vid en äventyrlig resa, med intention att vara transparant nog och tillräckligt replikerbar. Inledningsvis väljer jag, utifrån syfte och frågeställningar, den för mig enklaste vägen genom att ta sikte mot en empirisk undersökning. Snart inser jag att den breda och i mitt fall, alltför förutsägbara vägen inte kommer att ge mig det jag hoppas på, så jag ser mig om efter en mer utmanande stig rakt ut i vildmarken utan vare sig verktyg eller redskap för navigering. Den äventyrliga stigen heter systematisk kunskapsöversikt och stundtals undrar jag vad jag har gett mig in på, eftersom jag vandrar tomhänt, aningslös och på egen hand. Under delar av resan tar jag tacksamt emot ovärderligt stöd och guidning från handledare, basgruppskamrater och universitetsbiblioteket, men till största del antar jag utmaningar och löser problem genom att tänka Det handlar om mitt mindset och Detta behärskar jag inte – ÄNNU. Tillsammans med uthållighet, förmåga att parkera mindre väsentligheter samt mod att förhålla mig klokt till ovisshet skaffar jag mig under resans gång verktyg och nödvändiga redskap, vilka jag för alltid kommer att ha med mig i min specialpedagogiska verktygslåda. Med facit i hand är jag nöjd med beslutet att lägga om kursen eftersom det är en väldigt lärorik väg som stärker tron på mig själv och min förmåga samt ger mig trygghet i den kommande yrkesrollen som mestadels kommer att vara självständig och stundtals utan tydligt ramverk. Till slut syns ljuset i horisonten och äventyret avslutas efter en utvecklande och spännande resa. Min förhoppning är att resvägen och färdsättet, trots den äventyrliga och okända vildmarksterrängen, är tillräckligt tydliga och enkla att följa från början till slut.
Slutligen vill jag rikta ett varmt och kärleksfullt tack till mitt resesällskap, inte minst min fina familj som möjliggör och står ut med mig och mitt fokus.
Nu återstår bara en sak: Bästa läsare, ta min hand och följ med mig på denna resa och äventyr mot växande som människa, utveckling och förnyad kunskap.
3
Sammanfattning
Hallkvist, Janicke (2021). Specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som
kompetensutvecklande verktyg – en systematisk kunskapsöversikt.
Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Detta examensarbete förväntas bidra med en systematisk kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skriver fram kring föreställningar, förekomst och förutsättningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Valet av metod motiveras genom en mindre systematisk forskningsöversikt inom ramen av föregående kurs i specialpedagogprogrammet ”Vetenskapsteori och forskningsmetod”, vilken synliggör ett kunskapsglapp inom forskningsfältet.
Det övergripande syftet är att genom en systematisk kunskapsöversikt bidra med kunskap om den specialpedagogiska handledningsfunktionen och specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner som kompetensutvecklande verktyg. Vidare syftar studien till att bidra med systematisk kunskap kring hur professioner inom förskola och skola förstår användandet av och förhåller sig till specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal. Genom granskning av tidigare forskning synliggör studien utmaningar, hinder och möjligheter. Kunskapsöversiktens preciserade frågeställningar:
Hur bedrivs och organiseras specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg enligt forskningsfältet?
Hur ser professioner inom skola och förskola på specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg enligt tidigare forskning? Vilka villkor, utmaningar, hinder samt möjligheter finns för realisering av
specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg enligt forskningen?
Examensarbetet förankras i ett sociokulturellt och systemteoretiskt perspektiv. Det utgår ifrån att främjande och hindrande faktorer för specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg kan kopplas till hur skolan är organiserad samt vilken syn professioner inom skola och förskola har på fenomenet.
4
Examensarbetet riktar fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, rapporter och en konferenspublikation som samtliga är peer review-granskade. I kunskapsöversikten används en metod för kartläggning och analys som benämns SMART (Nilholm, 2017), vilken står för Systematic Mapping and Analysis of Research. Resultatet analyseras och syntetiseras genom den givna teoretiska referensramen samt utifrån arbetets syfte och frågeställningar. Analys och syntes av resultatet visar att det råder ett glapp mellan vision och praktik vad gäller specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Enligt dagens styrdokument ska specialpedagoger som är verksamma inom skola och förskola fungera som kvalificerade samtalspartners, vilket inte överensstämmer med resultatet i forskningsöversikten. Utifrån resultatet skulle specialpedagoger kunna arbeta främjande och förebyggande med kollegialt lärande i form av handledning och kvalificerade samtal, om det fanns en samsyn och tydlighet kring rollens innebörd och betydelse. Vidare behöver verksamheterna organiseras så att handledning och kvalificerade samtal på ett hållbart och långsiktigt sätt möjliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet.
Nyckelord
Handledning, kvalificerade samtal, specialpedagogisk handledning, specialpedagog, specialpedagogens yrkesroll, systematisk kunskapsöversikt
5
Innehållsförteckning
1 BAKGRUND... 7
1.1MIN RESA ... 7
1.2SPECIALPEDAGOG I STYRDOKUMENT OCH NORMKÄLLOR ... 8
1.3DET SPECIALPEDAGOGISKA HANDLEDARUPPDRAGET ... 9
1.4BEGREPPEN HANDLEDNING OCH KVALIFICERADE SAMTAL ... 10
1.5INKLUDERING ... 10
1.6VETENSKAPLIGHET OCH BEPRÖVAD ERFARENHET ... 11
2 SYFTE OCH PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
2.1SYFTE ... 13
2.2PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
3 TEORETISK FÖRANKRING OCH UTGÅNGSPUNKT ... 14
3.1SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ... 14 3.2SYSTEMTEORI ... 15 3.4METODANSATS ... 17 3.4CENTRALA BEGREPP ... 17 3.5SAMMANFATTNING ... 20 4 METODOLOGI FÖR KUNSKAPSÖVERSIKTEN ... 21 4.1DEFINITION AV FORSKNINGSOMRÅDE ... 21
4.2VAL AV METOD OCH ANALYSRAM ... 22
4.3ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 23
4.4VAL AV DESIGN ... 24
4.5PLANERING OCH GENOMFÖRANDE ... 24
4.6FORSKNINGSARENA ... 25
4.7RELIABILITET, VALIDITET OCH GENERALISERBARHET ... 26
4.8SÖKKRITERIER ... 27
4.9URVAL OCH DATAINSAMLING ... 29
4.10KARTLÄGGNING OCH TEMATISERING ... 32
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 35
5.1ARTIKLAR I ÖVERSIKTEN... 35
5.2ANALYS AV ARTIKLARNAS RESULTAT ... 35
5.3SAMMANFATTNING ... 46
6 DISKUSSION ... 47
6
6.2METODDISKUSSION ... 49
6.3SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 51
6.4FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 52
6.5AVSLUTNING... 53
REFERENSER ... 55
LITTERATUR ... 55
ELEKTRONISKA RESURSER ... 57
FORSKNING SOM INGÅR I ÖVERSIKTEN ... 60
BILAGA 1 ... 64
7
1 Bakgrund
I följande avsnitt presenteras bakgrunden till valet av innehåll och tillvägagångssätt. Vidare redogörs för vad styrdokument säger om den specialpedagogiska rollen, handledning och kvalificerade samtal. Ett avsnitt handlar om vetenskaplighet och beprövad erfarenhet då genomförandet av en kunskapsöversikt vid sidan av kunskapsbidraget kan tänkas bidra till att överbrygga glappet mellan vetenskap och praktik.
1.1 Min resa
Genom kursen ”Att leda professionella samtal ” på specialpedagogprogrammet väcks intresset för specialpedagogisk handledning som verktyg för professionsutveckling inom pedagogisk verksamhet. Vidare vaknar en nyfikenhet kring eventuella skillnader och glapp mellan vision och praktik när det gäller specialpedagogisk handledning. Under kursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetod” fördjupas och ökar frågorna kring handledning när begreppet kvalificerade samtal tillträder arenan i ett nytt ljus och ger ytterligare perspektiv. Inledningsvis tänker jag mig att examensarbetets empiri ska bestå av intervjuer med personal från olika professioner inom skola och förskola. Efter hand som jag fördjupar mig i styrdokument och tidigare forskning kring handledning och kvalificerade samtal, upptäcker jag att en systematisk kunskapsöversikt av tidigare forskning korrelerar bättre med syftet. Efter en första undersökning upptäcker jag dessutom att det finns ett behov av kartläggning av forskningsfältet, därmed skulle en översikt kunna bidra med ny kunskap.
Under mina hittills verksamma år som pedagog i varierande verksamheter har det varken erbjudits specialpedagogisk handledning eller kvalificerade samtal i strukturerad form, trots att behovet i princip ständigt varit närvarande. Därutöver har det funnits en upplevd otydlighet inom det specialpedagogiska arbetsfältet när det gäller såväl villkor som kompetens och roll. Min övertygelse är att specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som erbjuds rätt förutsättningar och långsiktighet, på ett främjande och förebyggande sätt kan fungera som ett kompetensutvecklande verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheterna.
Studien utgörs av en forskningsöversikt med induktiv karaktär, där både kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar och studier systematiskt granskas med syfte att genom analys få en så omfattande bild som möjligt av synen på och förekomst av handledning och
8
kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg och därmed ge ett brett perspektiv över forskningsfältet.
1.2 Specialpedagog i styrdokument och normkällor
Enligt Sahlin (2004) reformeras under slutet av 1900-talet speciallärarfunktionen till en specialpedagogisk sådan. Speciallärarens förändrade funktion uttrycks visonärt redan i 1980 års läroplan för grundskolan (Lgr 80, 1980). 1986 kommer en utredning om en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som ersätter speciallärarutbildningen, vilket verkställs 1990. Den nya utbildningen riktar fokus mot specialpedagogens handledande och konsulterande roll med ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av åtgärdsprogram (Statens offentliga utredningar, SOU 1999:63). För att kunna tillgodogöra sig specialpedagogexamen ställs ett antal krav, vilka definieras i Högskoleförordningen; "För specialpedagogexamen skall studenten visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever" (SFS 1993:100, bilaga 2, Examensordning). Detta ställer krav på kunskap och förmågor hos specialpedagogen, såsom att på ett kritiskt sätt visa förmåga att identifiera, analysera och i förebyggande arbete medverka i att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön, genom till exempel handledning och kvalificerade samtal (a.a.).
Vidare ska specialpedagogen kunna visa förmåga att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor. Specialpedagogens uppdrag att arbeta både förebyggande och åtgärdande på individ-, grupp- och organisationsnivå tydliggörs i målen för specialpedagogexamen (SFS 2007:638). Därutöver ska specialpedagogen tillägna sig grundläggande kunskaper inom forskningsmetodik och pedagogiskt utvecklingsarbete. Fokus ska riktas från eleven mot omgivningen i större utsträckning än tidigare.
I Skollagen (SFS 2010:800, 2 kap. 25§) benämns inte specialpedagoger som yrkesgrupp specifikt, men specialpedagogen berörs indirekt genom att; "Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser" (SFS 2010:800, 2 kap, 25§). Specialpedagogisk kompetens stadgas i samband med elevhälsan, men specialpedagog som profession omnämns alltså inte. Enligt Skollagen (a.a.) behöver det således inte vara en specialpedagog som tillgodoser elevernas behov av specialpedagogiska insatser. Att beskrivningen av specialpedagogens roll i Skollagen är oklar kan tänkas bidra till att skapa en osäkerhet och otydlighet kring uppdraget enligt Sahlin (2005). Författaren
9
problematiserar att det inte finns någon definition av begreppet, vilket gör att det är upp till utbildarna eller kursplansförfattarna att definiera rollen och dess innebörd.
2008 initierar regeringen en återstart för speciallärarutbildningen med syfte att rikta fokus på individnivå (SFS 2008:132). Detta innebär att från år 2010 finns två olika utbildningar kring speciella behov; speciallärarutbildningen och specialpedagogutbildningen. Även om båda yrkesgrupperna ska vara kvalificerade samtalspartners finns skillnader mellan rollerna där speciallärarnas arbete främst är på individnivå medan specialpedagogens uppdrag innefattar en bredare arena på i första hand organisationsnivå. Utöver att vara kvalificerade samtalspartners ska speciallärarna vara specialister inom sina respektive ämnen, medan specialpedagogernas uppdrag handlar om pedagogiska frågor i ett vidare perspektiv (a.a.).
1990 2010
Speciallärare Speciallärare
Specialpedagog
Figur 1. Specialpedagog- och speciallärarutbildning enligt det svenska utbildningssystemet
1.3 Det specialpedagogiska handledaruppdraget
Bladini (2004) redogör för förändringen som sker genom den nya specialpedagogexamen år 1990, vilken ersätter den tidigare speciallärarutbildningen. Enligt författaren (a.a.) är den främsta skillnaden mellan de båda professionerna att speciallärare i huvudsak arbetar med enskilda elever och specialpedagogers uppdrag handlar om individ-, grupp- och organisationsnivå, det vill säga en förskjutning från individfokus mot ett mer lärmiljörelaterat perspektiv. Dessutom ska specialpedagogen genom examen utveckla handledande kompetens för att kunna handleda kollegor. I statens offentliga utredningar (SOU 1999:63) specificeras och definieras inte fenomenet handledning, däremot beskrivs den handledande funktionen som kvalificerad samtalspartner enligt följande:
Specialpedagogens överordnade uppgift är att identifiera och undanröja faktorer i undervisnings- och lärandemiljöerna som orsakar att elever får
10
svårigheter. Det medför att specialpedagogen knyts närmare skolans ledning, får en mera utpräglad funktion som kvalificerad samtalspartner i det pedagogiska arbetet på skolan och tar ansvar för det övergripande specialpedagogiska arbetet (SOU 1999:63, s. 202).
1.4 Begreppen handledning och kvalificerade samtal
I examensförordningen (SFS 2007:638) framgår att det i specialpedagogens uppdrag ingår att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Specialpedagogutbildningen har sedan 1980-talet utvecklats från att ge en handledande och konsulterande specialpedagogisk yrkeskompetens, till att fokus ligger på specialpedagogens förmåga att hålla kvalificerade samtal och rådgivning i pedagogiska frågor. I examensförordningen (a.a.) finns det inte någon klar definition av begreppet kvalificerade samtal, vilket Sahlin (2004) problematiserar eftersom det lämnar utrymme för tolkning och skapar behov av att kommunicera kring vad begreppet innebär. Författaren beskriver hur begreppet handledning genom olika skolreformer har fått olika innebörd.
Under 2012 genomför Högskoleverket (2012) på uppdrag av regeringen en granskning för att utreda behovet av en särskild examen i specialpedagogik. Utgångspunkten är att undersöka skillnader och likheter mellan uppdragen speciallärare och specialpedagog. Utredningen visar att skillnaderna mellan de båda professionerna generellt är små. Ett område med markant skillnad är samtalskompetensen. För speciallärare innebär kvalificerade samtal att samtala utifrån specifika ämnesproblem, medan specialpedagogens samtalsuppdrag är av vidare karaktär och beskrivs i Examensförordningen som ”fördjupad förmåga att vara kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda”. (SFS 2007:638, s.5).
1.5 Inkludering
Enligt Persson och Persson (2012) dyker begreppet inkludering upp i USA på 1950-talet i samband med medborgarrättsrörelsernas kamp mot diskriminering. Författarna (a.a.) beskriver hur inkludering i första hand inte är ett geografiskt fenomen, utan snarare handlar om intentioner om ett bättre samhälle där människor tillåts vara olika och dessa olikheter ses som berikande. Persson och Persson (a.a.) beskriver hur svensk skola fram till 1960-talet ofta
11
placerar elever med funktionshinder i specialklasser eller specialskolor som är anpassade efter elevernas behov. Folkskolan, som enligt Nilholm och Göransson (2013) utgörs av en parallellskola med olika utbildningsvägar för skilda sociala grupper, ersätts 1962 av grundskolan i Sverige och en integreringsprocess inleds med avsikt att inkludera dessa elever i den vanliga skolan (Persson & Persson, 2012). Med 1980 års läroplan (Lgr 80, 1980) införs begreppet ”En skola för alla”, vilket innebär att skolan ska genomsyras av likvärdighet och innebär att till skolan i Sverige är alla barn och ungdomar välkomna samt att utbildningen är anpassad efter individuella förutsättningar och behov (Skolverket, 2000). Persson och Persson (2012) beskriver inkludering i en vidare kontext:
En inkluderande verksamhet är då både mål och medel och det långsiktiga syftet är att barn och unga genom sina erfarenheter från en skola där olikheter ses som en tillgång kan bidra till en samhällsutveckling där tolerans och respekt för olikheter är naturliga utgångspunkter för mänsklig samvaro (Persson & Persson, 2012, s 22).
Nilholm och Göransson (2013) berättar hur forskare och praktiker som under 1980-talet arbetar med specialpedagogiska frågor beskriver att begreppet integration urholkas för att handla om var elever med funktionsnedsättningar eller i behov av särskilt stöd ska placeras samt ett synsätt där dessa elever ska anpassas till en skola som inte är utformad utifrån dem. Författarna (a.a.) menar att inkludering istället handlar om hur skolan ska anpassas och utformas för att passa alla elever.
”No Child Left Behind” (NCLB) är enligt Education Week (2015) en omdebatterad amerikansk federal lag som gäller åren 2002-2015 för barn i motsvarande förskola och grundskola. NCLB vill säkerställa utvecklingen för undervisning, lärande och skolan genom att inkludera alla i utvecklingen. 2015 ersätts enligt Educational Week (2015) NCLB med ”Every Student Succeeds Act” (ESSA).
1.6 Vetenskaplighet och beprövad erfarenhet
Stukát (2011) menar att vetenskap innebär både ett förhållningssätt och en arbetsmetod. Det vetenskapliga förhållningssättet kännetecknas av strävan efter opartiskhet, kritiskt tänkande och systematik. Det vetenskapliga sättet att arbeta kan genomföras med både kvalitativ och
12
kvantitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen strävar efter att förstå, beskriva och tolka medan den kvantitativa ansatsen strävar efter replikerbarhet och allmängiltighet, det vill säga oberoende av särskilda förhållanden och omständigheter.
Enligt svensk lag (SFS 2010:800, kap 1 § 5) ska utbildningen i den svenska skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskapen spelar stor roll för skolans verksamhet och utveckling, främst genom att forskningsresultat kan leda till att de verksamma inom skolan reflekterar över sin praktik, vilket är en förutsättning för skolutveckling (Skolverket, 2020). Skolverket (a.a.) diskuterar hur vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på flera sätt kompletterar och förutsätter varandra. Vetenskaplig grund medverkar till att utveckla beprövad erfarenhet, som i sin tur bidrar med kunskap om verksamheten som är nödvändig för att kunna tolka vetenskapliga resultat. Den vetenskapliga kunskapen ska identifieras, kritiskt värderas och sammanställas och därmed ligga till grund för såväl det praktiska arbetet som fortsatt forskning (a.a.).
Nilholm (2017) diskuterar hur kraven på vetenskaplighet och evidens har ökat, vilket leder till ökat behov av kunskapsöversikter för att skapa en nödvändig överblick. Enligt författaren har tidigare forskning haft väldigt lite praktiska implikationer och därmed varit föga förankrad i praktiken. Även Hattie (2012) menar att det kan vara komplicerat att använda sig av vetenskap i skolans verksamhet, eftersom forskning ofta pågår i ett sammanhang som är tämligen avlägset från skolans verksamhet och ibland på ett språk som kan vara svårbegripligt. Dessutom kan tillgängligheten på forskning vara knapphändig tillsammans med bristande tid och utrymme för att läsa och reflektera kring forskning i pedagogers vardag. Ibland saknas koppling mellan forskning och pedagogers praktik, vilket Skolverket (2020) instämmer i och betonar vikten av att tolka forskning så att den kan användas ändamålsenligt i verksamheter. Detta examensarbete kan genom sin systematiska kunskapsöversikt stärka kopplingen mellan vetenskap och pedagogers praktik och därmed bidra till ökade möjligheter för skolor och förskolor att bedriva verksamhet i nära anslutning till forskning samt på vetenskaplig grund.
13
2 Syfte och preciserade frågeställningar
2.1 Syfte
Det övergripande syftet är att bidra med en systematisk kunskapsöversikt och syntes av data från tidigare genomförda studier kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Översikten inkluderar nationell och internationell forskning och avser att beskriva kunskapsläget och därigenom öka förståelsen för hur specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal förekommer och organiseras. Vidare vill kunskapsöversikten kartlägga uppfattningar och föreställningar, det vill säga studera hur professioner inom förskola och skola förstår och förhåller sig till användandet av specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg för den professionella utvecklingen. Därutöver syftar studien till att bidra med ökad kunskap om utmaningar, hinder och möjligheter kring den specialpedagogiska handledningen och specialpedagogers roll som kvalificerad samtalspartner genom att studera förhållningssätt och erfarenheter av fenomenet enligt forskningsfältet.
2.2 Preciserade frågeställningar
Hur bedrivs och organiseras specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg enligt forskningsfältet?
Hur ser professioner inom skola och förskola på specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg enligt tidigare forskning? Vilka villkor, utmaningar, hinder samt möjligheter finns för realisering av
specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg enligt forskningen?
14
3 Teoretisk förankring och utgångspunkt
Som grund för denna studie finns två teoretiska utgångspunkter; sociokulturellt perspektiv och systemteori, vilka båda betonar betydelsen av sociala, relationella och kulturella faktorer i utveckling och lärande (Säljö, 2014; Öqvist, 2018). Nilholm (2017) problematiserar vikten av att i kunskapsöversikten vara tydlig med de teoretiska utgångspunkterna, eftersom forskningsområdet i viss mening konstrueras därigenom. Författaren menar att genomförandet av en översikt är en social handling utifrån examensarbetets fokus och perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna kopplas till teman som framträder i tolkning och analys av materialet i kunskapsöversikten.
3.1 Sociokulturellt perspektiv
Avsikten med att i översikten ta avstamp i ett sociokulturellt perspektiv är att specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal är en mellanmänsklig social företeelse som sker genom interaktion och kommunikation. Enligt Säljö (2014) innebär det sociokulturella perspektivet att mänskliga handlingar och beteenden ska förstås i ett större socialt och kulturellt sammanhang där kommunikativa processer spelar en central roll. Författaren (a.a.) menar att en av utgångspunkterna för det sociokulturella perspektivet är att fokus riktas mot samspel mellan kollektiv och individ samt hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser. I det sociokulturella perspektivet har termerna redskap eller verktyg en framstående betydelse och avser de språkliga och fysiska resurser som människan använder vid förståelse av omvärlden. Säljö (2014) hävdar att för alla mellanmänskliga processer är interaktion avgörande. Det är således genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas och förs vidare.
Säljö (2014) beskriver språket som en mekanik för att skapa mening och förståelse, vilken erbjuder en unik förmåga att dela erfarenheter med andra. Även Vygoskij (1999) betonar språket tillsammans med det sociala och relationella perspektivet och framhåller att utveckling och lärande är situerat och resultat av sociala och kulturella sammanhang. Vygotskijs (a.a.) kulturhistoriska teori utgår ifrån två perspektiv: sociala och kulturella aspekter. Språkets primära funktion är kommunikation och är ett medel för social samvaro, förståelse och interaktion. Språket härbärgerar vid sidan av kommunikation även funktionen för tänkande. Författaren (a.a.) framhåller att för att kommunikation ska bära frukt och vara
15
utvecklande förutsätter den generaliseringar med hjälp av tänkande, som återspeglar verkligheten. Vidare sker utveckling av förståelse genom socialisation, interaktion och kommunikation via språket.
Att kunskap och lärande är något som konstrueras i samspel med andra och att processen är det centrala instämmer även Gjems (1997) i, som betonar vikten av att delta i handledningsgrupper. Författaren framhåller att handledning är ett redskap för att såväl tillvarata som utveckla kompetens och att handledning innebär relationer med ömsesidig påverkan. Vidare resonerar författaren (a.a.) kring att kommunikation mellan människor är handledningens redskap och att deltagarna utvecklar professionell kompetens genom att förmedla budskap till varandra. Nilsson och Waldemarson (2016) ger ytterligare underlag för det sociokulturella och relationella perspektiven och menar att människans tillvaro utgår ifrån möten och relationer med andra individer och att kommunikation utgör grunden för relationerna. Författarna (a.a.) poängterar att kommunikation är en ständigt dynamisk och pågående process och utgör även bas för identitet samt är en avgörande förutsättning för grupper och dess funktion. Enligt Nilsson och Waldemarson (2011) möjliggör språk och kommunikation för människor att möta andra och få syn på sig själv och därigenom skapa något gemensamt. Samtidigt är varje individ en unik varelse med sina erfarenheter, personlighet och identitet, vilket skapar en oförutsägbarhet som leder till att kommunikation och samspel i relation med andra erbjuder tolkningsutrymme som i sin tur kan innebära risker för missförstånd. Aspelin (2018) poängterar vikten av pedagogers relationskompetens och ett relationellt tillvägagångssätt, för att nå framgång och utveckling. Resonemanget stöds av Vygotskij (1999) som framhåller det sociala och relationella perspektivet när det gäller individers utveckling.
3.2 Systemteori
Syftet med att utgå ifrån ett systemteoretiskt perspektiv är att synliggöra och förstå hur olika delar i resultatet kan kopplas till specialpedagogers förmåga att handleda och leda kvalificerade samtal samt hur det fungerar i verksamheten. Såväl Öquist (2018) som Nilholm (2016) resonerar kring hur det grundläggande i systemteori är helheter, vilka kan avgränsas på olika sätt och vara av olika karaktär samt har gemensamma egenskaper, till exempel nivåer och en hierarkisk uppbyggnad. Öquist (2018) redogör för hur ett systemiskt förhållningssätt utgångspunkt i det cirkulära, men inte repetitiva systemet.
16
Enligt Öqvist (2018) och Nilholm (2016) är utmärkande för systemteorin att helheten inte reduceras till de ingående delarna utan är mer omfattande än dessa. Det är genom att studera samspelet mellan delarna och relationen mellan systemet och omgivningen som det blir begripligt hur systemet fungerar, vilket innebär att för att förstå en situation behöver samtliga systemnivåer analyseras. Författarna får medhåll av Granström (2006) som framhåller att grupprocesser styrs av kollektiva krafter och att gruppen är mer än summan av dess medlemmar då den även påverkas av omgivande system, samt att ett system bestäms av sina gränser. Resonemanget stöds av Nilsson och Waldemarson (2011) som menar att det inte går att sätta likhetstecken mellan gruppen och dess medlemmar, eftersom gruppen är mer än de individer som ingår i den, till exempel ska hänsyn tas till osynliga faktorer som gruppens struktur och dess processer. Bladini (2004) delar meningen kring att system bestäms av sina gränser till omvärlden samt att de inte kan finnas utan sin omgivning, vilket innebär att helheten inte kan kontrolleras av delen, det vill säga problem kan inte skyllas på individen. Även Svedberg (2016) redogör för att parallellt med att vara enskilda individer ingår människan i någonting större, där allting hänger ihop i system och på olika sätt samverkar och interagerar. I systemen förskola och skola är relationskompetens och helhetsperspektiv centralt enligt Killén (2008), vilket möjliggörs och främjas genom reflektion och kollegialt lärande under till exempel handledning och kvalificerade samtal.
Bronfenbrenners (1979; 2005) tolkning av systemteori brukar benämnas som ekologisk systemteori. Författaren åtskiljer på mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Mikrosystemet är det system som individen är fysiskt närvarande i, till exempel arbetsplats och familj. Mesosystemet utgörs av de relationer som finns mellan mikrosystemen, till exempel handledning och kvalificerade samtal. Exosystemet påverkar individen även när den inte är närvarande i det och ett exempel på exosystem är skolans organisation. Makrosystemet utgörs av en övergripande samhällelig nivå med lagar, ekonomi och politik. De olika systemen interagerar och är beroende av varandra. Två viktiga tillägg till teorin är en biologisk nivå i utvecklingen som kopplas till mikrosystemet och en tidsaspekt, det så kallade chronosystemet. Tidsaspekten är viktig både när det gäller utvecklingen av det kulturella och sociala sammanhanget samt för individens utveckling.
17
3.4 Metodansats
Med metodansats menar Fejes och Thornberg (2019) en helhet med idéer och procedurer för såväl datainsamling som analys. Författarna framhåller att datainsamling och analys är sammankopplade på ett logiskt sätt genom frågor av vetenskaplig karaktär samt frågor som ger svar på hur studien kan genomföras och presenteras.
Detta arbete inspireras av den hermeneutiska metodansatsen, som enligt Widén (2019) handlar om att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen som studeras. Tolkning sker i relation till helhet och kontext, vilket kan kopplas till de teoretiska utgångspunkterna som består av det sociokulturella perspektivet och systemteorin. Författaren (a.a.) menar att även då en text inom hermeneutik betraktas som självständig, kan den inte frikopplas från sammanhang, tidsanda, situation och kultur. Den kvalitativa textanalysen är enligt Widén (a.a.) sprungen ur hermeneutiken och redogör vid tolkning av text för tre dimensioner; i den första dimensionen analyserar textförfattaren och söker svar på frågor om vilka innebörder författaren själv tillskriver sin text, den andra dimensionen analyserar textens form och innehåll, den tredje dimensionen riktar fokus mot att tolka vilka innebörder texten får i relation till kontext och sammanhang som ligger utanför texten. Författarna (a.a.) betonar att kvalitativ textanalys ska klargöra vilken eller vilka dimensioner som analysen bygger på. Vid den kvalitativa textanalysen av artiklarna som ingår i översikten i detta arbete läggs tonvikten på den tredje dimensionen med utgångspunkt i styrdokument och ramverk. Till viss del riktas fokus även på den andra dimensionen, då språket har betydelse tillsammans med hur begreppen handledning och kvalificerade samtal tolkas och förstås.
3.4 Centrala begrepp
Innebörden av begrepp som här förklaras är tolkningsbara och kräver förtydligande, så att vad som i detta examensarbete avses kan avgränsas och förstås. Enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) innebär begrepp hur upplevelser, erfarenheter och fenomen benämns för olika individer, vilket understryker vikten av att tydligt redogöra för vad som i detta arbete avses med centrala och tolkningsbara begrepp.
18
Med pedagog avses i detta arbete lärare eller förskollärare med kunskap och erfarenheter från förskola eller skolverksamhet och som i sin yrkesroll arbetar pedagogiskt i syfte att främja inlärning och utveckling hos barn eller elever.
Skolledare
Skolledare är ett samlingsnamn och i detta arbete avses rektorer, biträdande rektorer eller andra personer med ledande befattningar inom skola och förskola, det vill säga ansvarig för verksamhet, dess personal och kompetensutveckling.
Handledning
Enligt Sahlin (2004) kan begreppet handledning ses som ett paraplybegrepp då definitionen och därigenom uppfattningar varierar. Bladini (2004) menar att den specialpedagogiska handledningen har två funktioner; att ge råd och skapa reflektion hos pedagogerna som i sin tur kan leda till förändring och nya tankar. Killén (2008) förstärker resonemanget kring reflektion och förtydligar med sin definition på handledning av kollegor att det handlar om en professionell utvecklingsprocess som fördjupar kunskap och förståelse, vilken bidrar till att deltagarna professionellt kan reflektera kring och förhålla sig till egna attityder och förmåga att lösa problem. Bladini (2004) menar att det handledande samtalet är ett fenomen som rör sig mellan stöd och förändring, men främst syftar till att åstadkomma förändring vad gäller pedagogers sätt att tänka om problem. Författaren (a.a.) beskriver handledning utifrån två perspektiv; inifrån som ett rum för reflektion för de som blir handledda och utifrån som ett verktyg för att förbättra såväl pedagogers som elevers villkor. Vidare poängterar författaren (a.a.) att det saknas en preciserande förklaring av det handledande uppdraget i styrdokumenten, vilket medför stort tolkningsutrymme för samtliga aktörer samt ett behov av klargörande reflektioner för att kunna nå samsyn.
Med handledning i denna studie avses såväl intern som extern specialpedagogisk handledning tillsammans med pedagoger i skola och förskola, det vill säga handledning utförd av intern specialpedagog i verksamhet eller av extern specialpedagog från till exempel central enhet.
19
Enligt Bladini (2004) och Näslund (2004) är syftet med kvalificerade samtal att främja utveckling och lärande genom ett samspel mellan teori och praktik. I det kvalificerade samtalet skapas tillfälle för kollegialt lärande med pedagogernas vardag som utgångspunkt. Deltagarna erbjuds möjlighet att benämna sin praktik och därigenom skapa förståelse hos både sig själv och andra, som kan leda till utveckling och förändring. Kvalificerade samtal är det formella begreppet i Examensförordningen 2001 (SFS 2011:688), dock är det odefinierat både som begrepp och innebörd. Sahlin (2010) framhåller att specialpedagoger efter 2001 års examensförordning och införandet av uppdraget att vara kvalificerad samtalspartner, utbildas mot en utvidgad profession med krav på kompetens inom handledning, konsultation och rådgivning.
Sundqvist och Ström (2015) skriver i sin artikel fram att kvalificerade samtal kan kategoriseras i tre varianter som de kallar det konsultativa, det reflekterande samt det samarbetande handledningssamtalet som i Finland utförs av speciallärare (som i princip har likadant uppdrag som specialpedagoger i Sverige). I det konsultativa samtalet opererar specialläraren som expert med fokus på att identifiera och analysera problem och att ge råd och åtgärdsförslag. En kritik till denna form av samtal är obalans i maktförhållandet mellan handledare och de handledda. I det reflekterande samtalet riktas fokus mot lyssnandet utan egna värderingar hos handledaren. Pedagogerna erbjuds möjlighet att reflektera, komma fram till egna förslag och se problem ur nya perspektiv. Det reflekterande samtalet ställer höga krav på deltagarna att vara närvarande och aktivt lyssna. Författarna (a.a.) diskuterar att kritik mot denna form är en övertro på att de handledda i varje sammanhang och situation besitter den kunskap och problemlösning som efterfrågas. Det samarbetande samtalet utmärks av fokus på organisationsnivå och miljö, istället för på individnivå. Handledaren och de handledda anses alla som experter som innehar viktig kunskap och alla deltar aktivt i såväl problemformulering som analys och lösningsförslag. Författarna (a.a.) menar att de olika samtalsformerna behövs i olika situationer och kompletterar varandra.
Med kvalificerade samtal avses i detta examensarbete samtal mellan specialpedagog och pedagoger i samspel mellan teori och praktik, med syfte att utveckla kunskap genom handledning, konsultation, reflektion och samarbete med utgångspunkt i pedagogernas vardag.
20
Eriksson Barajas et al. (2013) beskriver att en litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritiskt granska och därefter genom sammanställning analysera materialet. Enligt författarna (a.a.) är syftet med en systematisk litteraturstudie, forskningsöversikt eller kunskapsöversikt att åstadkomma en syntes av data från tidigare studier genom fokus på forskning. Nilholm (2017) framhåller att en forskningsöversikt är systematisk när den genomförs utifrån explicita regler med ett tydligt tillvägagångssätt med hög transparens och dokumentation. I detta examensarbetes systematiska kunskapsöversikt inkluderas vetenskaplig forskning, rapporter, artiklar och föreläsningsunderlag. Avhandlingar är exkluderade på grund av tidsramen, men används som referenser i resultat- och diskussionsavsnittet.
SENCO
SENCO är förkortning av Special Educational Needs Coordinator och är en internationell benämning som betyder specialpedagogisk samordnare. SENCO kan enligt forskning i detta examensarbete tolkas som både specialpedagog och speciallärare eller endast specialpedagog, beroende på i vilket land och sammanhang begreppet nämns. SENCO ingår som sökord i ett av sökblocken i föreliggande kunskapsöversikt och förekommer således i forskningen som ingår i detta examensarbete.
SNE
SNE är förkortning av Special Needs Educator och är en internationell benämning och kan översättas som specialpedagog. SNE ingår som sökord i ett av sökblocken i föreliggande kunskapsöversikt och förekommer således i forskningen som ingår i detta examensarbete.
3.5 Sammanfattning
Översikten tar avstamp i det sociokulturella perspektivet med tonvikt på relationella faktorer där mänskliga handlingar och beteenden förstås i ett större socialt och kulturellt sammanhang där kommunikation spelar en central roll. Systemteorin betonar betydelsen av språk och kommunikation samt sociala och mellanmänskliga faktorer i utveckling och lärande. De båda teoretiska utgångspunkterna kopplas tillsammans med de centrala begreppen till teman som framträder i sammanställning, analys och syntes av materialet.
21
4 Metodologi för kunskapsöversikten
I följande avsnitt redogörs metodiskt för hur arbetet med kunskapsöversikten går till väga i enlighet med Nilholms (2017) resonemang kring strävan efter hög replikerbarhet genom tydlighet och systematik. Författaren problematiserar att genomförandet av en kunskapsöversikt inte är en neutral händelse. Översikten involverar en maktaspekt där författaren genom olika val konstruerar forskningsfältet på ett specifikt och unikt sätt, vilket medför att transparensen behöver vara så omfattande som möjligt i hela processen.
4.1 Definition av forskningsområde
Det första steget i en systematisk kunskapsöversikt är att avgränsa och definiera ämnesområdet som ska undersökas samt underbygga och motivera varför studien ska genomföras. För att kunna definiera ämnesområdet menar Booth, Papaioannou och Sutton (2016) att det ska utformas en problemformulering genom syfte och frågeställningar. Eriksson Barajas et al. (2013) betonar att det är problemformuleringen som är utgångspunkt i forskningsprocessen och att det där sker ett resonemang kring på vilket sätt studiens resultat förväntas bidra med ny kunskap. Initialt formuleras sökord och sökningsstrategi, utifrån syfte och frågeställningar. Eriksson Barajas et al. (a.a.) framhåller att det utmärkande för en systematisk översikt är att använda förutbestämda strukturer för att identifiera, bedöma och syntetisera insamlat material utifrån syfte och frågeställningar med förhoppning om att kunna redogöra för en slutsats och därigenom belysa vad som karaktäriserar ett specifikt forskningsfält. Vidare påpekar författarna att en översikt består av tidigare vetenskapligt dokumenterad kunskap, som därmed blir det fält som ska undersökas och därigenom är det inte personer som utgör empirin.
Att genomföra en översikt anses av Eriksson Barajas et al. (2013) vara en tillförlitlig process när det gäller både att synliggöra kunskapsluckor inom forskning och att belysa behov av framtida studier. Utifrån denna studies sökningar i följande databaser har hittills inte någon systematisk kunskapsöversikt kring synen på och villkor för handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg påträffats. Med dessa utgångspunkter kan man dra slutsatsen att det råder en kunskapslucka i ämnet.
22
4.2 Val av metod och analysram
Eriksson Barajas et al. (2013) framhåller att många forskningsfält är outforskade och att enstaka studier inte kan utgöra tillräckligt underlag för evidens, som enligt författarna skall vara robust och pålitligt. Det krävs upprepade resultat i flera studier för att resultatet ska vara tillförlitligt och kunna generaliseras, vilket motiverar valet att i detta arbete genomföra en systematisk kunskapsöversikt. Bryman (2018) menar att en systematisk översikt ska stå för sig själv där tillvägagångssättet tydligt skall redogöras för, vilket gör det enkelt att navigera i processen. Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) innebär att genomföra en systematisk forskningsöversikt att söka, kritiskt granska och sammanställa vetenskapliga artiklar för att därefter dra slutsatser utifrån syfte och frågeställningar med intentionen att ge grepp om och översikt i ett ämne. Vidare resonerar författarna (a.a.) kring vikten av att ämnet tidigare är beforskat i den mån att flera studier av god kvalitet är gjorda. Nilholm (2017) framhåller att en forskningsöversikt är systematisk när den genomförs utifrån explicita regler med ett tydligt tillvägagångssätt med hög transparens och dokumentation. Booth et al. (2016) stödjer resonemanget när de menar att genomförandet av en systematisk kunskapsöversikt är en explicit metod som används för att identifiera, utvärdera och syntetisera befintlig forskning. Det systematiska tillvägagångssättet innebär struktur och tydlighet, vilket synliggör processen och skapar möjlighet att följa och tolka forskningen. Vidare är kunskapsöversikten enligt författarna (a.a.) trovärdig och med god validitet genom att det som avses att bli studerat blir studerat. Ytterligare underlag för trovärdighet gällande metoden är att data inkluderas utifrån syfte och frågeställningar, oavsett resultatet i forskningen. För att kunskapsöversikten ska vara transparent presenteras metod och tillvägagångssätt på ett noggrant och systematiskt sätt.
Nilholm (2017) förespråkar en metod för kartläggning och analys av ett forskningsområde genom en kunskapsöversikt som benämns SMART, som står för Systematic Mapping and Analysis of Research, där vikten av att vara tydlig med de egna utgångspunkterna i översikten betonas. SMART är utvecklat främst för forskningsöversikter inom det utbildningsvetenskapliga fältet och används som stöd i denna översikt och innefattar följande steg:
1. Definiera – ange forskningsområde.
2. Identifiera – urskilj forskningsarenan, till exempel global eller nationell.
3. Välj ut - hitta artiklar som anses vara mest betydelsefulla utifrån hur ofta ett arbete refereras till av andra forskare. I detta arbete justeras denna punkt och urvalet inkluderar samtliga för arbetet relevanta artiklar, då dessa redan är få.
23
4. Kartlägg - vad handlar artiklarna om? Vilka teorier och metoder används? Hur används grundläggande begrepp?
5. Analysera - undersök en eller flera aspekter som presenteras i föregående punkt.
6. Diskutera – resonera kring forskningsfältets starka och svaga sidor utifrån det valda teoretiska perspektivet.
I tidigare kurs i specialpedagogprogrammet ”Vetenskapsteori och forskningsmetod” genomförs en mindre översikt kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal (Hallkvist, 2020), vilken tjänar som språngbräda och testsökning, som leder fram till denna större kunskapsöversikt.
4.3 Etiska överväganden
Artiklar som ingår i översikten är redan etiskt granskade och publicerade. Genom att undersökningsfältet bygger på tidigare dokumenterad kunskap berör etiken kunskapsöversiktens urval av artiklar samt presentationen av resultatet. För att tillförsäkra att etiska överväganden utförs i samband med den systematiska kunskapsöversikten presenteras den metodologiska processen, urvalet och resultatet med transperens och med intentionen att vara replikerbart. Eriksson Barajas et al. (2013) menar att översiktens tillvägagångssätt ska vara tydligt och att resultatet betraktas utifrån ett kritiskt perspektiv. Vidare är det viktigt att reflektera kring och vara medveten om den personliga påverkan av dels forskarna i de inkluderade artiklarna och dels mig själv som författare av detta arbete. Eftersom detta arbete har en kvalitativ ansats handlar det om subjektivitet och en fenomenologisk och hermeneutisk ansats, det vill säga arbetet beskriver individers uppfattningar och tolkningar. Även Nilholm (2017) redogör för hur forskningsöversikter handlar om subjektiva metareflektioner, eftersom artiklar väljs, tolkas och skrivs utifrån författarens perspektiv och fokus. Vidare innebär det risk för distansering mellan vision och praktik med metaforskning som i detta fall, där kunskapsöversikten är ett självändamål. Därför är det av vikt att låta hela processen genomsyras av syftet, frågeställningarna och ytterst skolans utveckling. I SMART (Nilholm, 2017) är det av vikt att den som genomför översikten reflekterar över vilka ställningstaganden som görs när forskning väljs ut för bearbetning och analys. Författaren framhåller att en översikt ska ses som en social handling som är kopplad till värderingar och ideologi och betonar vikten av att redovisa det valda teoretiska perspektivet samt vilka konsekvenser det får för hur vald forskning sammanställs och tolkas. Booth et al. (2016) instämmer i
24
resonemanget och poängterar att en grundregel för att arbetet ska vara etiskt försvarbart är att inte endast välja ut artiklar efter eget intresse eller för att förstärka en eventuell hypotes.
4.4 Val av design
Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) kan verkligheten studeras utifrån olika perspektiv genom olika metoder. Varierande antaganden om kunskap utgör utgångspunkt för såväl den kvalitativa som kvantitativa ansatsen, vilken bestäms utifrån forskningsfrågan. Utifrån syfte och frågeställningar används en systematisk kunskapsöversikt med integrativ karaktär för datainsamling, vilket innebär att själva materialet består av både kvalitativa och kvantitativa studier. Enligt Booth et al. (2016) ger integrativa studier en mångsidig och omfattande kunskap om området som ska studeras. Författarna framhåller att kvalitativ forskning inriktas på förståelse och tolkning och kvantitativ forskning fokuserar på samband och generaliserbarhet. Genom att kombinera de båda typerna av forskning, får översikten en mer heltäckande bild av forskningsfältet.
Denna översikt har en kvalitativ ansats, vilket enligt Eriksson Barajas et al. (2013) innebär att fenomen i verkligheten undersöks och resultatet sammanförs systematiskt genom beskrivningar, Vidare sker analysen med inspiration från en hermeneutisk ansats med strävan att tolka och förstå innebörder av texter.
4.5 Planering och genomförande
Med utgångspunkt i syfte och frågeställningar påbörjas sökningsprocessen genom prövning av varierande sökord i olika databaser genom olika testsökningar. Samtidigt växer en sökstrategi fram med inklusions- och exklusionskriterier i enlighet med Forsberg och Wengström (2016), som menar att kriterierna används för att avgränsa sökning av material och samtidigt för att utesluta icke-relevant data. Vid sökning av material identifieras studier och väljs ut för att kritiskt granskas och värderas utifrån valda inklusions- och exklusionskriterier. Framtaget material analyseras därefter och resultat presenteras. Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) finns inga direkta regler för hur många studier som bör ingå i en översikt för att ringa in ett forskningsfält. I denna kunskapsöversikt behöver hänsyn tas till att jag står ensam som läsare av materialet. Tidsbegränsning och omfattning av kursen leder till att doktorsavhandlingar exkluderas.
25
4.6 Forskningsarena
Eriksson Barajas et al. (2013) menar att materialet i en systematisk översikt bör vara både kvantitativt och kvalitativt till skillnad från själva översikten som i detta examensarbete är kvalitativ. Författarna framhåller att det kan finnas forskningsresultat från både kvantitativa och kvalitativa studier som har relevans och behöver sammanställas. För att inkludera specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal från fler länder än Sverige är forskningsarenan global. Nilholm (2017) stärker resonemanget och understryker vikten av medvetenhet vid val av arena, som ska vara så heltäckande som möjligt.
Enligt SMART (Nilholm, 2017) kan urvalsprocessen utgå från de artiklar som refererats till mest, för att synliggöra de mest betydelsefulla artiklarna. Dock påpekar författaren att då det handlar om få artiklar inom ett område, kan det vara bättre att kartlägga och analysera all forskning inom området, vilket tillämpas i denna översikt.
Eriksson Barajas et al. (2013) resonerar kring den kvantitativa vetenskapliga ansatsen, vars grundidé är att verkligheten kan studeras förutsättningslöst och oavsett situation, det vill säga verklighet och individ är åtskilda. Genom avstånd mellan forskaren och det som beforskas, ökar möjlighet till objektivitet. Enligt författarna (a.a.) är objektivitet avgörande för att undvika bias, det vill säga förutfattade meningar om den egna forskningen. Kvantitativ forskning är deduktiv och vill genom representativa urval kunna påvisa generaliserbara resultat. Bryman (2018) poängterar att den kvantitativa ansatsen kan vara statisk och utan koppling till vare sig individer, den sociala verkligheten eller egna reflektioner.
Bryman (2018) redogör för den kvalitativa vetenskapliga ansatsen där verklighet och individ interagerar och är beroende av varandra. Ansatsen är tolkande, konstruktionistisk och induktiv, det vill säga grundar sig i och vill skapa mening utifrån erfarenheter och subjektiva upplevelser eller värderingar. Genom kvalitativ forskning uppmärksammas hur informanterna uppfattar och förstår situationer samt vad som sker i deras medvetande. Resultat som analyseras påverkas av samtliga som är involverade, inte minst forskaren. Vidare redogör författaren för vikten av att vara medveten om att den kvalitativa forskningen kan vara svårdefinierbar och alltför subjektiv.
26
4.7 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) avser reliabilitet en studies trovärdighet och pålitlighet. Vidare redogör Kvale och Brinkmann (2014) för hur reliabilitet kräver ett tillförlitligt och strukturerat resultat, som kan återupprepas med liknande resultat. För att säkerställa reliabiliteten sker i denna översikt ett strategiskt och systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som genomgått filtret peer review, vilket innebär att artiklarna är granskade av andra forskare innan publicering. Att göra forskningsprocessen i denna översikt så tydlig och genomskinlig som möjligt är ytterligare en faktor som stärker reliabiliteten och bidrar till att den är replikerbar, det vill säga går att med samma resultat göra om för vem som helst, som har tillgång till databaserna som används i översikten. Att en studie har hög reliabilitet är ingen garant för att densamma har hög validitet, eftersom reliabiliteten inte berättar någonting om det som studeras är relevant (Kvale och Brinkmann, 2014).
Stukát (2011) beskriver hur validitet gäller om studien undersöker det som ska undersökas, det vill säga om frågeställningen besvaras och om materialet är relevant. Kvale och Brinkmann (2014) instämmer i resonemanget och poängterar att studien ska förhålla sig till den påstådda sanningen samtidigt som dess argument ska vara välgrundade och hållbara. Denna kunskapsöversikt har validitet, då artiklarna som ingår väljs ut genom en systematisk och utifrån fyra databaser, heltäckande urvalsprocess samt besvarar frågeställningarna. Validitet är enligt Stukát (2011) ett argument för systematiska översikter vid granskning av data, eftersom data inkluderas beroende på relevans utifrån forskningsämne och inte utifrån artiklarnas resultat. Vidare har denna översikts specifika sökord tillsammans med inklusions- och exklusionskriterier systematiskt utkristalliserats utifrån syfte och frågeställningar innan sökningen påbörjades.
Bryman (2018) beskriver att generaliserbarhet innebär att hitta generella lagar. När flera undersökningar och studier sammanställs och visar liknande resultat kan det generaliseras. Att en översikt har hög reliabilitet och validitet är förutsättningar för att resultatet ska kunna generaliseras, det vill säga ska även gälla personer som inte är inkluderade i studierna och artiklarna. Även om detta examensarbete uppfyller kraven genom att flera studier sammanställs och visar liknande resultat, ska det poängteras att arbetet inte gör anspråk på generaliserbarheten som en kvantitativ studie med mer omfattande material kan göra.
27
4.8 Sökkriterier
Databaser
Nilholms (2017) rekommendation är att i sökningsprocessen ta hjälp av kunnig bibliotekspersonal, vilket i detta arbete görs vid ett par tillfällen. Personen som kontaktas från Malmö Universitets bibliotek är till stor och betydelsefull hjälp vid val av databaser och utkristalliserandet av sökord och sökblock. Material söks via databaserna ERIC (Educational Resources Information Center), ERC (Education Research Complete), SwePub och Scopus som alla tillhandahålls av Malmö Universitetsbibliotek. ERIC innehåller utbildningsvetenskaplig forskning inom det pedagogiska och psykologiska fältet publicerade från år 1966 och framåt. ERIC är en amerikansk databas över artiklar och böcker med inriktning på utbildning, pedagogik och psykologi och däri finns flertalet typer av dokument, som böcker, avhandlingar samt tidskriftsartiklar på olika språk. ERC är en bibliografisk fulltextdatabas som består av vetenskaplig forskning inom olika utbildningsområden. I SwePub finns vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten.Scopus är en abstract- och referensdatabas över kvalitetsgranskad litteratur inom alla vetenskapsområden (Biblioteket, Malmö Universitet).
Sökord och sökfraser
I en systematisk forskningsöversikt eller kunskapsöversikt ska sökorden enligt Eriksson Barajas et al. (2013) vara genomtänkta och välbeprövade i relevanta databaser, eftersom de vetenskapliga artiklarna utgör grund för kunskapsöversikten. För att hitta lämpliga studier och artiklar behöver träffsäkra sökord formuleras utifrån syfte och frågeställningar. För att verbalisera det centrala i detta arbete används som komplement till samarbetet från bibliotekarien den strukturerade metoden PICO (Population, Intervention, Control, Outcome) som enligt författarna (a.a.) fungerar som hjälpmedel för att kunna formulera sökblock och sökord. PICO står för:
Population – vem eller vilka handlar studien om
Intervention – vad genomförs eller vilket arbetssätt undersöks Control – vilket sammanhang, kontext, kontrollgrupp eller miljö Outcome – resultat
28 Tabell 1. Forskningsfrågor med hjälp av PICO. Undersökningsfråga
Population Intervention Control Outcome
Specialpedagoger och pedagoger
Specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal
Skola och förskola Erfarenheter eller forskning kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg
Tabell 2. Sökblock på svenska med hjälp av PICO.
Hur förekommer och hur ser professioner på specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal?
Population Intervention Control Outcome
Specialpedagoger Pedagoger Skolledare Speciallärare Assistenter Specialpedagogisk handledning Samtal Konsultation Dialog Kvalificerade samtal Skola Förskola Erfarenheter eller forskning kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg
Tabell 3. Sökblock på engelska med hjälp av PICO.
Hur förekommer och hur ser professioner på specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal?
Population Intervention Control Outcome
Special Education Teacher Special Teacher Consultation Counseling Dialogue School Preschool Experiences or research about special education
29 Special Educator Special Needs Educator SENCO Qualified conversation teacher consultation and qualified conversations as skill development tool
4.9 Urval och datainsamling
Urval och insamling av data tar avstamp i studiens syfte och frågeställningar. Materialet som väljs ut är granskade vetenskapliga artiklar. Nilholm (2017) resonerar kring vikten av att reflektera över vad som avses med ord och begrepp som används i sökningen efter relevanta artiklar. Ord som ”handledning” och ”kvalificerade samtal” kan innebära skilda begrepp och betydelser i olika sammanhang eller tankeinnehåll. Utifrån tidsram och att detta arbete endast utförs av en person, söks forskning under en viss beteckning, vilket begränsar sökningen, i jämförelse med om arbetet skulle utgå från begrepps- eller tankeinnehåll och därmed en betydligt mer omfattande litteratursökning.
I enlighet med Booth et al. (2016) avgränsas materialet utifrån på förhand utsatta inklusions- och exklusionskriterier, för att ringa in det mest relevanta materialet för studiens syfte och frågeställningar. Enligt författarna används exklusionskriterier för att utesluta data som inte är relevanta för studien under sökningsprocessen. Inklusionskriterierna säkerställer att relevant material inkluderas i studien. I denna studie innebär inklusionskriterierna att de inkluderade studierna ska innefatta specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal, professioners syn på fenomenet, villkor för fenomenet till exempel ramverk och tid samt möjligheter, hinder och utmaningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Det inkluderade materialet bygger på såväl kvalitativa som kvantitativa studier och är både nationellt och internationellt, för att få en så omfattande bild som möjligt av den specialpedagogiska handledning och det kvalificerade samtalet. Materialet är även peer review-granskat, vilket säkerställer att endast vetenskaplig och etiskt granskad data ingår. Material som exkluderas är studier skrivna på andra språk än svenska och engelska och som är producerade tidigare än 1989. Anledningen till att avgränsningen sker år 1989 är att det i Sverige år 1986 sker en utredning kring en ny specialpedagogisk påbyggnadsutbildning som ersätter speciallärarutbildningen, vilket verkställs 1990. Den nya utbildningen riktar fokus mot specialpedagogens handledande och konsulterande roll med ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av åtgärdsprogram (SOU
30
1999:63). Vidare exkluderas material vars nyckelord och abstracts inte är relevant för studiens syfte och frågeställningar. Bland de exkluderade artiklarna återfinns de som handlar om handledning som inte genomförs av specialpedagog, till exempel extern handledning eller handledning mellan pedagoger och elever.
Inklusionskriterier
Publicerade artiklar från år 1989 och framåt
Artiklar som genomgått peer review
Titel, abstract eller nyckelord innehåller minst ett av sökorden i block 1
Titel, abstract eller nyckelord innehåller minst ett av sökorden i block 2
Nationella och internationella artiklar på svenska eller engelska
Exklusionskriterier
Publicerade artiklar tidigare än 1989
Handledning och kvalificerade samtal som inte är specialpedagogisk
Artiklar som inte genomgått peer review
Doktorsavhandlingar
Icke-relevanta titlar, abstracts eller nyckelord
Artiklar på andra språk än svenska eller engelska
Inkluderade artiklar ligger till grund för resultat och analys och är relevanta för arbetet då de uppfyller inklusionskriterierna som är utformade för att kunna besvara arbetets syfte och frågeställningar. Med hjälp av PICO-modellen utformas sökord för översikten, vilka leder till ämnes- och fritextord som placeras i block. Sökningarna genomförs 201204 med hjälp av blocken och avgränsas med de booleska operatorerna AND och OR, vilka enligt Booth et al. (2016) används i syfte att avgränsa sökningen genom att inkludera, exkludera samt kombinera flera sökord. AND används för att begränsa sökningen och resultatet. OR utvidgar sökningen och ger ett bredare resultat. I databaserna genomförs sökningarna på rubrik, nyckelord och abstracts.
31
För översikten används fyra databaser; ERIC, ERC, SwePub och Scopus, vilka Malmö Universitet tillhandahåller via biblioteket. I ERIC, ERC och Scopus används två sökblock med operatoren AND mellan:
Block 1:
”special teacher*” OR ”special educator*” OR ”special education teacher*” OR ”special educational professional*” OR ”special needs educator*” OR sne* OR senco*
Block 2:
”collaborative consultation*” OR ”qualified conversation*” OR consult* OR counsel* OR ”collaborative dialogue*” OR ”teacher supervision*” OR ”teacher collaboration*” OR dialogue*
I ERIC ger sökblocken 326 träffar, i ERC ger de 345 träffar och i Scopus leder sockblocken till 302 träffar.
I SwePub erhålls 296 träffar genom två sökblock med operatoren AND mellan:
Block 1:
”special educator*” OR ”special teacher*” OR ”special education teacher*” OR ”special education professional*” OR ”special needs educator*” OR sne OR senco* OR specialpedagog* OR speciallärar*
Block 2:
samtal* OR konsult* OR handled* OR dialogue* OR consult* OR counsel* OR supervisi*
Urval sker vid genomläsning och relevansgranskning av samtliga träffars titlar och ämnesord och vid behov abstracts, för att identifiera och avgöra vilka artiklar som ska inkluderas och exkluderas utifrån översiktens syfte och frågeställningar samt inklusions- och exklusionskriterierna. Sökningen resulterar i sammanlagt 1269 träffar inklusive dubbletter i respektive baser enligt följande:
Tabell 4. Resultat av sökning. Antal träffar av sökning
32
ERC 345
SwePub 296
Scopus 302
Vid genomläsning av titlar, nyckelord och vid behov abstracts, exkluderas artiklar där handledning och kvalificerade samtal utförs av andra än specialpedagoger. Likaså exkluderas doktorsavhandlingar samt artiklar som endast handlar om kollaboration eller kollaborerande samtal.
Tabell 5. Resultat efter genomläsning av titlar, nyckelord och vid behov abstracts och därigenom exkludering av icke-relevanta studier.
Antal träffar efter exkludering
ERIC 10
ERC 14
SwePub 6
Scopus 9
Genom att jämföra träffarna i de olika databaserna avlägsnas dubbletter, vilket resulterar i 19 artiklar. Dessa läses noggrant och granskas i fulltext och ligger till grund för sammanställning, kartläggning, kategorisering och analys. Artiklarna finns i en separat del i referenslistan samt sammanfattas i en tabell (se bilaga 1) utifrån kategorierna: artikelns namn, författare, databas, var studien är genomförd samt var den är publicerad. I en tabell (se bilaga 2) presenteras artiklarnas syfte, nyckelord, design och teoretisk utgångspunkt.
4.10 Kartläggning och tematisering
Nilholm (2017) framhåller att det finns en valfrihet beträffande vilka aspekter som fokuseras i kartläggningen, men för att få en överblick över fältet är några aspekter centrala; ämnet, teorier, metoder och centrala begrepp. Det finns en frånvaro av redogörelse för teori eller teoretiska utgångspunkter i flertalet av artiklarna. För en systematisk överblick över dessa aspekter (se bilaga 2).
Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) kan bearbetning och analys ske parallellt när arbetets ansats är kvalitativ, så att frågeställningarna kan utvecklas och justeras vid behov. Under
