Pedagogers uppfattning om motorisk träning och lärandet

Trots att alla pedagogerna var överens om att de använde sig alldeles för lite av lärande genom motorik så har samtliga sett utveckling och resultat när de använt sig av någon form av rörelse i klassrummet. Margareta poängterade att när hennes elever får röra på sig och använda sig av sina kroppar under lektionstid så håller de koncentrationen uppe längre. De flesta elever tycker även att det är ett roligt arbetssätt, när man får lära med hjälp av både kropp och rörelse.

När de bara sitter vid sina bänkar så kan det bli rörigt och de tappar koncentrationen fort, så därför är det viktigt att man blandar undervisningssätten.

Genom motoriken menar Louise att eleverna kan lära av varandra och att kompisrelationerna därför är otroligt viktiga. Louise menar att eleverna ofta ser hur de andra gör, jämför sig med varandra och vill prestera på samma sätt som de bästa. Detta är användbart och utvecklande vid många av Louise lektioner då hon använder sig mycket av utomhuspedagogik där det ofta ställs höga motoriska krav.

Ännu en sak som alla pedagoger var överens om var att eleverna orkar hålla koncentrationen uppe ifall de får in lite rörelse i undervisningen. Ibland räcker det bara med att få springa ett varv runt skolan, röra sig till en rörelsesång eller att få hoppa lite hopprep.

Får man det här lilla avbrottet kan eleverna sitta 10-15 minuter längre och de har inte riktigt samma spring i benen.

Margareta

Mickan och Åsa har lagt lite större fokus på idrottsundervisningen under intervjun och tycker att detta är en fördel i lärandet. Eftersom klasserna är indelade i olika grupper på idrottsundervisningen och därför har idrott på olika tider av dagen menar Åsa och Mickan att de ser skillnad på de elever som haft idrottsundervisning tidigt på morgonen och de som har det efter lunch. De som har idrottsundervisningen på morgonen har visat sig vara mer alerta under dagen än de som inte fått möjlighet till rörelse.

En problematik som de flesta informanterna tar upp är att det kan vara svårt att se den specifika motoriska utvecklingen som man har arbetat med eftersom man inte alltid följer eleverna så länge. Motorisk utveckling sker hela tiden (Holle, 1987) men många gånger sker det stora utvecklingar vid puberteten, där det för många ungdomar sker stora förändringar i kroppen. Det är då eleverna börjar på högstadiet och börjar på ny skola, så de stora förändringarna ser man inte så ofta.

Däremot ser man ofta små skillnader som utvecklas och det känns som en bekräftelse för sig själv som pedagog.

Åsa

Åsa berättar även om en händelse som hände för ca två år sedan. En pojke i klassen hade stora motoriska problem vilket togs upp på ett utvecklingssamtal. Mamman till pojken hade liknande problem, då motorik oftast är ärftligt, så de tog del av motorikschemat (se Bilaga 2) tillsammans och övade på detta några gånger i veckan. När eleven hade slutat på skolan hörde mamman av sig via mejl och berättade om den

stora utvecklingen, både för sonen och för sig själv. Detta är ett exempel på att det, som vi tog upp tidigare, kan vara svårt att se denna specifika motoriska utveckling eftersom det även i exemplet var så att eleven redan hade gått vidare till en annan skola då den positiva utvecklingen skedde.

Som vi tidigare nämnt ansåg samtliga pedagoger som vi pratat med att de hade dålig kunskap om hur man på ett bra sätt kan få in motorisk träning och rörelse inom de teoretiska ämnena i klassrummet. De menade att fortbildning kring området som kan hjälpa till med bland annat enkla tips och idéer hade underlättat avsevärt.

5.3.1 Motorik och självförtroende

Vi har under arbetets gång märkt att pedagogerna inte bara uppfattar att motoriken påverkar elevernas lärande utan även deras självförtroende. Louise, Rebecka och Margareta är alla överens om att de under raster uppmärksammat att det finns vissa elever som på grund av sin motorik kan ha svårt att hänga med i leken. Detta påverkar självklart eleverna då de inte kan göra samma saker som sina klasskamrater. Det finns dock tillfällen då en positiv stimulans har skett på grund av detta eftersom eleverna inte vill hamna utanför;

I den åldern tycker de att det är viktigt att hänga på varandra, inte komma utanför och man ska absolut inte vara annorlunda. Så de pushas av varandra. Gör någon något som den andra egentligen inte kan eller vågar så gör man det ändå, på grund av trycket för att inte vara annorlunda eller sämre än någon annan.

Louise Då en del elevers självförtroende kan påverkas av hur de presterar i skolan menar Anna att det kan vara positivt för dem att ha en aktivitet på fritiden som kan lyfta dem och stärka deras självkänsla. Genom dessa fritidsaktiviteter upplever Åsa att eleverna förutom förstärkt självkänsla och positivt utvecklad motorik även förbättrar sitt sätt att ta instruktioner och hantera uppgifter som de egentligen inte känner sig inspirerade till att genomföra.

[…] och då kunde man ju dra ett exempel som att du gillar ju inte allting på din fotbollsträning heller, men det är bara till att göra det och det är likadant här. Så muttras det lite men sen funkar det, medan en som inte har någon aktivitet på sin fritid bara kan säga att ”nä, jag tänker inte göra det”. Så jag tycker överlag att det är fostrande att hålla på med sporter.