6 Resultat och analys
7.4 Förslag på fortsatt forskning
Studien visar att skolledares vision och kunskap kring hur de specialpedagogiska funktionerna organiseras är av vikt. En kartläggning av organisationer kopplat till elevers måluppfyllelse, i syfte att höja kvaliteten skulle stötta skolledaren som är ytterst ansvarig. Elever med grav språkstörning behöver tidigt stöd och hamnar ofta utanför möjligheterna till studier och arbete i vuxen ålder. Förslag på fortsatt forskning skulle kunna innebära vetenskapliga studier gällande införandet av en ny skolform och bygga på samtal med tidigare elever från språk- och kommunikationsklasser. En kvalitativ studie om livskvalitet för vuxna med språkstörning kan ha basen i det förgångna och med tankar om skolframgång baserat i forskares rön när det gäller hur läroplanens krav är ställda, riktar åt det håll vi behöver färdas.
44
Referenser
Abbott, A. (1988). The System of Professions: An Essay on the Division of Expert Labor. Chicago: University of Chicago PressAbbott, A.D.
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat0 5074a&AN=malmo.b1154151&lang=sv&site=eds-live
Ahlberg, A. (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik Att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i
företag och organisationer. (3., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bladini, U.-B. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent. svensk
speciallärarutbildning 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesuppgifter. (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in
Educational Sciences, 76). Göteborg: Vasastadens Bokbinderi AB.
Brante (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession (s. 15-34). Högskolan i Borås.
Brinton, B., Fujiki, M, James, SL. & Jerome, AC. (2002). Self-Esteem in Children With
Specific Language Impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, Vol. 45,
s 700-714.
Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor: om skolorganisationer och
skolförbättring. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Blossing, Ulf (2013). Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och
45
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans: en uppgörelse med pedanternas
världsherravälde. (Andra reviderade utgåvan). Stockholm: Volante.
Bruce, B., Berry, P., Byström, A., Grahm, C., Holgersson, I., Kragh, M., Platin Ewe, L., Sjunnesson, H., Svensson, A-K. och Wästerlid, C. (2018) Att vara speciallärare (elektronisk
resurs): språk-, och läsutveckling respektive matematikutveckling. Barbro Bruce (red.) 1.
Uppl. Malmö: Gleerup.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. (Red.) (1998) Theorising special education. British Educational Research Journal. London: Routledge. https://eds-a-ebscohost-
com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=6&sid=af564fda-2422-4147-b38b- b38eebe8237c%40sdc-v-sessmgr02
Colnerud, G. & Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och
yrkesetik. Stockholm: HLS förlag.
Conti-Ramsden, G. & Botting, N. (2004). Social difficulties and victimization in children with
SLI at 11 years of age. Journal of Speech, Language & Hearing Research . Feb2004, vol. 47
Utgåva 1, s145-161. Hämtat från https://search-ebscohost-
com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=ehh&AN=106658239&site=ehost-live
Dockrell, J., & Lindsey, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties –
the teachers´perspective. Oxford Review Education, Vol. 27, No. 3, 369-394. Hämtat från
doi:10.1080/03054980120067410.
Dyson, A. (2006) Changes in special education theory from an English perspective. Manchester: University of Manchester. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/1467-8527.00111
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist. J (2001). Forskning inom det specialpedagogiska
46
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Gillberg, C. (2018). Essence: om autism, adhd och andra utvecklingsavvikelser. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research,
procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella
yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie.
Forskningsrapport Karlstad University Studies 2015:13. Karlstad: Karlstads universitet. Göransson, K., Lindqvist, G., Möllås, G., Almqvist, L., & Nilholm, C. (2016). Ideas about
occupational roles and inclusive practices among special needs educators and support teachers in Sweden. Educational Review, 8 August 2017, 69(4):490-505). Hämtat från
doi:10.1080/00131911.2016.1237477
Hallin, A.E. (2019). Förstå och arbeta med språkstörning. (Första upplagans första tryckning). Stockholm: Anna Eva Hallin och Natur & Kultur.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Haug, P., Egelund, N. & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt
perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Jacobsen, D.I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C. & Fernell, E., (2018). Har alla barn i grundskolan
förutsättningar att klara nya läroplanens krav? Läkartidningen, Vol.115, 1-4.2018. Hämtat
47
Mathews, H. M., Rodgers, W. J. & Youngs, P. (2017). Sense-making for beginning special
educators: A systematic mixed studies review. Teaching and Teacher Education, 67, (23-36).
Hämtat från https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.tate.2017.05.007
Möllås, G., Gustafson K., Klang N. och Göransson K. (2017).
Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken. En analys av sex fallstudier. Karlstad University Studies. 2017:27.
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1
Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Vad och vems är kunskapsobjektet? – reflektioner över hur den
specialpedagogiska praktiken kan och bör studeras. IC. Nilholm & E. Björck-Åkesson
(Red.), Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s 100-112). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b68/1529480533394/Reflektioner- kring-specialpedagogik_VR_2007.pdf
Persson, A., Andersson, G., & Nilsson-Lindström, M. (2003). Framgångsrika skolledare i
spänningsfält och allianser. I A. Persson (Red.), Skolkulturer (s. 33-56). Studentlitteratur AB.
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5959417/1259834.pdf
Persson, J., Anttila, S., & Sahlin, N-E. (2018). Hur förstå "och" i "vetenskap och beprövad
erfarenhet"? Filosofisk tidskrift, 39(1), 44-54. Hämtad från
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/10949445/Och_i_VBE_preprint_160815_slutgiltig.pdf
Proposition (prop. 2009/10:165). Hämtat från https://data.riksdagen.se/fil/260C002E-E714- 4F41-9619-8D1F5A9A8D13
Salameh, E. & Nettelbladt, U. (red.) (2018). Språkutveckling och språkstörning hos barn Del
48
Skidmore, D. (2004). Inclusion : The Dynamic of School Development. McGraw-Hill Education. Hämtat från
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=nleb k&AN=234116&lang=sv&site=eds-live&ebv=EB&ppid=pp_iii
Skrtic, T. (1991) The special education paradox: Equity as the way to excellence. Harvard Educational Review, 61(2), 148-205. Hämtat från https://hepgjournals-
org.proxy.mau.se/doi/abs/10.17763/haer.61.2.0q702751580h0617
Skolinspektionen (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten.
Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2012/rektor-2/slutrapport-rektors-ledarskap-2012.pdf
Skollag (SFS 1985:1100). Hämtat från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-19851100_sfs-1985-1100
Skollag SFS 2007:638. Hämtat från
https://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalId=56&docId=128234&propId=5
Skollag (SFS 2011:186). Hämtat från http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110186.PDF
Skollag (SFS 2011:688). Hämtat från
https://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalId=56&docId=807723&propId=5
Skolverket (2013). Elevhälsan i skollagen. Hämtat från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2477
Skolverket (2020). Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd. Hämtat från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod
SOU 2015:22. Rektorn och styrkedjan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49b715/contentassets/648eb1cdb67c400f865605f8d6f531ca/rektor n-och-styrkedjan-sou-201522
49
SOU 2016:19. Barnkonventionen blir svensk lag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49315c/contentassets/7bcd0fe8815345aeb2ff0d9678896e11/barnk onventionen-blir-svensk-lag-sou-2016_19.pdf
SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen
för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49f6ba/contentassets/52c9cff5ffc24a8fb9371d3ab538edaa/samordning -ansvar-och-kommunikation--vagen-till-okad-kvalitet-i-utbildningen-for-elever-med-vissa- funktionsnedsattningar-hela-dokumentet-sou-201646.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Komplex yrkesroll. Hämtat från
https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/aktuellt-om-forskning/nyheter/komplex- yrkesroll-skapar-stress/
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (1994). Unesco: FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och
media. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och
uppdrag skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in
50
Bilaga 1: Intervjuguide
Specialpedagogisk kompetens
1. Beskriv vad specialpedagogisk kompetens betyder för dig? Specialpedagogisk forskning
2. Hur ser du på specialpedagogisk forskning? 3. Hur arbetar ni med forskning i organisationen? 4. Hur mycket förlitar du dig på forskning i ditt yrke?
5. Hur ser du till att lärarna på skolan arbetar forskningsbaserat? Elevhälsoteam
1. Vilken kompetens anser du bör representeras i ett elevhälsoteam (utifrån elevgruppen) Specialpedagogiska insatser för elevgruppen mot grav språkstörning
2. Vilka specialpedagogiska insatser anser du är av vikt för elever med grav språkstörning? Organisering av specialpedagogiska insatser för elevgruppen mot grav språkstörning
3. Hur tar man som bäst till vara på speciallärare mot grav språkstörning och dennes kompetens?
4. Hur påverkar organisationsstrukturen speciallärarens plats och roll i organisationen? 5. Tror du att kunskapen om speciallärare mot grav språkstörning finns med i
organiseringen runt om i skolorna?
51