5. Diskussion och slutsatser
5.2. Förslag på framtida forskning
På lokal nivå hade en liknande, dock mer omfattande, studie kunnat ge bättre belägg för hur bedömningen ser ut bland fler lärare i den egna verksamheten; detta hade även
3 Anna Flyman Mattsson, universitetslektor i svenska som andraspråk, Språk- och Litteraturcentrum,
44
kunnat göras på kommunnivå och innefatta alla anordnare av Sfi för att då göra bedömning mer rättssäker och rättvis för alla Sfi-elever i kommunen.
En annan studie som är relevant i det här sammanhanget är att undersöka vad som krävs av en elev på grundläggande nivå gällande grammatik och ordförråd och jämföra det resultatet med vilka krav som ställs av en kurs D-elev på Sfi gällande samma språkliga aspekter. Vetskapen om det resultatet hade möjligtvis kunnat överbrygga det gap som nu råder mellan skolformerna.
45
Referenser
Aldrin, E. (2015). ”Textbedömning i svenskämnet – attityder, erfarenheter och variation.” I Forskning om undervisning och lärande, 14, 62-83. http://www.forskul.se/ffiles/00518795/ForskUL14_s62-83.pdf. Hämtad 20 april 2016.
Bogren, H & Sundström, K. (2015). Skriva – Genrepedagogik för Sfi C. Lund: Folkuniversitetets förlag
Eklund Heinonen, M. (2009). Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig
språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare. Uppsala: Uppsala universitet.
Ellis, R. & Barkhuizen, G. (2005). Analysing Learner Language. Oxford: Oxford University Press.
Flyman Mattsson, A. (2015). Power Point Presentation i Svenska som andraspråk:
fortsättningskurs 1. Lunds universitet.
Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, E. & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. I Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2010. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.vr.se/download/18.6e3f84f912af3e345e78000720/2010_02.pdf
Glahn, E., Håkansson, G., Hammarberg, B., Holmen, A., Hvenekilde, A. & Lund, K. (2001). ”Processability in Scandinavian Second Language Acquisition”. I Studies in
Second Language Acquisition, 23(3), 389-416.
Hedin, A. (2011). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Hämtad från
https://studentportalen.uu.se/portal/portal/uusp/student/filearea?uusp.portalpage=true&e ntityId=88018&toolAttachmentId=108197&toolMode=studentUse&mode=filearea1081 97
46
Hyltenstam, K. & Milani, M. T. (2014). ”Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar”. I Hyltenstam, K, Axelsson, M & Lindberg, I (red.).
Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
http://www.vr.se/download/18.7257118313b2995b0f2167d/1355394138219/Flerspr%C 3%A5kighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdf
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Ljung, B-O. (2000). Standardproven – 53 år i skolans tjänst. Stockholm:
Lärarhögskolan i Stockholm. Hämtad från
http://www.su.se/polopoly_fs/1.163911.1390460818!/menu/standard/file/standardprove n_53_ar.pdf
Lundahl, C. & Folke-Fichtelius, M. (red.) ( 2010). Bedömning i och av skolan – praktik,
principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Magnusson, U. (2014). ”Skrivande på ett andraspråk”. I Hyltenstam, K & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Mörtsell, S. (2011). Stöd i andraspråksbedömning: en praxisnära tillämpning av
Processbarhetsteorin. Uppsatsarbete, Institutionen för språkdidaktik. Stockholm:
Stockholm universitet. Hämtad från
http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.97538.1345139747!/menu/standard/file/Sara %20M%C3%B6rtsell%20c-uppsats.pdf
Norrby, C. & Håkansson, G. (2007). Språkinlärning och språkanvändning. Svenska som
andraspråk i och utanför Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, M. & Sjöqvist, L. (2014). ”Bedömning i svenska som andraspråk”. I
Hyltenstam, K & Lindberg, I (red.). Svenska som andraspråk – i forskning,
47
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
gennomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pienemann, A. & Håkansson, G. (1999). ”A unified approach towards the development of Swedish as L2: a processability account”. I Studies in Second Language Acquisition, 21(3), 383-420.
Rahkonen, M. & Håkansson, G. (2008). ”Production of written L2-Swedish – Processability or input frequencies?”. I Processability Approaches to Second Language
Development and second Language Learning.
SFS 2011: 1108. Förordning om vuxenutbildning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20111108-om-
vuxenutbildning_sfs-2011-1108
Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Elanders Sverige AB.
Skolverket (2012a). Kursplan för utbildning i svenska för invandrare. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2939.pdf%3Fk%3D2939.
Skolverket. (2012b). Läroplanen för vuxenutbildningen. Hämtad från http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2945.pdf%3Fk%3D2945.
Skolverket (2015a): PM - Elever och studieresultat i utbildning i svenska för invandrare
48
Skolverket (2015b). Utbildning i svenska för invandrare – Nationellt slutprov 8, 2015.
Bedömningsanvisningar. Stockholms universitet.
Skolverket (2015c). Utbildning i svenska för invandrare – Nationellt slutprov 8, 2015.
Lärarinformation. Stockholms universitet.
Skolverket (2016a). Redovisning av uppdrag om relationen mellan provresultat och
betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9. Dnr 2016:00318. Hämtad från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3618.pdf%3Fk%3D3618
Skolverket (2016b). Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens
utformning. Dnr 2014:892. Hämtad från http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3652.pdf%3Fk%3D3652
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wallén, J. (2016). “Tre elever lämnade exakt samma svar – bedömdes olika”. I Dagens
Nyheter 2016-04-07. Hämtad från http://www.dn.se/sthlm/tre-elever-lamnade-exakt-
49
Bilagor
Bilaga 1 – Skrivuppgift (efter Bogren & Sundström 2015: 44)
Återberätta
En viktig händelse i mitt vuxna liv
Föreningen Livets toppar och dalar vill ha in texter där människor berättar om viktiga händelser som har förändrat livet.
Skriv och berätta om en viktig händelse i ditt vuxna liv. Börja texten på ett passande sätt och avsluta med signatur.
När inträffade händelsen?
Var befann du dig?
Vad hände?
Hur kände du dig?
Hur har händelsen förändrat ditt liv?
Hur ofta tänker du tillbaka på den dagen då händelsen inträffade?
__________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________
50
Bilaga 2 - Intervjuguide
Intervjuguide
Inledande frågor:
1. Hur länge har du varit lärare?
2. Hur länge har du varit Sfi-lärare? (Vilka årskurser arbetade du med innan?) 3. Vilka kurser har du haft inom Sfi-utbildningen?
4. Vilka ämnen ingår i din lärarbehörighet? 5. Hur ser din erfarenhet av nationella prov ut?
6. Vad betyder bedömning för dig?
7. Vad betyder betyg och betygssättning för dig?
8. Berätta hur du ser på bedömningen av skriftliga elevtexter. 9. Hur brukar du bedöma (skriftliga texter)?
10. Ser du någon skillnad på bedömningen av Sfi-elever vid olika tidpunkter (under kursens gång, NP, etc.)?
11. Påverkar det nationella provet din undervisning? På vilket sätt? 12. Hur upplever du att sambedömning fungerar? (Fördelar/ nackdelar)
13. (Följdfrågor: hur lägger ni upp sambedömningarna (arbetslag, kollegor i samma arbetsrum, kollegor med samma kursnivå/ studieväg)? Hur kommer ni förbi er oenighet om det uppstår sådan?).
14. Tycker du att arbetet med bedömning är tidskrävande? Vad tar tid?
15. Vilka olika slags stöd har du tillgång till när du bedömer? (Vad tycker du om Skolverkets bedömningsstöd? )
16. Vilket stöd brukar du främst använda dig av? Varför? 17. Finns det några svårigheter i bedömningen? Vilka isf?
18. Vilket slags stöd behöver du för att kunna överbrygga dessa svårigheter?
19. Hur upplevde du sambedömningen för den här studien? Om ni var oense om något – vad var det? Hur löste ni oenigheten?
20. Känner du till Processbarhetsteorin? Vad tycker du om den? (Kan den vara ett verktyg att använda vid bedömning, tycker du? Varför/ Varför inte?)
51
Bilaga 3 – Omarbetad bedömningsmatris (efter Skolverket 2015b)
Betyg
E
C
A
Testtagaren
formulerar
sig
någorlunda
idiomatiskt med
viss
anpassning
till situation och
mottagare.
Testtagaren
formulerar sig till
stor del idiomatiskt
och
med
anpassning
till
situation
och
mottagare.
Testtagaren
formulerar
sig
idiomatiskt och med
god anpassning till
situation
och
mottagare.
Exempel
från
elevtexten:
Testtagaren visar
viss precision och
viss variation i
ordval.
Testtagaren
visar
förhållandevis god
precision
och
förhållandevis god
variation i ordval
och använder med
förhållandevis god
variation
och
relativt
god
säkerhet
såväl
grundläggande som
mer
avancerade
grammatiska
strukturer.
Testtagaren
visar
god precision och
god
variation
i
ordval och använder
med god variation
och god säkerhet
såväl grundläggande
som mer avancerade
grammatiska
strukturer.
Exempel
från
elevtexten:
Testtagaren
använder
med
viss variation och
viss
säkerhet
såväl
grundläggande
som
mer
avancerade
grammatiska
strukturer.
Exempel
från
elevtexten:
52
Bilaga 4 - Instruktioner för bedömning av elevtexter
Material: Skrivuppgift Elevtexter
Bedömningsmatris
Hej!
Elevtexterna som ni ska bedöma idag är skrivna av elever på kurs D. Totalt är de 6 stycken. Ni ska sambedöma texterna enligt Skolverkets bedömningsmatris för den skriftliga produktionen. Med andra ord gör ni så som ni vanligtvis gör i samband med NP.
Eftersom ni bara ska bedöma den delen i matrisen som berör den språkliga variationen och säkerheten, dvs. ordförrådet och grammatiken, har jag gjort en egen matris som följer originalet men jag har även lämnat plats för anteckningar under varje kategori. Jag har också renskrivit texterna på datorn och rättat stavfelen eftersom dessa inte är relevanta för den här studien.
Följande arbetsgång tänker jag mig:
Läs elevtexten och markera i matrisen vad ni tycker eleven har uppnått i förhållande till de olika betygskriterierna.
Ta upp konkreta exempel från texten som ni tycker visar det eleven har uppnått.
Upprepa samma procedur med resterande texter.
Är något oklart eller har ni några funderingar, tveka inte att höra av er till mig på 07xx-xxxxxx (jag sitter i AXXX).
Tack ännu en gång för er hjälp!
Hälsningar, Pamela
53
Bilaga 5 – Analyskort (efter Mörtsell 2011)
Analyskort – PT-nivå och korrekthet
Elevtextnr:
PT-nivå 3
Finns det attributiv kongruens finns det i texten? Obs! Finns det kontrasterande exempel, dvs. adjektiv i både singular och plural (behöver inte vara samma adjektiv)?
Finns det sammansatta verbformer (hjälpverb + infinitiv, har/hade + supinum)?
Finns det huvudsatser med adverbial i fundamentet men rak ordföljd därefter (ADV + subjekt + verb)?
Förekomster Målspråksenligt
(om nej, markera med *) 1.
2. 3.
Förekomster Målspråksenligt
(om nej, markera med *) 1. 2. 3. Förekomster 1. 2.
54
PT-nivå 4
Finns det predikativ kongruens? Obs! Finns det kontrasterande exempel, dvs. adjektiv i både singular och plural (behöver inte vara samma adjektiv)?
Finns det huvudsatser med inversion (ADV + verb + subjekt)?
PT-nivå 5
Finns det bisatser med satsadverbial före finit verb? (Obs! För att detta ska anses ha uppnåtts, behöver eleven ha använt satsadverbialet rätt i en huvudsats).
Finns det indirekta frågor med rak ordföljd?
Förekomster Målspråksenligt
(om nej, markera med *) 1. 2. 3. Förekomster 1. 2. 3. Förekomster Målspråksenligt
(om nej, markera med *) 1.
Satsadv. i HS:
1. 2.
55
Bilaga 6 - Sammanställning av lärarparens konkreta exempel ur elevtexterna
Betyg E Betyg C Betyg A
Ordförråd Grammatik Ordförråd Grammatik Ordförråd Grammatik Lärarpar A Nu ser jag
mitt liv på ett annorlunda sätt Nästan, omöjlighet, försiktig, träffat, hinder, uppskattar Då tänkte jag… När jag var bara…träffade jag I början kunde jag… …eftersom hon var mitt första barn …som jag alltid hade drömt om
Funderade på, högklackat, huvudutgången
Jag kunde inte säga nej till honom eftersom jag alltid lydar mina föräldrar och då nickade jag mot honom och sa till honom att jag ville träffa den kille.
…började skrika vilket skapade panik
När jag var färdig med mitt första år gick jag och mina kompisar ut på ett diskotek Lärarpar B Först var jag
tvungen Accepterar, respekterar, frihet att välja, samtidigt, stolt, andas, somna
Då tänkte jag att allt skulle bli bra.
Lärarpar C …blev jag förälskad Jag vet inte om någon vill läsa min historia. När jag blev moder kände jag mig så förvirrad.
Han var så lugn och gullig.
Jag tänkte att min man hållde med mig men det var inte sant. Men det är inte viktigast nu.
Livet är ett beskrivning av många olika händelser. Svårt att lära känna ny människor och språk och samhälle.
Nu ser jag Sverige som andra hemland till mig.
I början kunde jag inte krama henne eftersom hon var så liten.
Jag tänker så mycket på mitt hemland och hoppas att jag kan åker tillbaka hem så snart. Kriget i XX har ändrat mig och lärt mig många saker i livet. Först var jag tvungen att flytta från mitt hemland.
Då kämpade jag och lyckades. …i mitt vuxna liv
Jag kunde inte säga nej till honom eftersom jag alltid lydar mina föräldrar och då nickade jag mot honom och sa till honom att jag ville träffa den kille.
När jag var färdig med mitt första år gick jag och mina kompisar ut på ett diskotek. Nu ser jag mitt liv på ett annorlunda sätt.
Medan hon sov hade jag alltid ögonen på henne.