Resurser

Till sist nämndes även resurser som en av de avgörande faktorerna för ett inkluderingsarbete. Helene menar att grundsärskolans resurser brister på eftermiddagen vilket går ut över fritidshemmets verksamhet:

Det är ju alltid det här med resurser och att det är tunnare på eftermiddagen, och att det är svårt att göra styrda aktiviteter. Och eleverna är trötta och personalen är trötta på eftermiddagen så det är ju inte världens bästa förutsättningar heller. (Helene)

Utifrån social representationsteori (Moscovici, 2000) kan Helenes föreställning om personalen och eleverna förstås som att de inte skulle orka genomföra ett inkluderingsarbete på eftermiddagarna med de förutsättningar som verksamheten har i termer av resurser. Fritidshemmet blir baserat på min tolkning av Helenes föreställningar inte den bästa verksamheten att arbeta med delaktighet i. Även Eva belyste risker med inkludering av grundsärskolans elever på fritidshemmet, då när grundsärskolans personalresurser används för att täcka upp personalbristen på grundskolans fritidshem:

Alltså risker finns om man inte har ekonomiska förutsättningar att se till så att det blir bra utifrån elevens enskilda behov för det vet vi ju att ekonomin på skolor är ansträngd och tuff och då kan det bli att inkludering av grundsärskoleelever i fritidsverksamhet blir att man fyller på personalstyrkan på fritidshemmet, förstår du mig rätt? Och då blir det på bekostnad av kvalitén för som eleverna som är där från grundsärskolan. (Eva)

Evas föreställning kan tyckas vara att det finns rektorer som värderar grundskolans behov över grundsärskolans behov. Utifrån delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2005) kan uttalandet förstås som att tillhörighet och samhandling sker med risk att det bekostar erkännandet, engagemanget och autonomin.

finns som inte skulle finnas om grundsärskolan och grundskolan var helt skilda verksamheter utan möten? Kristin menar att det finns fördelar i form av synen på alla som lika:

Vi ser ju att eleverna i grundskolan, ser inte särskoleeleven som någonting – varför ser dom så konstiga ut eller varför har den eleven så svårt eller varför är den utåtagerande nu utan man ser inte att man är annorlunda utan man tycker att alla är lika, så det är en jättestor fördel. (Kristin)

Kristins föreställning tycks vara att grundskolans elever ser på alla som lika vilket hon uttrycker som positivt. Eva uttrycker sig nästan tvärt om gällande grundskoleelevernas syn på olikheter:

Vi öppnar ju upp för olikheter på ett sätt som, det är inget märkvärdigt för oss, att vara olik. Det är mer märkvärdigt att vara lik nästan. (Eva)

Kanske menar Kristin och Eva samma sak för de verkar dela föreställningen att grundskolans elever inte ser negativt på grundsärskolans elever på grund av deras intellektuella funktionsvariationer. Samtidigt skiljer sig beskrivningarna från varandra på ett markant sätt. Medan Kristin tycks ha en föreställning om att olikheter inte existerar i elevernas ögon verkar Eva mena att olikheter ses på och då som något positivt. Föreställningarna kan tolkas utifrån delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2005) som att båda beskriver erkännande från grundskoleelevernas sida gentemot grundsärskoleeleverna.

Även Anna märker positiva och unika effekter på sin skola, då specifikt för grundskolans elever:

Det tycker jag också är en väldigt fin del för dom barnen som ju har det seendet för det ser jag fler och fler får. Ju längre de går ju mer finns det intresse för att visa eller ta hand om eller prata med. Och det tycker jag det är ju unikt alltså det är ju inte, det funkar ju inte om man är en del på en skola längst borta i hörnet och aldrig träffas. Det finns ju inte en chans att man får en sådan uppväxt då. (Anna)

Utifrån social relationsteori (Moscovici, 2000) kan Annas föreställning om grundskolans elever tolkas som att de lär sig att bli omhändertagande genom att gå på en skola med inkluderade elever från grundsärskolan. Här kan det tolkas som att det finns ett nyttoperspektiv på grundsärskoleeleven. Det grundsärskolans elever kan lära grundsärskolans elever är att bli mer omhändertagande, grundsärskolans elever kan alltså bidra med sina behov att bli omhändertagna.

Något som är specifikt positivt för grundsärskolans elever lyfts av Kristin som tycks mena att inkludering på fritidshemmet ger en särskild möjlighet till socialt relationsskapande:

Man ser att eleverna som kanske inte går ihop under skoldagen för att man kämpar väldigt mycket med att fokusera och koncentrera sig och då har man inte lika mycket liksom tålamod med att någon sitter och pratar kanske bredvid en hela tiden eller man ser det som ett störande element.

Samma gruppkonstellation funkar under fritids. För där är det något helt annat, jag behöver inte hålla fokus utan jag kan jobba med den eleven. (Kristin)

Den avslappnade, prestigelösa miljön på fritidshemmet gör att elever som under skoldagen ses som störande moment nu kan bli accepterade och delaktiga. Tolkat utifrån social representationsteori (Moscovici, 2000) kan det sägas att Kristins föreställning är att det ställs mindre krav på eleverna under fritidstiden. Detta skulle även innebära en föreställning om att det grundsärskolans elever har svårt för är att prestera i skolämnena och inte att prestera socialt. Utifrån dessa föreställningar ter sig fritidshemmet som den ideala verksamheten att bedriva ett inkluderingsarbete i. Den slutsatsen är motsatt analysen av Helenes föreställningar om fritidshemmet som lyftes i föregående avsnitt vilka tycktes vara att personalen och elevgruppen saknade ork att bedriva inkluderingsarbete på eftermiddagarna.

Ännu en föreställning som går att lyfta från Kristins citat är att hon tycks se på social integration och delaktighet som ett mål i sig med inkluderingsarbetet. Det som beskrivs är endast elever som fungerar i en gruppkonstellation och inte att de får ut något mer av varandras umgänge än just umgänget. Anna lyfte däremot fördelar med inkluderingsarbetet i form av främjat lärande och utveckling för grundsärskolans elever:

Jag tänker på dom barnen som gick ut här då som hade Downs syndrom och var svåra att förstå. Alltså jag har aldrig sett några lära sig, eftersom att jag har jobbat själv med dom här barnen, lära sig att prata så tydligt som när dom kom tillsammans här. För det är ju ingen som vill stå och prata med någon som inte man förstår. Helt fantastisk språkutveckling. Och det är också en tycker jag guldgruva när man märker dom som har svårt att prata. Dom anstränger sig så, dom är så motiverade, för det är ju barn som frågar mig. Ja det är magiskt. (Anna)

Liksom tidigare i avsnittet kan det med grund i social representationsteori (Moscovici, 2000) tolkas som att Anna har en föreställning om inkludering som ett nyttoredskap. Förutom att uppnå delaktighet för alla oavsett intellektuell funktionsvariant kan ett inkluderingsarbete hjälpa till att skapa en språkutvecklande miljö. Utifrån delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2005) kan Annas uttalande även tolkas som att eleverna från exemplet upplever engagemang kanske just för att de vill uppleva samhandling och erkännande. Anna tycks ha en föreställning om att grundskolans elever inte vill ”stå och prata med någon som man inte förstår” och att det är motiverande för grundsärskolans elever. När grundsärskolans elever utvecklat sitt språk kan sedan samhandling och erkännande ske. Grundsärskolans språkliga förmågor tycks därför vara en förutsättning för delaktighet enligt Anna.

6.5 Sammanfattning

Föreställningarna jag tyckt mig kunna urskilja i samtalen med rektorerna har ibland liknat varandra och ibland varit varandras motsatser. Rektorerna i studien kan därför inte sägas ha en homogen syn på inkludering, integrering och delaktighet. Flera rektorer visade även på definitioner av inkludering som inte liknar de som lyfts i Göransson & Nilholms (2013) specialpedagogiska forskningsöversikt. En föreställning som var ungefär samma för alla rektorer var att grundsärskolans elever kan ha ett behov av att inte bli inkluderade. Föreställningar som dock skiljt sig åt är om grundsärskolans elever är en homogen eller heterogen grupp. I en diskussion om elevernas behov kopplat till inkludering blir den föreställningen viktig och kommer möjligen påverka besluten i frågan om delaktigheten som önskvärd eller inte.

Föreställningarna om hur inkludering och delaktighet skapas var många och även där fanns olika perspektiv bland rektorerna. Samsyn var ett begrepp som lyftes vilket rektorn (enligt informanterna) kan skapa genom att rekrytera rätt personal. Flera rektorer delade föreställningen att det finns personal som är direkt dålig för eleverna och verksamheten. Alla rektorer delade föreställningen om att samsyn även kan skapas genom rektorns skapande av organisationen, bland annat genom att personalen från både grundskolan och grundsärskolan har gemensam APT.

Rektorernas egen erfarenhet och kunskap menade informanterna är avgörande i skapandet av en inkluderande verksamhet men föreställningarna kring vilken erfarenhet som är bäst skiljde sig åt. Någon tycktes ha en föreställning om att de som endast jobbat i grundsärskolan får felaktiga förväntningar på eleverna medan någon tycktes ha en föreställning om att endast den som jobbat i grundsärskolan har den kunskap som krävs för att leda ett inkluderingsarbete. Det var ingen som argumenterade för erfarenheter och kunskaper olika deras egna utan rektorernas synpunkter speglade deras egna bakgrund. Detta helt enligt social representationsteori (Moscovici, 2000) vilken menar att våra föreställningar baseras just på våra egna erfarenheter.

Även föreställningarna om elevens delaktighet skiljde sig då någon hade fokus på elevens autonomi och engagemang medan någon annan lade störst vikt vid samhandling och tillhörighet oavsett vem initiativet kom från. När det gällde fördelar med inkludering belystes förutom delaktigheten som ett mål i sig även nyttoperspektivet. Flera rektorer kunde se nyttoaspekter med ett inkluderingsarbete vilket i vissa fall tyder på föreställningar om grundsärskoleeleven som ett användbart redskap för grundskolans elever.

7. Diskussion och slutsats

I följande avsnitt kommer resultatet och metoden att diskuteras. Jag kommer även att presentera undersökningens slutsatser samt tankar om framtida forskning.