Förslag på framtida forskning

I min diskussion lyfter jag rektorernas inställning till inkludering beroende på om de fått direktiv uppifrån eller tagit initiativet själva. Det skiljde sig mellan svensk och amerikansk forskning och då föräldrarnas och lärarnas perspektiv inte finns med i min studie kan jag inte veta om inkluderingsarbetet uppfattas annorlunda på skolor där rektorerna tagit initiativet själva mot på de skolor där rektorerna blivit ”tvingade” av huvudmannen. Det skulle vara intressant att undersöka hur mycket initiativtagandet påverkar arbetet i praktiken. För att göra detta krävs alltså fler undersökningar med flera olika perspektiv, bland annat lärarnas och föräldrarnas.

Mina slutsatser kan förhoppningsvis bidra till nya tankar kring hur, när och var inkluderingen av elever med intellektuella funktionsvarianter bör eller inte bör ske. Men för att verkligen förstå inkludering och delaktighet på djupet anser jag att även elevernas perspektiv måste lyftas mycket mer än det gjorts inom forskningen hittills. Känner sig grundsärskolans elever inkluderade? När känner de sig mindre inkluderade? Det hade även varit intressant att undersöka grundskoleelevers föreställningar av grundsärskoleelever utifrån social representationsteori och jämföra dessa föreställningar mellan skolor där grundsärskolans elever är inkluderade och på skolor där eleverna inte är inkluderade.

Avslutningsvis vill jag, liksom Allan och Slee (2008) vill ha en gemensam diskurs inom inkluderingsforskning, lyfta behovet av en gemensam och vedertagen definition av begreppet inkludering inom skolvärlden. Enligt mig blev det tydligt genom mina resultat att rektorer inte alltid tolkar begreppet på samma sätt. Detta menar jag kan bli problematiskt i perspektiv till läroplanens (Skolverket, 2018b) mål med en likvärdig skola för alla elever i Sverige.

Referenslista

Allan, Julie and Slee, Roger (2008) ‘CHAPTER NINE: Doing Inclusive Education Research’, in Disability & the Politics of Education: An International Reader. Peter Lang Copyright

AG, pp. 141–159. Available at:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e hh&AN=39774986&site=eds-live (Accessed: 28 March 2019).

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Graham, Linda J. and Slee, Roger (2008) ‘An Illusory Interiority: Interrogating the discourse/s of inclusion’, Educational Philosophy & Theory, 40(2), pp. 277–293. Available at:

https://eds-b-ebscohost-com.proxy.mau.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=0&sid=4db1f4df- 9eb5-470c-b52e-f2c4327427a9%40pdc-v-sessmgr02 (Accessed: 28 March 2019)

Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av

forskningen? in FoU skriftserie. SPSM. Available at:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e dsswe&AN=edsswe.oai.dspace.mah.se.2043.18341&site=eds-live (Accessed: 14 March 2019).

Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse [Elektronisk resurs] om

skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå

universitet, 2009 Available:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-26187 (Accessed: 25 January 2019) Karlsudd, Peter (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Diss. Lund: Univ. Karlsudd, Peter (2012). ‘School-age care, an ideological contradiction’ Problems of

Education in the 21st Century 48: 45-51. Available at:

http://www.scientiasocialis.lt/pec/files/pdf/vol48/45-51.Karlsudd_Vol.48.pdf

(Accessed: 23 January 2019)

Kvale, Steinar och Brinkmann, Sven-Erik (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund  :

Studentlitteratur, 2014 (Polen). Available at:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ca t05074a&AN=malmo.b1831331&site=eds-live (Accessed: 27 February 2019).

Linton, Ann-Charlotte, Germundsson, Per, Heimann, Mikael och Danermark, Beth (2016). ‘The role of experience in teachers’ social representation of students with autism spectrum diagnosis (Asperger)’, Cogent Education, 2(1), p. 18p. Available at:

https://www.cogentoa.com/article/10.1080/2331186X.2014.994584.pdf (Accessed: 27 February 2019)

Lüke, Timo and Grosche, Michael (2018) ‘What Do I Think about Inclusive Education? It Depends on Who Is Asking. Experimental Evidence for a Social Desirability Bias in Attitudes towards Inclusion’, International Journal of Inclusive Education, 22(1), pp. 38–

53. Available at:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=er ic&AN=EJ1162617&site=eds-live (Accessed: 28 March 2019).

Lundqvist, Johanna, Allodi, Mara W. and Siljehag, Eva (2015). ‘Inclusive

Education, Support Provisions and Early Childhood Educational Pathways in the Context of Sweden: A Longitudinal Study’, International Journal of Special

Education, 30 (3): 3–16. Available at:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1094947.pdf (Accessed: 23 January 2019)

Matson, Inga-Lill (2017). Grus i maskineriet? några kommunala tjänstemäns, politikers,

föräldrars och lärares syn på en skola för alla: en fallstudie. Diss. Stockholm: Stockholms

universitet. Available at:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1090436/FULLTEXT01.pdf (Accessed: 23 January 2019)

Messiou, Kyriaki (2017) Research in the field of inclusive education:

time for a rethink?, International Journal of Inclusive Education, 21:2, 146-159. Available

at: https://www-tandfonline-

com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/13603116.2016.1223184?needAccess=true (Accessed: 28 March 2019)

Moscovici, Serge (2000). Social representations: explorations in social psychology. Cambridge: Polity

Nilsson Ringdahl, Christel (2016). Spräng gränserna – jag anar något vackert därinne. En essä

om konst och kultur och pedagogiska framgångsfaktorer i konstnärlig utbildning för personer med intellektuella/kognitiva funktionsvarianter. Lunds universitet. Högskolepedagogisk kurs vid Konstnärliga fakulteten. (Projektarbete) Available at:

http://www.kulturcentrumskane.com/05/pdf/%20sprang-granserna_161220.pdf (Accessed: 27 February 2019)

Salles, Leila, M. F. (1999). ‘The Social Representation of the Adolescent and the Adolescence in the School Environment’, Journal of Social Sciences, 3(1–2), p. 89. Available at:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=e do&AN=ejs45088109&site=eds-live (Accessed: 22 February 2019).

Sandelin, Magnus (2013). Friskolor väljer bort besvärliga elever. SVT Nyheter. 28 oktober.

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/friskolor-valjer-bort-besvarliga-elever

(Accessed: 14 Mars 2019)

Scholl, Kathleen G., Smith, John G. and Davison, Amy (2005). ‘Agency Readiness to Provide Inclusive Recreation and After-School Services for children With Disabilities’, Therapeutic

Recreation Journal, 39 (1), pp. 47–62. Available at: https://search-proquest- com.proxy.mau.se/docview/218639620/fulltextPDF/FBBFBCD474094238PQ/1?accountid =12249 (Accessed: 23 January 2019)

Sharp, Jane, Rodas, Elizabeth R. and Sadovnik, Alan R. (2012). ‘Supporting Youth with Special Needs in Out- of-School Time: A Study of OST Providers in New Jersey’, Afterschool

Matters, (16), pp. 31–41. Available at:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ992135.pdf (Accessed: 23 January 2019)

Skolverket (2018a). Fritidshemmet i de olika skolformerna. Skolverket.se.

https://www.skolverket.se/undervisning/fritidshemmet/laroplan-for-

fritidshemmet/fritidshemmet-i-de-olika-skolformerna (Accessed: 14 Mars 2019) Skolverket (2018b). Läroplan for grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. 5. uppl. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Jämförelsetal. Availabe at:

http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?sf=os&hg=L0&vg=Elever&sy=0&varid=1&vari d=2&varid=5&varid=3&year=2017&area=101&area=-99&render=true&mode=1#tab-1

(Accessed: 28 February 2019)

Skånfors, Lovisa (2013). Barns sociala vardagsliv i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2013. Available:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28622 (Accessed: 20 February 2019) Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10.

[Stockholm]: Svenska Unescorådet.

Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2015). Delaktighet [Elektronisk resurs] : ett

arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten Available:

https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/delaktighet---ett-arbetssatt-i-skolan- pdf (Accessed: 25 January 2019)

Söder, Mårten (1979). Skolmiljö och integrering: en empirisk studie av särskolans integrering

i olika skolmiljöer: rapport från projektet "Utvärdering av särkolans integrering i den vanliga skolan". Uppsala: Sociologiska inst., Uppsala univ.

Thornberg, Robert (2012). ‘A Grounded Theory of Collaborative Synchronizing in Relation to Challenging Students’, Urban Education, 47(1), pp. 312–342. Available at:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=er ic&AN=EJ950473&site=eds-live (Accessed: 22 February 2019).

Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. (17s.) http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf