Flertalet av deltagarna i artiklarna arbetade inom hemsjukvård. Det upplevs att lite forskning har gjorts om hur sjuksköterskor inom särskilda boenden har för erfarenhet av inkontinensvård men också hur dem ser på sin roll i inkontinensvården. Utifrån
resultatet är det också intressant att se hur sjuksköterskan ser på betydelsen av teamarbete i inkontinensvården och vilken arbetsledande roll denne anser sig ha.
Vidare kan en etnografisk metod innebära en inblick i hur teamet samarbetar med varandra.
5 Slutsats
Det har framkommit i föreliggande studie att sjuksköterskor har erfarenhet av att urininkontinens kan leda till stort lidande för personen som är drabbad och har stor inverkan även på andra delar i omvårdnaden. Kunskapen om att urininkontinens påverkar hela personen och att bedömning och behandling av urininkontinens kan innebära ökad livskvalité och värdighet har framkommit i flertalet artiklar. Det är den personcentrerade vården som ska vara vägledande med syfte att skapa delaktighet och en holistisk omvårdnad för att bibehålla eller öka livskvalitén för personen som har urininkontinens.
6 Referenser
Alexiou, E., Lindström Kjellberg, I. and Wijk, H. (2021) ‘Sustainable implementation of person-centred care in residential care facilities: hindering and supporting factors when improving incontinence’, Nursing & Residential Care, 23(1), pp. 1–14. doi:
10.12968/nrec.2021.23.1.5.
Albers-Heitner, (Pytha) C. P., Lagro-Janssen, (Toine) A. L. M., Venema, (Pieter) P. L., Berghmans, (Bary) L. C. M., Winkens, (Ron) R. A. G., de Jonge, (Ank) A. & Joore, (Manuela) M. A. (2011). ‘Experiences and attitudes of nurse specialists in primary care regarding their role in care for patients with urinary incontinence’, Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 25, no. 2, pp. 303–310,doi:
10.1111/j.1471-6712.2010.00827.x
Andersson,G. (2019) Livskvalitet och urininkontinens. I Hellström, A-L. & Lindehall, B.
Uro-tarmterapi. Lund: Studentlitteratur, AB, ss. 141-146
Borglin, G, Hew Thach, E, Jeppsson, M & Sjögren Forss, K (2020) ‘Registered nurse’s experiences of continence care for older people: A qualitative descriptive
study’, International Journal of Older People Nursing, 15(1), p. N.PAG. doi:
10.1111/opn.12275.
Colborne, M. and Dahlke, S. (2017) ‘Nurses’ Perceptions and Management of Urinary Incontinence in Hospitalized Older Adults: An Integrative Review’, Journal of Gerontological Nursing, 43(10), pp. 46–55. doi: 10.3928/00989134-20170515-02.
Carlson, E, Rämgård, M, Bolmsjö, I & Bengtsson, M (2014) ‘Registered nurses’
perceptions of their professional work in nursing homes and home-based care: A focus group study’, International Journal of Nursing Studies, 51(5), pp. 761–767.
doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.10.002.
Cubukcu, M. (2019) ‘The Impact of Urinary Incontinence on Quality of
Life in Those Receiving Home Care Services’, Home Health Care Management &
Practice, 31(1), pp. 30–34. doi: 10.1177/1084822318795439.
Donald, F, Martin, MR, Carter, N, Donald, EE, Kaasalainen, S, Wickson, GA, Lloyd, M, Akhtar, DN & DiCenso, A (2013) ‘A systematic review of the effectiveness of advanced practice nurses in long-term care’, Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 69(10), pp. 2148–2161. doi: 10.1111/jan.12140.
Drennan, V. M., Cole, L. and Iliffe, S. (2011) ‘A taboo within a stigma? a qualitative study of managing incontinence with people with dementia living at home’, BMC Geriatrics, 11(1), p. 75. doi: 10.1186/1471-2318-11-75
Drennan, V. M. and Cole, L. (2019) ‘Living with incontinence: The experience of people with dementia’, Dementia (14713012), 18(5), pp. 1826–1839. doi:
10.1177/1471301217731171.
Dingwall, L. and Mclafferty, E. (2006) ‘Do nurses promote urinary continence in hospitalized older people?: an exploratory study’, Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell), 15(10), pp. 1276–1286. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01381.x.
Edberg, A-K. (2020). Personcentrerad omvårdnad. I Edberg, A-K. (Red.), Att möta personer med demenssjukdom. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 131-148
Edvardsson, D. & Backman, A., (2020) Personcentrerad omvårdnad som sjuksköterskans kärnkompetens. I Edvardsson, D. & Backman, A., (Red),
Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 95-104
Esparza, A. O., Tomás, M. Á. C. and Pina-Roche, F. (2018) ‘Experiences of women and men living with urinary incontinence: A phenomenological study’, Applied Nursing Research, 40, pp. 68–75. doi: 10.1016/j.apnr.2017.12.007
Fredeos,M., Hellström, A-L., Lauritzzen, M., och Stenzelius, K (2019).
Blåsfunktionsstörningar. I Hellström, A-L. & Lindehall, B. Uro-tarmterapi. Lund:
Studentlitteratur, AB, ss. 45-79
Graneheim UH & Lundman B 2004, ‘Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness’, Nurse Education Today, vol. 24, no. 2, pp. 105–112
Hedman, A. R., Fonad, E. and Sandmark, H. (2013) ‘Older people living at home:
associations between falls and health complaints in men and women’, Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 22(19–20), pp. 2945–2952. doi:
10.1111/jocn.12279.
Hutchings, J. and Sutherland, L. (2014) ‘Student Nurse Understanding Of the
Psychosocial Impact Of Urinary Incontinence’, Urologic Nursing, 34(6), pp. 318–
325. doi: 10.7257/1053-816X.2014.34.6.318
Hägglund, D & Olai, L 2017, ‘Enabling and inhibitory factors that influenced implementation of evidence-based practice for urinary incontinence in a nursing home’, Nordic Journal of Nursing Research, vol. 37, no. 2, pp. 109–116
Kristiansen, L, Björk, A, Kock, VB, Nilsson, A, Rönngren, Y, Smedberg, A & Trillo, Å (2011), ‘Urinary incontinence and newly invented pad technique: patients’, close relatives’ and nursing staff’s experiences and beliefs’, International Journal of Urological Nursing, vol. 5, no. 1, pp. 21–30, doi:
10.1111/j.1749-771X.2011.01110.x.
Kohler, M, Mayer, H, Kesselring, J & Saxer, S 2018, ‘(Can) Not talk about it – Urinary incontinence from the point of view of stroke survivors: a qualitative
study’, Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 32, no. 1, pp. 371–379, Lauritzen, M. och Lindehall, B. (2019) Förbrukningsartiklar och hjälpmedel vid
blås-och tarmdysfunktion. I Hellström, A-L. & Lindehall, B. Uro-tarmterapi. Lund:
Studentlitteratur, AB, ss. 209-226
Luo, Y. et al. (2016) ‘Nursing students’ knowledge and attitudes toward urinary incontinence: A cross-sectional survey’, Nurse Education Today, 40, pp. 134–139.
doi: 10.1016/j.nedt.2016.02.020.
Mather KF & Bakas T (2002) ‘Nursing assistants’ perceptions of their ability to provide continence care’, Geriatric Nursing, vol. 23, no. 2, pp. 76–81
Nikola (2017) (Nikola.nu • Nätverk blås- och tarmdysfunktion
Northwood M, Ploeg J, Markle-Reid M, Sherifali D. (2021) Home-Care Nurses' Experiences of Caring for Older Adults With Type 2 Diabetes Mellitus and Urinary
Incontinence: An Interpretive Description Study. SAGE Open Nurs. 2021 Jun 8;7:23779608211020977. doi: 10.1177/23779608211020977.
Ostaszkiewicz, J., O’Connell, B. and Dunning, T. (2016a) ‘Night-time continence care in Australian residential aged care facilities: findings from a grounded theory
study’, Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, 52(2–
3), pp. 152–162. doi: 10.1080/10376178.2015.1011047.
Ostaszkiewicz, J., O’Connell, B. and Dunning, T. (2016b) ‘“We just do the dirty work”: dealing with incontinence, courtesy stigma and the low occupational status of carework in long-term aged care facilities’, Journal of Clinical Nursing (John Wiley
& Sons, Inc.), 25(17–18), pp. 2528–2541. doi: 10.1111/jocn.13292.
Ostaszkiewicz, J., Tomlinson, E. and Hutchinson, A. M. (2018) ‘“Dignity”: A central construct in nursing home staff understandings of quality continence care’, Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(11–12), pp. 2425–2437. doi:
10.1111/jocn.14
Pentecost, C, Frost, J, Sugg, HVR, Hilli, A, Goodwin, VA & Richards, DA 2020,
‘Patients’ and nurses’ experiences of fundamental nursing care: A systematic review and qualitative synthesis’, Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), vol. 29, no. 11/12, pp. 1858–1882,
Peters MDJ, Godfrey C, McInerney P, Baldini Soares C, Khalil H, Parker D. Chapter 11: Scoping Reviews. In: Aromataris E, Munn Z (Editors). Joanna Briggs Institute Reviewer's Manual. The Joanna Briggs Institute, 2017. Available from
https://reviewersmanual.joannabriggs.org/
Polit, D.F. & Beck C.T. (2017). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice (10th ed). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins
Roe, B., Flanagan, L. and Maden, M. (2015) ‘Systematic review of systematic reviews for the management of urinary incontinence and promotion of continence using conservative behavioural approaches in older people in care homes’, Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 71(7), pp. 1464–1483. doi:
10.1111/jan.12613.
Russell D, Stoddard MD, Morgan N, McDonald MV, Dignam R, Bowles KH, Prigerson HG, Chughtai B. (2021)Nurse perspectives on the psychosocial care of patients with
urinary incontinence in home hospice: A qualitative study. Palliat Med. (2021) Sep 3:2692163211043378. doi: 10.1177/02692163211043378.
SBU. (2013) Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. En systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013.
SBU-rapport nr 219. ISBN 978-91-85413-60-7 Urininkontinens_2013_219.pdf (sbu.se)
SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso-och sjukvården 2008-10-1.pdf (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen (2016) Förskrivning av hjälpmedel; stöd vid förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.
Förskrivning av hjälpmedel (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen (2016) Blåsdysfunktion hos äldre personer Indikatorer vid
urininkontinens och andra symtom vid vård av äldre personer i särskilt boende eller hemsjukvård
Blåsdysfunktion hos äldre personer - Indikatorer vid urininkontinens och andra symtom vid vård av äldre personer i särskilt boende eller hemsjukvård (socialstyrelsen.se)
Stoddard, MD, Russell, D, McDonald, MV, Dignam, R, Bowles, KH, Prigerson, HG &
Chughtai, B (2020) ‘Nurse Perspectives on Urinary Incontinence in the Home
Hospice Setting’, Journal of Pain & Symptom Management, 62(2), pp. 383–390. doi:
10.1016/j.jpainsymman.2020.11.028.
Toye, F. and Barker, K. L. (2020) ‘A meta-ethnography to understand the experience of living with urinary incontinence: “is it just part and parcel of life?”’, BMC Urology, 20(1), pp. 1–25. doi: 10.1186/s12894-019-0555-4.
Vethanayagam, N., Orrell, A., Dahlberg, L., McKee, KJ., Orme., S, Parker, SG. &
Gilhooly, M (2017) ‘Understanding help-seeking in older people with urinary incontinence: an interview study’, Health & Social Care in the Community, vol. 25, no. 3, pp. 1061–1069, doi: 10.1111/hsc.12406.
Wijk, H, Corazzini, K, Lindström Kjellberg, I, Kinnander, A, Alexiou, E & Swedberg, K (2018), ‘Person-Centered Incontinence Care in Residential Care Facilities for Older Adults With Cognitive Decline: Feasibility and Preliminary Effects on Quality of Life
and Quality of Care’, Journal of Gerontological Nursing, vol. 44, no. 11, pp. 10–19 doi: 10 3928/00989134-20181010-04
Wijk, H (2020). Den fysiska miljön som stöd för mötet och omvårdnadens
genomförande. I Edberg, A-K., (Red.), Att möta personer med demenssjukdom. Lund:
Studentlitteratur AB, ss.185–203
7 Bilagor
Bilaga 1: Artikelmatris
Författare äldre personer som har hemsjukvård eller bor på särskilt boende
Kvalitativ beskrivande design, intervjuer
Bekvämlighetsurval, inklusionskriterier: fast anställning inom HSV eller säbo
Induktiv innehållsanalys
Vikten av samarbete i teamet, att sjuksköterskan tar en ledande roll och är mer synlig i den direkta vården och interventioner som är evidensbaserade såsom toa anpassning och prompted voiding. Samt behovet att
sjuksköterskor stödjer patientens rätt till bedömning av deras
inkontinensproblem för att ha en standard av livskvalité.
Doris a nursing home
En
uppföljningsstudie vars syfte var att beskriva personalens perception om vilka faktorer som
Syftesurval, all personal hade erfarenhet av evidensbaserad vård för urininkontinens.
Kvalitativ innehållsanalys,
Det som mest möjliggör en implementering av evidensbaserad omvårdnad vid inkontinens är personalens attityd till patientens rätt att få komma till toaletten samt en mycket framgångsrik faktor var att ha tydliga och involverade ledare som var positiva till evidensbaserad vård och som krävde resultat. Det som mest hindrade implementeringen var att personalen behövde väga skydden innan förskrivning av
inkontinensskydden.
Författare År/land
Titel Syfte Design
Datainsamlings
Northwood M, Ploeg J, Markle-Reid M, Sherifali D.
År: 2021 Canada
Home-Care Nurses' Experiences of Caring for Older Adults With Type 2 Diabetes Mellitus and Urinary Incontinence: An Interpretive Description Study
Att utforska hur sjuksköterskor vårdar äldre personer som har hemsjukvård och som har diabetes och inkontinens
En kvalitativ beskrivande design med semistrukturerade intervjuer hemsjukvård senaste 6 månaderna och vårdar patienter med diabetes och urininkontinens.
Induktiv och tolkande beskrivande analys
Att ge en heltäckande bedömning med patient och anhörig, att ge en holistisk vård vid multisjuklighet, samarbete med andra team. Vården hindrades dock av ett uppdrags fokuserat hälso-och sjukvårdssystem och bristen på
journalsystem som interagerades i vården mellan hemsjukvård, primärvård och akutvård.
Joan Ostaszkiewicz -,Emily Tomlinson ,Alison M Hutchinson År: 2018
Australien
‘“Dignity”: A central construct in nursing home staff understandings of quality continence care’
Att utforska personalen inom äldreboendes tro och erfarenheter om ad som bidar till kvalitativ inkontinensvård för personer som bor på äldreboende.
Kvalitativ utforskande beskrivande design Kvalitativa intervjuer med 19 vårdpersonal,
Snöbolls urval samt syftesurval.
Inklusionskriterier:
anställning inom särskilt boende i vilken kommun som helst i Australien de senaste 12 månaderna.. Även att inkludera sjuksköterskor i olika roller inkluderat ledarroller.
Induktiv innehållsanalys
Att skydda de boendes värdighet vilka stöttades av använda inkontinensskydd, integritet, veta hur ett inkontinensskydd ska hanteras, erbjuda tid till toalett, ta hänsyn till vad de boende föredrar i inkontinensvården och en känslig
kommunikation.
Författare År/land
Titel Syfte Design
Datainsamlings O’Connell, B &
Dunning, T År: 2016 Australien
Night-time continence care in Australian residential aged care facilities: findings from a grounded theory study’
Att beskriva sjuksköterskors och omsorgspersonals tro och erfarenheter av inkontinensvård på natten på ett äldreboende
Grounded Theory samt djup intervjuer med sjuksköterskor och omsorgspersonal
Teoretiskt urval Grounded
theory
De flesta av de äldre blev rondade nattetid. Detta pga att personalen ville försäkra sig om att de inte var läckage samt risk för trycksår. Personalen trodde att inkontinensskydden skyddade och ökade värdigheten för patienterna.
Russell D, Stoddard MD, Morgan N, McDonald MV, Dignam R, Bowles KH, Prigerson HG, Chughtai B År:2021 USA
Nurse perspectives on the psychosocial care of patients with urinary incontinence in home hospice: A qualitative study
Att försöka förstå hur urininkontinens påverkar den psykosociala vården av patienten som får hemsjukvård och strategier som sjuksköterskan utför för att maximera pateinets och familjers bekvämlighet
Kvalitativ beskrivande studie med 32 sjuksköterskor semistrukturerade intervjuer
Syftes urval
Sjuksköterskors erfarenhet av inkontinensvård och som var anställda inom hemsjukvården
Tematisk analys
Tre huvudteman framkom vilka var att sjuksköterskor ansåg att urininkontinens var associerade med flertalet psykosociala besvär inkluderat skam. Urininkontinens var också ett hot mot patientens värdighet, sjuksköterskor hjälpte patienter och deras anhöriga att hantera urininkontinens med olika strategier.
Stoddard MD, Russell D, McDonald MV, Dignam R, Bowles KH, Prigerson HG, Chughtai B År: 2021 USA
Nurse Perspectives on Urinary Incontinence in the Home Hospice Setting. J Pain Symptom Manage
Kvalitativ beskrivande studie, semistrukturerade intervjuer med 32 sjuksköterskor
Syftesurval Kvalitativ
innehållsanalys
Sjuksköterskorna upplevde bristande kunskaper i urininkontinens och saknade standardiserade mallar för omvårdnaden samt upplevde förlorad värdighet hos pat
Bilaga 2: Kvalitetsgranskning
BoBorglin, G, Hew Thach, E, Jeppsson, M & Sjögren Forss, K (2020)
Hägglund, D & Olai, L 2017, ‘
Northwood M, Ploeg J, Markle-Reid M, Sherifali D. O’Connell, B. and Dunning, T. (2016a)
Russell D, Stoddard MD, Morgan N, McDonald MV, Dignam R, Bowles KH, Prigerson HG, Chughtai B. (2021)
Stoddard, MD, Russell, D, McDonald, MV, Dignam, R, Bowles, KH, Prigerson, HG
& Chughtai, B (2021)
Syftet med studien?
Vilken kvalitativ metod har använts?
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
At Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av inkontinensvård för äldre personer som har hemsjukvård eller bor på särskilt boende.
Kvalitativ beskrivande design, intervjuer.
Ja
En uppföljningsstudie vars syfte var att beskriva personalens perception om vilka faktorer som ett särskilt boende Kvalitativ och fokusgruppsintervjuer Ja
Att utforska hur
sjuksköterskor vårdar äldre personer som har hemsjukvård och som har diabetes samt inkontinens En kvalitativ beskrivande design med för personer som bor på och erfarenheter av inkontinensvård på natten på ett äldreboende Grounded Theory samt djupa intervjuer med sjuksköterskor och omsorgspersonal Ja
Att försöka förstå hur urininkontinens påverkar den psykosociala vården av patienten som får hemsjukvård och strategier som sjuksköterskan utför för att maximera patienters och
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna?
(Inklusions-och
exklusionskriterier ska vara beskrivna)
Var genomfördes undersökningen?
Urval-finns det beskrivet var, när och hur
undersökningsgruppen kontaktades?
Vilken urvalsmetod användes?
Beskriv
undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund)
Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja, Inklusionskriterier finns: fast anställning som legitimerad sjuksköterska inom hemsjukvård Intervjuer skedde i Södra Sverige på sjuksköterskornas arbetsplatser.
9 kvinnor och 2 män deltog och medianåldern var 49 år.
Undersöknings-gruppen är lämplig utifrån syftet med studien
Bekvämlighetsurval
Alla hade erfarenhet av evidensbaserad praktiskt arbete av inkontinensvård. 14 4 sjuksköterskor samt 1 nattsjuksköterska arbetat 20-32 år, sjuksköterskor ålder 29-51 år 3-14 års erfarenhet.
Chefer 51–62 år 1-6 års erfarenhet.
Exklusionskriterier är ej beskrivet men inklusionskriterier: Leg sjuksköterskor grundutbildade eller specialistutbildning inom Hemsjukvård med minst 6 månaders erfarenhet av att vårda patienter med både diabetes typ 2 samt urininkontinens.
Detta var ett syftesurval och sjuksköterskor rekryterades genom elektroniska nyhetsbrev samt via mejl där de fick information om studien.
Inklusions-kriterier: Ja, de är beskrivna. finns i tabell.
Snöbollsurval samt syftesurval.
Ja, utifrån syftet med studien är undersöknings-gruppen lämplig.
Inklusionskriterier som framkom var erfarenhet av inkontinensvård. Det beskrivs att observationerna genomfördes på två äldreboenden men att intervjuerna skedde på en plats och tid som passade deltagarna och varade ungefär 1 timme. utifrån syftet med studien är undersöknings-gruppen lämplig.
Ja, erafenhet av inkontinensvård samt anställning inom hemsjukvården.
Demografiska data är 27 kvinnor och 5 män.
Flera års erfarenhet inom hemsjukvård,
Syftesurval, ja då det är sjuksköterskor och de har yrkeserfarenhet.
Metod för datainsamling Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)?
Intervjuer i tre veckor mellan mars och april 2018. Två av forskarna gjorde intervjuerna och alternerade med
Tre fokusgrupps-intervjuer samt två individuella intervjuer vilka varade ungefär 60 minuter i ett konferensrum på
Telefonintervjuer men också personliga intervjuer på deltagarnas kontor i 45–
90 minuter. En efter att studien presenteras på ett sjuksköterskemöte eller från kollegor som deltagit.
Sjuksköterskor rekryterades inom hemsjukvården. En av författarna kom till möte som
sjuksköterskorna hade
Sjuksköterskor rekryterades inom hemsjukvården. En av författarna kom till möte som
sjuksköterskorna hade
Beskriv:
Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc)?
Beskriv:
Är data systematiskt samlade (finns
intervjuguide/studieprotokoll)
varandra. En öppen fråga inledde intervjuerna ”kan du berätta för mig om din erafenhet av inkontinensvård med äldre” samt användes följdfrågor vilka beskrivs i artikeln.
Intervjuerna varade ungefär i 40 minuter.
Det finns ingen intervjuguide.
arbetsplatsen. Finns ingen intervjuguide att utläsa men författarna beskriver 10 frågor baserad på
hörnstenarna evidens, context och plats samt 2 öppna frågor som beskrivs i studien.
En öppen fråga inledde intervjun sedan finns en intervjuguide.
Datainsamlingen beskrivs inte tydligt.
Det finns citat men ingen intervjuguide.
och presenterade kort studien,
Sjuksköterskorna hade då möjlighet att anmäla sig och det gavs möjlighet att ställa frågor till forskarna privat. Efter att de fått skriftlig information
och presenterade kort studien,
Sjuksköterskorna hade då möjlighet att anmäla sig och det gavs möjlighet att ställa frågor till forskarna privat. Efter att de fått skriftlig information påbörjades semistrukturerade intervjuer som varade ungefär
Ja, intervjuguide finns.
Dataanalys
Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? Ange om
*teman är utvecklade som begrepp,
*det finns presenterade citat,
*de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna
*Svaren är kodade Resultatbeskrivning:
Är analys och tolkning av resultat diskuterade
Kvalitativ innehållsanalys.
Var och en av forskarna läste det insamlade materialet och meningsenheter togs sedan ut och blev kategorier och sedan teman.
De diskuterade mellan varandra.
Ja det är det
Intervjuer i 60 minuter som bandinspelades.
Författarna utförde dataanalysen kvalitativ innehållsanalys.
Fem steg beskrivs: att texten lästes i sin helhet, menings-enheter identifierades och kondenserades till koder som sedan blev kategorier.
Det finns en tabell där författarna beskriver de stegen de tagit i att utveckla koder sedan till slut teman.
Det finns citat och de beskriver att det är koder som analyserats till teman och subteman men ingen beskrivning kring detta.
Svaren är kodade. Tematisk analys. En tabell beskriver hur processen i
dataanalysen gick till.
Det beskrivs meningar som har gjorts om koder som sedan blir kategorier och sedan teman. Forskarna diskuterar resultatet mellan varandra.
Upplever oklart vilken dataanalys.
Är resultatet trovärdiga (källor bör anges)
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Är resultaten återförda och diskuterade med
undersökningsgruppen?
Resultaten är inte återförda och diskuterade med undersökningsgruppen
Resultaten är inte återförda och diskuterade med undersökningsgruppen .
Resultaten är inte återförda och diskuterade med undersökningsgruppen
Resultaten är inte återförda och diskuterade med undersöknings-gruppen
Resultaten är inte återförda och diskuterade med undersöknings-gruppen
Resultatet är inte diskuterade med undersökningsgruppen .
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar
Ja meningsenheter, kondenserade koder, koder, subkategorier, kategorier samt teman finns beskrivna samt citat i resultatdelen.
Ja, det finns citat men ingen beskrivning av datamaterialet.
Ja, det finns citat men ingen beskrivning av datamaterialet.
Ja, det finns citat men ingen beskrivning av datamaterialet.
Ja, det finns citat men ingen beskrivning av datamaterialet
Ja, det finns citat men inte orginaldata.
Ja, det finns citat och orginaldata
Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga
forskningsfrågan?
Stöder insamlade data forskarens resultat?
Har resultaten klinisk relevans?
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja, ja det har dem.
Resultatet har klinisk relevans men kan inte generaliseras pga av litet urval. Risken för bias då det är subjektiv tolkning men i detta fall var de flera
Resultatet har klinisk relevans men kan inte generaliseras pga av litet urval. Risken för bias då det är subjektiv tolkning men i detta fall var de flera