Förslag på fortsatt forskning

Förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka hur lärare uppfattar att specialpedagogens ansvar ser ut i arbetet med de särskilt begåvade eleverna. Ytterligare en intressant aspekt att fortsätta studera skulle kunna vara att belysa särskild begåvning ur ett elevperspektiv, där särskilt begåvade elever får komma till tals kring hur de uppfattar sin skolgång och på vilket sätt specialpedagogen eventuellt varit delaktig och behjälplig. Intressant skulle även vara att forska kring hur pedagogisk och organisatorisk differentiering påverkar de särskilt begåvade eleverna. Detta då tidigare forskare och Skolverket valt att redogöra för olika tillvägagångssätt och möjligheter att differentiera för att möta de särskilt begåvade elevernas behov. Vi ser även att det skulle vara intressant att zooma ut och titta på uppfattningar kring ansvarsfördelning för de särskilt begåvade eleverna på huvudmannanivå, där fokus riktas mot olika kommuners arbete med denna elevgrupp. Då tidigare forskning och denna studie visar att det råder en stor osäkerhet kring identifiering och definition av de särskilt begåvade eleverna, anser vi att det skulle vara relevant med vidare forskning kring dessa begrepp.

47

Referenser

Bauman, Z. (1995). Life in Fragments - Essays in Postmodern Morality. Oxford: Blackwell.

Brante, Tomas & Andersen, Heine & Korsnes, Olav. (1998). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Universitetsförlaget.

Bronfenbrenner, Urie. (1979).The ecology of human development- experiments by nature

and design. Massachusetts: Harvard University Press.

Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Dahlgren, O. D Johansson K. (2009). Fenomenografi. I Fejes A. Thornberg R. (red),

Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Europarådet (1994). Recommendation 1248 on the education for gifted children. Parliamentary Assembly.

Freeman, J. (2001). Mentoring gifted pupils: An International View. Educating Able

Children. London: Department of Education and Employment.

Freeman, J. (2004). Teaching the gifted and talented. Education Today, 54. (17-21). Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla: statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Växjö: Linnéuniversitetet.

Gagné, F. (1993). Constructs and models pertaining to exceptional human abilities. In K. A. Heller, F. J. Mönks, & A. H. Passow (Eds.), International handbook of research and

development of giftedness and talent (pp. 69-87). Elmsford, NY, US: Pergamon Press

Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper - Ett systemteoretiskt perspektiv på

handledning. Lund: Studentlitteratur AB.

Hattie, J. (2008). Visible Learning : A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to

Achievement. London, United Kingdom: Routledge.

Jacobsen, D-I. (2017) Hur genomför man undersökningar?- Introduktion till

samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jahnke, A. (2015). Särskilt begåvade elever 1.3 organisatorisk och pedagogisk

48

Kokot, S. (1999). Help–our child is gifted! Guidelines for parents of gifted children. Lyttelton, South Africa: Radford House Publications.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lucas, J. Randolph. (1993). Responsibility. Oxford: Clarendon Press.

Office of Education. (1971). Education of the Gifted and Talanted-Volume 1: Report to the Congress of the United States by the U.S. Commissioner of Education. Washington. D.C: Office of Education.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber.

S. Persson, R. (1997). Annorlunda land: särbegåvningens psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

S. Persson, R. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska

skolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping.

Renzulli, J. S. (1986). The three-ring conception of giftedness: A developmental model for

creative productivity. In R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Eds.), Conceptions of giftedness

(pp. 53-92). New York: Cambridge University Press.

Repstad, P. (2007) Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Salamancadeklarationen. (2006). Svenska Unescorådets skriftserie. URL:

http://web.archive.org/web/20070715041848/http://www.unesco- sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf

Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska

verksamheten. Stockholm.

Skolinspektionen. (2017). Skolinspektionens årsrapport 2016. Undervisning och studiemiljö i fokus. Stockholm

Skolverket. (2015). Särskilt begåvade elever. 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete 1. Stockholm.

49

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm.

Skolverket. (2012). Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken för skolväsendet (Allmänna råd). Stockholm.

Skolverket. (2016). Rektorslyftet- pedagogiskt ledarskap för kvalitet och måluppfyllelse. (Rapport, Dnr: 2016:64). Stockholm.

Skolverket. (2017). Skolverkets lägesrapport. Stockholm

SFS, 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen & Skolverket. (2017). Vägledning för elevhälsan. Stockholm.

Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges kommuner och landsting, SKL (2016). Handlingsplan särskilt begåvade barn och elever 2016. Stockholm: SKL.

Söderström, Å. (2006). Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid. Om elevansvar

i det högmoderna samhället. (Doktorsavhandling, 2016:40). Karlstad: Karlstad universitet.

J. Sternberg, R. (1995). A Triarchic Approach to Giftedness. New Haven, Connecticut: Yale University.

Tjora, A.(2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Törnsén, M. & Ärlestig, H. (2014). Ledarskap i centrum: Om rektor och förskolechef. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Unicef. Barnkonventionen.(1989). URL: https://unicef.se/barnkonventionen/las-

texten#short.

Utbildningsdepartementet. (2014). Regeringbeslut. Stockholm: Regeringskansliet.

Vetenskapsrådet.(2002) Forskningsetiska principer för humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

50

von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och

uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic studies in

Education, 34 (4): 246-264.

Westling Allodi, M. (2015). Särskilt begåvade elever 1.5 Internationellt perspektiv på

särskilt begåvade elever. Stockholm: Skolverket.

Winner, E. (1999). Begåvade barn: myt och verklighet. Jönköping: Brainbooks. Ziegler, A. (2010). Högt begåvat barn. Stockholm: Norstedt.

51

Bilaga 1

1. Intervjufrågor

2. Yrke: Rektor/ specialpedagog

3. Vad innebär begreppet ansvar för dig?

4. Hur definierar ni elever i behov av särskilt stöd? Vilka elever inkluderas i detta begrepp?

5. Hur identifierar ni de särskilt begåvade eleverna?

6. Hur ser arbetsgången ut för de särbegåvade eleverna?

7. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till ledning och stimulans i skolan för att, utifrån sina förutsättningar, nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vilket ansvar anser du att rektor har i detta arbete?

8. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till ledning och stimulans i skolan för att, utifrån sina förutsättningar, nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Vilket ansvar anser du att specialpedagogen har i detta arbete?

9. Kan du berätta hur du själv tar ansvar för arbetet med särskilt begåvade elever?

10. Varför tror du vissa väljer att ta ansvar och vissa inte?

11. Hur arbetar ni med skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever.

12. Anser du att det finns en tydlig handlingsplan/ yrkesbeskrivning på din skola, där det framgår vem som bär ansvaret för arbetet med de särbegåvade eleverna.