En studie på lärare som får gå fortbildning i att skapa ett kommunikationsstödjande klassrum hade varit intressant forskning. Dockrells et al. (2012) observationsprotokoll kan användas
33
innan fortbildningen startar och följs sedan upp med observationsprotokollet efter utförd fortbildning. Här kan vi få svar på om utbildningssatsningen hjälpt och om läraren blir en bättre språkutvecklare. Som en naturlig följd vill man även se hur det går med elevernas kunskaper efter att läraren gått fortbildning i språkutvecklande arbetssätt. Nationella prov skulle kunna användas som mall på faktiska kunskaper. Finns det en korrelation mellan antalet kryss i observationsprotokollet och elevernas måluppfyllelse.
Fortsatt forskning på vad elever med grav språkstörning gör efter grundskolan behövs. Kan vi se skillnader på elever som tagit del av ordinarie skolform gentemot elever som gått på kommunikationsskola eller specialskola.
34
Referenser
Bercow, J. (2008). The Bercow report: A review of services for children and young people (0:19) with speech language and communication needs. London:
Department for Children, Schools and Families.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Conti- Ramsden, G., Durkin, K., Simkin, Z., & Knox, E. (2009). Specific language impairment and school outcomes. I: Identifying and explaining variability at the end of compulsory education. International Journal of Language & Communication
Disorders, 44(1), 15-35.
Dockrell, J., Bakopoulou, I., Law, J., Spencer, S., & Lindsay, G. (2012). Developing a communication supporting classrooms observation tool (N. DFE-RR247-BCRP8):
Department for Education.
Ekman, J., & Nyquist, D. (2016) Byggstenar för en språkutvecklande undervisning, en
studie av proaktivt språkutvecklande undervisning. Malmö: Institutionen för lärande
och samhälle, Malmö universitet.
Goldin-Meadow, S. (2014). How gesture works to change our minds. Trends in
neuroscience and education, 3(1), 4-6.
Girolametto, L., Weitzman, E., & Greenberg, J. (2003). Training day care staff to facilitate children’s language. American Journal of Speech-Language Pathology, 12(3), 299-311.
Hallgren, L., & Heringhaus, E. (2016). En skola med språket i centrum-En fallstudie
kring språkutvecklande arbete på en specialskola-A Language Focused School-A Case Study on Language Development at a Special School. Malmö: Institutionen
för lärande och samhälle, Malmö universitet.
35
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i
svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur Kultur Akademisk
Justice, L. M. (2004). Creating language-rich preschool classroom environments. Teaching Exceptional Children, 37(2), 36-44.
Justice, L. M., Mashburn, A. J., Hamre, B. K., & Pianta, R. C. (2008). Quality of language and literacy instruction in preschool classrooms serving at-risk pupils. Early Childhood Research Quarterly, 23(1), 51-68.
Kristensen, S. (2016). The language stimulating classroom. An ethnographic study
focusing on the environment, opportunities and interaction. Malmö: Institutionen
för lärande och samhälle, Malmö universitet.
Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C., & Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav. Läkartidningen, 115. Lyons, R., & Roulstone, S. (2018). Well-being and resilience in children with speech
and language disorders. Journal of Speech, Language, and Hearing
Research, 61(2), 324-344.
Nettelbladt, U., & Salameh, E. K. (2007). Språkstörning hos barn. Språkutveckling och
språkstörning. Del 1. Fonologi, grammatik och lexikon, 13-13. Lund:
Studentlitteratur.
Norbury, C.F., Gooch D., Wray C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., Vamvakas, G., Pickles, A.(2016).The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. Journal of
Child Psychol Psychiatry. 2016 Nov;57(11):1247-1257. doi: 10.1111/jcpp.12573.
Epub 2016 May 16.
Skolverket. (2011). Läroplan för specialskolan, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Fritzes.
36
Stukát, S. (2014) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Svanelid, G. (2014) The Big Five. Lund: Studentlitteratur AB.
Tomblin, J. B., Records, N. L., Buckwalter, P., Zhang, X. Y., Smith, E., & O'Brien, M. (1997). Prevalence of specific language impairment in kindergarten children.
Journal of Speech, Language & Hearing Research, 40(6), 1245-1260.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev. S. (1934; 2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wood, D., Bruner, J. and Ross, G. 1976: The role of tutoring in problem solving.
Journal of Child Psychology and Psychiatry 17: 89–100
Zucker, T. A., Justice, L. M., Piasta, S. B., & Kaderavek, J. N. (2010). Preschool teachers’ literal and inferential questions and children's responses during whole- class shared reading. Early Childhood Research Quarterly, 25(1), 65-83.
37
Bilaga 1
Jag heter Pia Eriksson och läser speciallärarprogrammet med inriktning grav språkstörning på Malmö universitet. Det är nu dags för mig att skriva mitt examensarbete.
Det område jag valt att fokusera på är språkutveckling. En av skolans utmaningar ligger i att möta alla elevers språkliga behov i en språk- och kunskapsutvecklande undervisning, där alla elevers språkliga förmågor stimuleras och ges möjlighet till utveckling. Jag är intresserad av att undersöka hur det språkutvecklande arbetet kan se ut på en specialskola för elever med grav språkstörning. Syftet med min studie är att undersöka lärandemiljön för elever med grav språkstörning på en specialskola och då belysa språk och kunskapsutvecklande faktorer, genom att observera arbetet på skolan. Jag vill tex observera klassrumsmiljön, lärarens val av undervisningsmetod och lärarens sätt att samtala med eleverna. Observationsprotokollet jag kommer att använda är evidensbaserat.
För att göra det möjligt vill jag gärna besöka er och göra observationer. Observationen kommer att ske under ett par lektioner och kräver ingen förberedelse av er. Materialet kommer endast att användas till denna studie. Ni som vill, får gärna en återkoppling på observationen.
Då ert deltagande är viktigt för studien, hoppas jag, att ni kan se detta som en möjlighet till reflektion kring frågeställningen och att det kan ge er nya tankar. Min förhoppning är att studien ska bidra till att öka kunskapen kring hur undervisningen kan utvecklas och utformas för att stödja språk- och kunskapsutveckling för elever med grav språkstörning. När du tackat ja till deltagande kommer du att bli kontaktad av mig. Vi kommer då överens om en tid för att göra en observation. Har ni frågor kring mitt arbete, så är ni välkomna att maila mig eller min handledare Olof Sandgren på Malmö universitet.
Vänliga hälsningar, Pia Eriksson Mail: xxxx Handledare: xxxx
38
Bilaga 2
Till vårdnadshavare för... Hej,
Jag heter Pia Eriksson och arbetar idag som lärare på xxx. Jag påbörjar nu min sjätte termin på utbildning ”Speciallärare med inriktning grav språkstörning” på Malmö universitet.
Under denna sista termin på utbildningen skriver jag ett examensarbete. Detta examensarbeta ska mynna ut i en uppsats där jag ska undersöka hur det språkutvecklande arbetet kan se ut på skolan.
För att kunna undersöka det behöver jag vara med på några lektionspass som pedagogerna på skolan håller i. Jag kommer att observera lärmiljön och pedagogerna. Eftersom jag inte ska observera några särskilda elever och inte heller intervjua några elever, så bedömer jag att det räcker med att underrätta er vårdnadshavare på detta sätt. Skulle ni känna att ni inte vill att ert barn deltar, eller om ni har andra frågor kring undersökningen, så får ni gärna kontakta mig eller elevens mentor.
Jag kommer självklart att underrätta eleverna om min undersökning innan vi börjar, så att de har möjlighet att ta ställning till om de vill delta eller inte.
Vänliga hälsningar, Pia Eriksson Mail: xxx