Förslag på fortsatt forskning

Som vi tog upp i metoddiskussionen hade en möjlighet varit att även se hur eleverna anser att det arbetas kring motorik och lärande på skolan samt ta reda på deras kunskap och uppfattning om vad motorik och lärande innebär. När detta nu inte blev en del av denna undersökning är det något vi skulle kunna forska vidare om längre fram. På så sätt hade vi ändrat perspektiv från ett pedagogperspektiv till ett elevperspektiv. Detta hade skapat en ny infallsvinkel på det hela och eventuellt resulterat i helt annorlunda resultat än de vi har fått fram.

Referenser

Annerstedt, Claes (1989). Motorisk utveckling och inlärning. Tidskrift i Gymnastik & Idrott, (5), 4.

Bangsbo, Jens (2011). I Kunststyrelsen (Red.), Fysisk aktivitet og læring – en

konsensuskonference (s. 4). Köpenhamn: Kulturministeriets Udvalg for Idrætsforskning,

Kunststyrelsen. Tillgänglig 2012-10-11 på

http://kum.dk/servicemenu/publikationer/2011/fysisk-aktivitet-og-laring/ Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Digerfeldt, Gunvor (1990). Utvecklingspsykologiska och estetiska aspekter på danslek. Diss. Lund : Univ.

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker

Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en

interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund : Univ., 2003

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Hamberg, Jern. (2004), Rörelse är liv: Goda råd för att komma igång och få ett rörligare liv, Stockholm: MOW

Hermansen, Mads (2011). Københavnerbarometret. I Kunststyrelsen (Red.), Fysisk

aktivitet og læring – en konsensuskonference (s. 6). Köpenhamn: Kulturministeriets

Udvalg for Idrætsforskning, Kunststyrelsen. Tillgänglig 2012-10-11 på http://kum.dk/servicemenu/publikationer/2011/fysisk-aktivitet-og-laring/

Holle, Britta (1987). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling:

praktisk vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel. 3., omarb. uppl.

Stockholm: Natur och kultur

Häger, Björn (2007). Intervjuteknik. 2., [omarb. och uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber

Jagtøien, Greta Langlo, Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes (2002). Motorik, lek och

lärande. 1. uppl. Göteborg: Multicare

Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs

Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund:

Studentlitteratur

Moser, Thomas (2000). Skaper fysisk aktivitet kloke og selvsikre mennesker? Sport & Psyke, (aug.), 14-22.

Nielsen, Jens Bo (2011). Ændringer i hjernen. I Kunststyrelsen (Red.), Fysisk aktivitet

og læring – en konsensuskonference (s. 10). Köpenhamn: Kulturministeriets Udvalg for

Idrætsforskning, Kunststyrelsen. Tillgänglig 2012-10-11 på

http://kum.dk/servicemenu/publikationer/2011/fysisk-aktivitet-og-laring/ Piaget, Jean (2008). Barnets själsliga utveckling. 2. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Piaget, Jean (1971). Intelligensens psykologi. [Ny utg.] Stockholm: Natur o. kultur Sanderoth, Ingrid (2002). Om lust att lära i skolan: en analys av dokument och klass 8y. Diss. Göteborg : Univ., 2002

Sandborgh Holmdahl, Gun (1988). Rörelse i klassrum och lekrum. Solna: Ekelund

Sandborgh-Holmdahl, Gun & Stening, Birgitta (1993). Inlärning genom rörelse. 2. uppl. Stockholm: Liber utbildning

Skolverket (2010), Läroplan Lgr11.

Vetenskapsrådet (u.å.) //Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning// (17 s)

http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+201 1.1.pdf

Winther, Helle (2011). Kropslighed. I Kunststyrelsen (Red.), Fysisk aktivitet og læring

– en konsensuskonference (s. 9). Köpenhamn: Kulturministeriets Udvalg for

Idrætsforskning, Kunststyrelsen. Tillgänglig 2012-10-11 på

Intervjufrågor Bilaga 1

Till pedagoger

Vad tänker du när du hör motorik och inlärning?

Vad är din personliga åsikt om ämnet? Positivt eller negativt? Vad vet du om motorik och inlärning?

Är det något du/ni har i åtanke vid planering av undervisningen?

På vilket sett ger du/ni eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller få tid till rörelse i klassrummet?

- Om ni arbetar med motorik/rörelse, vad har det gett för resultat? Vad har du sett när det gäller elevers grovmotorik?

- Hur varierar grovmotoriken hos eleverna?

- Uppfattar du att elevernas grovmotorik påverkar elevernas lärande? Kan du ge några exempel?

Hur kan elevernas finmotorik se ut?

- Kan du ge exempel på variationer hos eleverna?

- Uppfattar du att elevernas finmotorik påverkar elevernas lärande? Kan du ge några exempel?

Har du sett att elever stimuleras av sina kamrater?

- Berätta hur det går till? Kan det ske på annat sätt? - Vad får det för resultat?

Kan motoriken ha betydelse för elevers självförtroende? - Kan du ge några exempel?

- Har det någon gång påverkat negativt? Berätta!

Till rektor

Vad är din personliga åsikt om ämnet? Positivt eller negativt? Vad vet du om motorik och inlärning?

Hur önskar du att pedagogerna på din skola arbetar kring ämnet? Tycker du att det är något som är värt att satsa på? Fortbildning m.m.

Motorikschema Bilaga 2

Motoriska övningar 1

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lust fyllt som möjligt

• Balansövning: Gunga från sida till sida och samtidigt föra över tyngden från ben till ben.

• Handmotorik: Knyta handen och sträcka ut ett finger i taget.

• Ögonmotorik: Byta fokus, fixera olika punkter i rummet, nedåt, uppåt, åt höger och åt vänster, långt håll, nära håll, fram och åter. Huvudet ska hållas stilla, bara ögonen rör sig.

Motoriska övningar 2

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lust fyllt som möjligt

• Taktrytm och uthållighet: ”Jättemacka” Armarna rakt fram. Lägg höger

handflata mot vänster handflata. Handen som är överst vänds upp och ner i jämn takt. 1-2 minuter. Byt hand.

• Ögonmotorik, konvergensträning: Fixera ett föremål som rörs från armlängds avstånd in till fem centimeter från ögonen, fram och åter.

• Handmotorik och muskeltonus: Finger/tumme-växling, En fingertopp i taget sätts mot tumspetsen så att det blir som en rund ring. Växla fram och åter och växla mellan löst och hårt tryck.

Motoriska övningar 3

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lustfyllt som möjligt

• Koordination/samordning: Stå upp och lyft dina knän ett i taget och rör vid det upplyfta knäet med din motsatta hand (korsvis). Upprepa sedan med andra knäet och handen. 5-10 ggr per tillfälle.

• Öga-handkoordination: Följ den egna handen. Sätten färgad tejp på en tumme eller pekfinger på elevens dominanta hand. Eleven fixerar tejpen och följer det med blicken när den vuxne för fingret i olika rörelser (eller säger

hur hon/han ska röra fingret). Huvudet ska hållas still. Öva i olika

svårighetsgrad: uppåt – nedåt, från sida till sida korsande medellinjen och allt längre utåt, cirkelrörelser och diagonalt genom synfältet.

• Handmotorik: Öva tummens rotationsrörelse. Tio ggr varje tumme.

Motoriska övningar 4

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lustfyllt som möjligt

• Taktrytm och uthållighet: ”Grilla korv” Armarna rakt fram. Vrid händerna fram och tillbaka i en jämn takt (symmetriskt). 1-2 minuter.

• Öga-handkoordination: Pekarätt. Peka i rask takt på en mängd föremål, bilder eller bokstäver på bordet eller tavlan.

• Handmotorik: Handen på bordet, fingrarna vilande mot bordsytan, lyft ett finger i taget och med ökad säkerhet två fingrar i taget.

Motoriska övningar 5

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lustfyllt som möjligt

• Takt, rytm, uthållighet och korsamedellinjen: Klappramsa, ”Tumme, hand klapp och axel” Händerna på motsatt axel. Säg orden samtidigt som ni utför ramsan.

• Öga-handkoordination: Lysa till måls. Lysa med en ficklampa från mål till mål med saker som läraren nämner.

• Koordination/samordning: Stå upp och lyft en fot i taget bakom dig, rör foten med motsatt hand. Samma sak med andra foten. 5 – 10ggr/ tillfälle.

Motoriska övningar 6

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lustfyllt som möjligt

• Takt, rytm, uthållighet och handmotorik: Omväxlande klappa sig på låren med handflata och handrygg.

följa med sin ficklampa.

• Koordination/samordning: Skidåkning på stället 1-2 minuter.

Motoriska övningar 7

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lustfyllt som möjligt

• Perception(visuell) spatiala relationer – vår förmåga att uppfatta föremålets relation till varandra: Rita en form på tavlan (vertikalt) Eleverna lägger figuren med ex glasspinnar på bordet.

• Ögonmotorik: Läraren rör en ljusstråle och eleverna ska följa med blicken utan att röra på huvudet.

• Takt, rytm, uthållighet och handmotorik: Omväxlande slå mot bordet med knuten hand, handens lillfingerkant och med handflata.

Motoriska övningar 8

• Gör övningarna 10-15 minuter/dag • Gör övningen långsamt

• Försök att få in en rutin tex strax före lunchrasten • Gör det så lustfyllt som möjligt

• Koordination/samordning: Svikthopp på stället. Inåt/utåt växelvis med hälarna.

• Takt, rytm, uthållighet och koordination: Knip och spreta med händer och tår. Alla samtidigt. Vänster respektive höger sida och till sist diagonalt. • Taktilmemorering och kroppsuppfattning: Eleven blundar. Läraren trycker lätt

på tre kroppsdelar i lugn takt, t ex axel, mage och knä. Eleven ska efteråt nämna alla tre i rätt ordning. Utöka antalet kroppsdelar vid behov.